Alla inlägg av frida

Ett steg för mänskligheten…


Det var några dagar sedan vi hade rejäl avslutning på stegtävlingen på jobbet. Och det var sannerligen en intressant övning – vissa tog det på större allvar än andra. En given snackis iallafall, varje dag ägnades en god stund åt att avhandla antal steg, stegräknarens funktion och hur det egentligen är rimligt att gå så mycket som de ledande stegarna gjorde. Det känns lite tomt utan det där klickandet på höften.

Vårt lag hamnade på 60 plats av 687 deltagande lag. Vinnande individ i vinnande lag gick motsvarande sträcka Stockholm-Prag eller nåt lika galet.

Själv stegade jag mig till en 856:e plats, av 9666 deltagare, och i vårt lag hittade jag ganska snart en stabil tredje plats. Mitt totala antal steg under tävlingsmånaden kom upp till 479 566 stycken.

Dock var det i mellan- och slutsegmentet det rafflade till i vårat lag – särskilt sista veckan, då vår egna tävlingsledning införde pris för bästa slutspurt. Och dessutom lade till ett lotteripris som tröst för att den halvtidsanställda med hund tog ledningen i säker hand från dag ett. Jag vann inga priser, men har lärt mig ett och annat om tävlingsmentaliteten på mitt jobb.

Nu har vi börjat spela på lotto istället.

Blindhetshån

Nu har jag gått förbi den här skylten tillika trafiksignalen på min väg till jobbet ett tag, och varje gång undrar jag – eeh? Hur är det här tänkt? Hur ska blinda veta att de ska trycka på knappen? Vem berättar det för dem, och är det verkligen så smart uttänkt? Rub it in liksom, de kan faktiskt inte se. Litegrann som Fredrik Lindströms iakttagelse om att ordet läspa är ett hån mot läspare – borde naturligtvis heta läfpa.

Aikido deluxe

Så har jag inte bara lärt mig att räkna till 31 på japanska, jag har också lärt mig hur kul det är på aikidoläger. Helt galet faktiskt. Helgen tillbringades med en massa aikidomänniskor i Göteborg, där världens coolaste Pat Hendricks höll i undervisningen. En tvärhand hög svepte hon runt i dojon och lärde ut bra saker på det mest pedagogiska vis. Tillsammans med utmärkt sällskap gjorde hon helgen till värsta grejen.


Bilen hyrdes i Stockholm och med på resan var Marino,
Klas och här Lasse och Wai.


Gruppbild på restaurang ett måste.


Lägerdag ett, Pat och Mats och vapenträning utomhus.


Lasse och Marino.


Massimo, Wai och Klas.


Poseringsbilder inför kommande läger i Stockholm
krävde sina kast, Wai blir dängd av Pat.


Helgens sista pass, och in i bilen igen för hemfärd.
Galen helg. Och rolig!

Klara färdiga gå

Medan Anders är i Japan går jag omkring här…rent bokstavligt faktiskt. Idag var första dagen av den stegtävling jag och mina arbetskamrater är med i under oktober månad. En variant av korpenfotboll tror jag visst. Man registrerar iallafall ett lag och kör på, flest steg vinner. Med mätaren på höften har jag knallat på ganska duktigt idag – just nu står den på 11 458 steg.

Fast, det finns ju alltid dem som ska överdriva…var inne på den gemensamma sajten där vi alla registrerar våra gådda poäng, och visst sjutton är det väl någon överambitiös typ som redan vid lunchtid var uppe i en sådär 35 000 steg. Hur gör man då? Tar ledigt under förmiddagen och tar myrsteg till jobbet? SKumt. Och imorgon ska jag ut och gå igen…nå, kanske inte världens läckraste hobby det här, men ändå.

En avig och en rät senare…

Haha, så sant så sant. Men idag har jag faktiskt något stort att berätta. Jag har lärt mig sticka! Det hela hände igår, då jag hade min första friskvårdstimme på jobbet. (här är den sköna inställningen att slöjd är friskvård – och allvarligt talat, varför inte?)

Timmen var bestämd sedan ett par dagar, och när det var dags kom mina arbetskamrater med spännande saker som dubbelvirkade grytlappar och virkade muddar med volang. Förstås är ju alla proffs på Svenska Hemslöjdsföreningens Riksförbunds kansli, det ligger kanske i sakens natur…

Och just därför passade det sig liksom så bra att få lära sig. Slöjdläraren på kansliet fixade lätt den pedagogiska biffen, och hej vad det gick! Det var som att cykla – även om det var en sådär femton år sedan sist så klarade jag av att lägga upp maskor, sticka rätstickning och så småningom också sticka aviga maskor. Jättekul! Den lilla vita lapp som blev resultatet är kanske inte så spännande, så nu ska det handlas garn och stickas muddar – och kanske en halsduk.

Och vill det sig riktigt väl blir jag kanske lika duktig och cool som medlemmarna i Syjuntan…hur häftiga som helst! Kolla in brudarna här>>

Design to improve life

Jag kan inte låta bli att fascineras av Index, en dansk organisation som verkligen brinner för det breda begreppet design. Med mottot att uppmärksamma all den design som förbättrar världen kan man liksom inte misslyckas. Att Index dessutom arbetar med att ta fram designens Nobelpris gör inte saken sämre. Pröjsar gör bland annat danska staten.

I fem kategorier delas 100 000 euro (!) vardera ut till design som verkar för att göra världen till en bättre plats. Coolt. Kategorierna är body, community, work, play och home. Nomineringarna till prisen har pågått i nästan ett år. Jag har otåligt väntat men nu är det snart dags, den 23 september äger prisutdelningen rum i Köpenhamn. Kolla in den osannolika samlingen av nomineringar från alla världens hörn här >>

Tyvärr är det nog försent att nominera själv vid det här laget, så det är bara att hoppas på nästa designnobelpris om man har en riktigt skarp idé på lut.

Ta fram rebellen i dig!

Mitt nya jobb har inte bara tagit mig till nya tassemarker, även nya begrepp har kommit till mig. Idag, dag fyra på Hemslöjden, har jag varit på Formexmässan i Älvsjö, den stora branschmässa för intresserade inredare, konsthantverkare och designers. Jag kan nu förutse inte bara höstens stora satsningar i landets inredningsbutiker, jag kan även tippa årets julklapp. (säger förstås inget eftersom julklappar är överraskningar). Dessutom har jag till min stora förtjusning fattat tycke för i mitt nya gebit det omskakande ordet rebellslöjd. Smaka på den va! Rebellslöjd. En spännande utställning mitt bland tomtar och återvinning och finfin textil.

Unga konsthantverkare och formgivare skapar nytt utifrån gamla tekniker och slöjdartradititioner. Jag gillade vad jag såg! Coolt, fräckt och egensinnigt. Högklackade träskor, näverkofta och rånarluva i allmogemönstring kanske inte låter så hett för dig, men jag lovar! Värt att hålla ögonen öppna, eller kanske rent av – ta fram rebellen i dig och börja sy där hemma?