Kategoriarkiv: dryck

Här äter du romantisk middag på restaurang i Stockholm!

dryck, mat, tips

elegant-tableware-1431790_1280Okej. Så du har kanske inte varit ute så mycket i svängen på sistone? Plötsligt säger svärföräldrarna: Vi kan vara barnvakt! Gå ut ha det kul! Gör något romantiskt!

Jaha. Vart går man då?

För några år sedan ställde jag frågan på Facebook och fick många bra svar. Tyvärr så har Facebook usla sökfunktioner. Så jag bestämde mig för att ställa frågan igen och fick nästan ännu bättre svar.  Sedan fick jag för mig att publicera det hela på min blogg så att jag kom ihåg… och så här ett år senare hittade jag mitt opublicerade inlägg och bestämde mig för att publicera det. Varsågoda:

De ”franska” köken:

Tydligen förknippar många av mina vänner och Facebookbekanta romantik med det franska köket, eller så är det bara så rätt just nu. Många av restaurangerna det tipsade om hade nämligen en fransk touch:

Le Rouge, Gamla stan: www.lerouge.se
Fredrik Agrén: ”Ta sedan en eftersläckare på fantastiska Pharmarium runt hörnet.”

Bistro Bon, Södermalm: bistrobon.se
Magnus  Pahlén Trogen: ”Måste lägga mig i och addera att jag och min frua hade det attans romantiskt så där på ett lite mallat franskt vis på Bistro Bon häromsistens.”

Café Facile, Norrmalm: cafefacile.se
Tycker Pelle Tamleth är en riktigt bra kvarterskrog. Min vän Johan Vessby skriver i en annan tråd:  ”Otroligt bra känsla – franskt vardagsrum med matbeställning vid disk – och smarrig prisvärd mat. Med lyxtouch likafullt. Få men smarriga viner.”

Pastis, Gamla stan: www.pastis.se
Pelle har även ett tips på en mer uttalad fransk restaurang: Pastis.

Bar á vin, Östermalm, www.baravins.se
En av Frida Cornells favoriter.

”Modernt”/”svenskt”/”lyxigt”

Nook, Södermalm, nookrestaurang.se
Kanske skulle kunna ha platsat under rubriken ”exotiskt” med sina koreanska inslag. Nook är en av Stefan Karlssons favoriter, och uppskattas även av Mikael Hall och Andreas Leijon.
”Rappt och roligt. Bra service. Mysigt.”, menar Andreas.

Oaxen Slip, Djurgården: oaxen.com/slip/
En krog som onekligen faller många i smaken. Följande personer i min bekantskapskrets höjde den till skyarna: Andreas Ivarsson, Andreas Leijon och Frida Cornell.

Fotografiska, Södermalm: fotografiska.eu/mat-noje/restaurangen/
Andreas Leijon: ”Snudd på erotisk mat. Allt är vegetariskt från grunden, men man kan addera kött om man vill. Solklar etta, om detta var en lista som betydde att nummer 1 var bäst. Fin utsikt.”
Även Mikael Hall lyfte fram Fotografiska som en av sina favoriter.
Sedan dessa tips kom in har jag själv ätit middag här (med bland annat Mikael). Ingen romantisk middag i mitt fall, men satans vad gott det var.

19 glas, Gamla Stan: www.19glas.se
Pelle Tamleth: väljer ”19 glas om man vill sitta ifred.”.  Patrik Rydman tycker att det är ”väldigt trevligt”.

Punk Royale, Södermalm, www.punkroyale.se
Andreas Leijon: ”Matvärldens swingersorgie. Här får ni en jävla resa och något att prata om efteråt annat än roliga saker barnen sa på väg till dagis i morse.”

Lilla Ego, Vasastan, www.lillaego.com
Lilla Ego har många fans. Frida Cornell och Mikael Hall bland annat.

Pubologi, Gamla stan, www.pubologi.se
”Pubologi om man beställer eget bås”, menar Jonas Ekelund. ”Pubologis köksbord om man vill känna sig VIP. ”, skriver Pelle Tamleth. Jag och Frida har suttit vid det långa bordet och tyckte om maten, men håller nog med om att eget bås eller köksbord nog gör det hela lite mer romantiskt.

Italienskt

Jo, några tips på italienare trillade in för dig som är lagd åt Lady och Lufsen-romantik. Märkligt nog ligger alla tipsen på Södermalm.

Nostrano, Södermalm, www.nostrano.se
Det här är Pelle Tamleths val för den som vill ha italienskt.

La Vecchia Signora, Södermalm, www.lavecchiasignora.se
Det här är Frida Cornells italienska favorit.

Hosteria Tre Santi, Södermalm, www.tresanti.se
Per Torberger: ”Hosteria Tre Santi på Blekingegatan är en favorit hos oss, men det kan bero på att vi alltid får personlig och exemplarisk service den den gudomligt goda maten.”

”Exotiskt”

Lilla Pakistan, (pakistansk mat), Vasastan,  www.lillapakistan.com
Jag minns bestämt att Andreas Leijon tipsat mig och Frida om denna en gång förut och att vi gick ditt och var väldigt nöjda. Här är Andreas rekommendation 2015:
”Oansenlig lokal, ofta folktom. Men magisk mat och väldigt uppmärksam service. Lugnt och skönt. Ta dagens soppa till förrätt och en nummer 13 till varmrätt. Trust me.”

Blue Light Yokohama, Södermalm, bluelightyokohama.com
Även Laura drämmer till med en favorit som jag nästan är säker på att jag har hört henne tipsa om förut.
Laura Nordgren: ”Blue Light Yokohama delar ni på alla små rätter. Om en har tur kanske röda rummet/hörnan är ledigt (måste boka i föööörväg), då behöver ni inte ens själva välja maten.”

Shibumi, Östermalm, www.shibumi.se
Andreas Ivarsson tipsar om den japanska matbaren Shimbumi.

Indian Garden, Liljeholmen, indiangarden.nu/liljeholmen
Lisa Bjerre tycker man ska äta indiskt på sin romantiska dejt. Indian Garden i Liljeholmen ett tips, annars någon av Shanti-restaurangerna.
(Anders: Jepp Shanti-restaurangerna är bra!)

Hojta gärna om du har ett annat bra tips!

Ha det så romantiskt!

 

 

Vit månad över – nu börjar nästa utmaning: Här är listan.

dryck, övrigt,

vitmanadEtt av årets nyårslöften är att varje månad ge mig själv en ny utmaning. I januari var utmaningen: en vit månad. Det vill säga en månad utan alkohol. Ingen jättekrävande utmaning egentligen, särskilt eftersom min fru Frida hakade på. Men visst är det en tankeställare att inse hur kulturellt accepterat alkohol är i vårt samhälle och hur knepigt det känns att bjuda hem folk på middag, erbjuda dem vin och öl, men själv dricka vatten. Eller att gå på afterwork med kollegor som blir bara fullare och fullare och som efter ett tag faktiskt för en nykter utomstående betraktare verkar lite lätt dumma i huvudet (typ skrattar åt och upprepar samma skämt i 60 minuter, utan att vara medvetna om det…). Eller att gå på fest och inse att tiden går så satans långsamt. För att inte tala om den avsaknaden av den där känslan då man kommer hem en fredagskväll och tar ett glas vin medan man varvar ner och lagar maten.

Många har under denna månad sagt till mig: Amatör! Ta en vit månad i februari istället. Den månaden är kortare…

Så vad blir nästa utmaning? Jag har samlat på mig en lista med idéer. Alla kommer inte att genomföras, men jag har ju 11 månader kvar, så blir det inte dessa, måste jag hitta på ett par till:

Kategorin självförbättrande, vanor som jag säkert skulle må bra av:

  • Gå och lägga mig före klockan 23 varje vardag under en månad (idag blir det snarare mellan 00:00-01:30, vilket inte är så bra eftersom jag normalt går upp 06:40).
  • Köra ett morgongymnastikprogram 5-7 minuter varje morgon (vardag som helg).
  • Stå upp och jobba under en månad (alternativt varje förmiddag under en månad).
  • Bara äta insekter… Det här borde jag väl göra apropå mitt projekt Bugburger, men det är tveksamt om det är familjelogistiskt möjligt. Lite enklare för den här killen som är student, och precis dragit igång: 30daysofbugs.com
  • Bara äta vegetariskt i en månad.
  • Cykla till jobbet en månad (oberoende av väder och vind).
  • Gå minst 15 000 steg per dag (krävs att jag ersätter min förlorade Fitbit).

Kategorin, saker man gjorde förr och kanske skulle pröva på igen:

  • Ringa en vän per dag. Har kommit på mig själv med att faktiskt nästan aldrig ringa folk. Skickar bara meddelanden.
  • Skicka ett brev/kort per dag (okej, jag har aldrig skickat brev varje dag, men som mest någon gång i veckan, kanske).
  • Lyssna in mig på skivor. En skiva per vecka, lyssna varje dag.
  • Läsa 30 minuter varje kväll i en bok innan jag går och lägger mig (läser nuförtiden mestadels på tbana, eller natten till bokcirkelsdag).
  • Inte använda sociala medier (Facebook, Instagram, Twitter, Google+) på en månad.

Kategorin – stor utmaning, kanske inte sunt, men kan vara intressant:

  • Undvika alla ”mainstream”-medier en månad och bara läsa nyheter filtrerade via Sverigedemokratvänliga/främlingsfientliga media som Avpixlat, Samtiden och Fria tider. Blir man dum-i-huvudet? Kräks man?
  • Sportfåne-månad: Bara läsa sportsidorna i tidningen, kolla in sportnytt varje dag, besöka minst ett idrottsevenemang i veckan.

Jag har nästan bestämt mig för vilken utmaning det blir i februari. Imorgon bestämmer jag mig.

Kaffekonstnär fångad på film

dryck, film, vänner,

”Skottet blev inte perfekt” är Tobias kommentar till följande film. ”Skott” antar jag är någon form av kaffe-lingo. För den här filmen fångar en sann kaffenörd i aktion. I måndags gjorde Vanna och jag ett pitstop hos Tobias och Selma i Björkhagen och bjöds på såväl Gumbo (eller var det Jambalaya) och helt fantastiskt kaffe. Bönorna kom från ett kvinnokooperativ i Rwanda, hade rostats hos ett rosteri i Åre och malts i Tobias fantastiska kaffekvarn (not for consumer use) för att slutligen förvandlas till en syrlig och enormt smakrik kopp espresso i Tobias kaffemaskin.

Undertecknad är totalt golvad av hängivenheten och inställningen till ädla drycken kaffe. Se filmen och håll tummarna för att Tobias någon gång startar en kaffeblogg i samma hängivna stil som brödbloggen Pain de Martin.


Tobias visar hur gott kaffe görs from Anders Engström on Vimeo.

Kaffet var nog det här >>, och är man sugen på att bli kaffennörd kan man bland annat hänga här >>

Dagens öltips: Brakspear Oxford Gold

dryck, vänner, , ,

00_aa_bbepappvanI fredags stod jag på systembolaget med Laura och hon sa: Den här ölen är fantastisk. Ekologisk och god.
Så jag köpte några flaskor. Petter fick smaka fredag kväll. Omdöme: Fantastisk.
Frida fick en öl till fiskgratängen ikväll. Omdöme: Fantastisk.
Och själv kan jag inte annat än instämma. Brakspear Oxford Gold påminner en hel del om Boston Lager. Och det är sannerligen inte illa. Dessutom ekologisk. Eller ”organic” som det står på engelska.

Brittisk matkultur: Delikatesser jag älskar del 2

dryck, mat, nostalgi, , , , ,

Då fortsätter jag mitt frossande i britternas bidrag till den internationella gastronomin… I del ett kunde ni läsa om trekantsmackor, Branston Pickles, Bangers och Marmite. Här är dagens genomgång:

PG Tips

PG Tips: teet på de flesta britters läppar.
PG Tips: teet på de flesta britters läppar.

De viktigaste gastronomiska insatsen britterna gjort är faktiskt som importör. Tack vare det brittiska imperiet har Europa och resten av världen fått sig en hel del till livs. Te från Ceylon/Sri Lanka, är en sådan sak. Och åtminstone i England är PG Tips, teet i de flesta kannor. Det bergamottoljekryddade teet Earl Grey har jag faktiskt aldrig sett någon dricka i England. Nä här är det hederligt svart te som gäller (i samma stil som te som marknadsförs som English Breakfast här i Sverige). Te är inget för mesar. Hos min Granny och Grandpa kunde en kanna ibland stå på hela dagen. Då och då kastade man i en ny PG-tip och fyllde på med mer kokande vatten. Teet var starkt, nästan garvsyrestarkt. Men vad gjorde det. Engelskt te ska drickas med mjölk, och ska man tro min mor, ska mjölken i koppen först, och teet hällas på sen. 

Scones

Scones med clotted cream och sylt (bild från: Wikipedia)
Scones med clotted cream och sylt (bild från: Wikipedia)

Med ursprung i Skottland är scones tekoppens bäste vän. Somliga anser nog att shortbread, en annan skotsk specialitet, delar denna titel. Men sorry mamma, jag har aldrig varit en fan av detta stenhårda, supersöta, superfeta tilltugg. Jag är en scones-man hela dagen.

Det luriga med scones är att de endast är goda direkt från ugnen. Jag har suttit på en hel del usla turistfällor och ätit ”cream tea” för att besviket upptäcka att syltbyttorna och den obligatoriska ”klottade” grädden kompletterats med mikrovärmda scones. Nä scones ska vara färska, och för min del bara ätas med lite smör och en skiva ost. Den överdrivet vispade grädden får engelsmännen behålla själva.

Fish and Chips

Uäääck! Kanske de flesta av er (återigen) tänker. Detta uääck kan vara av flera slag. Är det uuäck för att du ätit fish and chips på en svensk pub? Då är det ofta inte ett legitimerat uääck. Då är risken väldigt stor att du ätit en panerad fisk med strips. Ett uääck efter att ha ätit något i stil med det på bilden ovan är mer berättigat. Stora chunkiga potatisbitar som kastats runt i fritösen, och rejäla fiskfiléer friterade i ”batter”.

Som jag sagt förut. Jag är jävig. Minns hur vi brukade gå ner till ”the village” hämta våra påsar med fish and chips (invirat i tidningspapper) och sitta där hos grannie och grandpa och mumsa. Tillbehör: En gryta kokta ärtor, ett saltkar och… nästa listplacering…

Malted vineger

De stora slappiga ”chipsen” (alltså det vi kallar pommes i Sverige) är ingenting utan salt och britternas fantastiska maltvinäger. Precis som Marmite verkar det här vara en spinoff från ölbryggandet. Man gör en öl av maltad korn, som man sedan förvandlas till vinäger… Det är också denna vinäger som ger smaken till de fantastiska chipsen (crisps på engelska) ”salt and vineger”. Mmm.

 

Plumpudding

När jag skrev om Branston Pickles nämnde jag något om långa ingredienslistor. Längst av dem alla har nog julspecialiteten plumpudding. Min familj brukar göra en varje jul (se bild från 2005) och jag lovar dig, listan med ingredienser är lång. Det hackas russin, sultaner, nötter, brödsmulor, fruktbitar… ja det mesta utom plommon. Och så rör man om allt, kokar det väldans länge och låter det stå. Finsmakare låter den stå ett par månader… somliga år.

Plumpudding - flamberas precis innan man äter.
Plumpudding - flamberas precis innan man äter.

När jag var liten tyckte jag inte plumpudding var så gott. Det är en så kallad ”aquired taste”. Oerhört mäktig och komplex. Ja, helt fantastisk! Det är fantastiskt att så många olika ingredienser faktiskt smälter ihop och skapar en enda stor smak.

Varför då alla dessa ingredienser? Jag tror att det är en del kombo av kolonialism och statusjakt. Med kolonierna kom kolonialprodukter som torkad frukt och kryddor. När julen kom ville man visa sitt välstånd genom att få in så många av dessa som möjligt i samma kaka. Man skulle kunna säga att plumpudding är engelsmännens svar på amerikanernas Surf-and-turf. Men där amerikanerna bara var vulgära lyckades engelsmännen i sin kolonialvaruexcess faktiskt utveckla något sensationellt.

 

Sådärja. Nu lägger jag ner mitt brittisk-matkultur-projekt för den här gången. Har faktisk material till en blogg till… men den gör jag bara på allmän begäran. Får väl skriva om lammstek med myntasås, 99 with flake, Polo och en massa annat, någon annan gång.

Vintermos och babylycka…

dryck, foton,

På bilden ser ni två pinfärska inköp. Ett skötbord och en vinflaska med ett för mig totalt nytt formspråk.
Lite konstigt att placera dem i samma blogg, kanske.
Att blogga om vin och skötbord i samma inlägg kan knappast vara något som Socialstyrelsen rekommenderar.
Men glöm skötbordet ett tag. Den bilden finns mest med för att lugna blivande far- och morföräldrar som kanske börjar undra om Frida och jag tar det här med vårt blivande föräldraskap på allvar.

Lugn! Vi har kirrat skötbord, beställt en barnvagn samt några väldigt, väldigt små klädesplagg. Så små att de skulle kunna plats på Cute Overload

Nog om det. Nu till det här med Allegro Primitivo.
Visst är det en härligt kaxig flaska.

Jaha.

Det var väl det jag hade att säga idag.

Friiiiiida! Kan inte du skriva en vettig blogg snart.
Mina bloggämnen blir allt mer patetiska.

Thailand – en mättad bröllopsresa

dryck, familj, foton, mat, resor, ,

Äntligen, äntligen har jag tagit mig tid att photoshoppa ett gäng bilder från Fridas och min underbara bröllopsresa till Thailand. Ett bitvis socialrealistiskt bildreportage kryddat med en del uppskruvad färgmättnad, politiska och kulturantropologiska betraktelser:


Bangkok: Vy från hotellrum


Grand Palace: Kungens pojkar kollar att allt är på plats.


Frida vid fotänden.


Polismakten gillar kungen. Alla gillar kungen. Och gillar du inte kungen är det inget du ska tala högt om. Sånt är förbjudet i odemokratiska Thailand (ja även i det tidigare demokratiska Thailand). (För övrigt verkar thailändska kungen vara en hygglig prick. I alla fall enligt de hyllande porträtt av honom jag läste i Thailändska tidningar…)


Helig mark I: Bakom munkarnas heliga cementblandare skymtas Buddhas skugga.


Helig mark II: I de myllrande baserna i de kinesiska kvarteren hittade Frida himmelriket. En butik som bara sålde pärlor, knappar och paljetter. Tonvis.


En påse full med pärlor!


Hejdå Bangkok, Hej Hua Hin!


Hej strand! Hej högvatten!


Hej frukt!


Mysigt!


Blåsigt!


Aj, aj, aj!


Catering



Sport: Sepak Takraw: Thailands fascinerande nationalsport. En oerhört vig kombination av vollyboll och fotboll som spelas på en badmintonplan. Läs mer >> Vi bevittnade en match i samband med katolska kyrkans julmarknad där Frida bland annat smaskade på en bananpannkaka:


Hur många av de tusentals thailändare som besökte den livliga marknaden som verkligen tog till sig budskapet om Jesus födelse är oklart. Men kul hade vi alla.


Här är beviset på att vi hade havsutsikt från vår balkong!

God jul!


Stämningsbild från Hua Hins thailändska sida, där lokalbefolkningen bor.


Utfläkt I: Godare än den ser ut.


Utfläkt II: Avancerat solbadande.


Expedition strandpromenad. Plötsligt tog stranden slut och vi försökte plöja oss fram i vågornas svall.


Utvikning:Thailändare vill inte bli brunare. Nä deras solkräm innehåller till och med blekmedel. Det är fint att vara blek och enligt den svenskproducerade tidningen Thailands Posten är det lite extra fint som thailändare att ha västerländska drag så som rak näsa. Därför är så kallade ”lukkröng” eller ”Luk kreung”, väldans poppis i den Thailändska underhållningsindustrin. Luk Kreung betyder ordagrant ”halvbarn” och är barn till utlänningar (”farang”) som haft ihop det med thailändskor. Mer info om lukkröng här >> Jag skulle kunna skriva en uppsats om fenomenet västerländsk man, thailändsk kvinna, men undviker ämnet eftersom jag inte riktigt begriper allt. Kan bara konstatera att det kryllade av sådana par i Hua Hin, och i vissa fall undrade onekligen Frida och jag hur kvinnorna kunde stå ut med sina fåordiga, socialt handikappade, oattraktiva, västerländska män (gubbar).


Paradiset: Resereportaget fortsätter med en tripp till en ö med vykortstämning.


Ett paradis med sophanteringsproblem.


Nej, jag står inte framför en affisch från Scandecor.


Festligt hos skräddaren.


Religion I: Hejdå onda andar. Här ska jag bygga mitt hus!


Relgion II: Monk set på Tesco. Vill du få bra karma ska du vara beredd att ge mat och annat nödvändigt till munkar som går förbi ditt hus. Moderna, bekväma, välbärgade thailändare kan göra livet lite enklare för sig genom att köpa färdiga kit på till exempel Tesco. Setet innehåller bland annat ris, vatten, makrill i tomatsås, tändstickor, en orange handduk, tvål och några ljus. Det här är den billigaste modellen.
Vill du ha fett med karma köper du hinken:


Sport: Okej, kanske thai-boxning är ännu större än Sepak Takraw. Även denna sport en uppvisning i vighet. Men också i brutalitet och meningslöshet. Sorry, jag kommer aldrig fatta storheten med män som pucklar på varandra.


I Hua Hin hade man förvandlat sporten till ett turistjippo. Här har arrangören sminkat en liten västerländsk pojke och låtit honom ge boxarna varsin blomsterkrans.


Stolt pappa. Själv kunde jag inte låta bli att undra vad den här lilla ungen, samt alla andra ungar gjorde i boxningshallen överhuvudtaget…


Matkultur: Vi åt massvis med fantastisk mat, men godast var nog ändå den som serverades direkt från ambulerande stånd. Vi struntade i bacillskräcken och njöt av det mesta. Fast gräshoppor och larver hoppade vi.


Karaokekultur: Till och med på tv textades varje musikvideo så att du kunde sjunga med.


Gott nytt år!


2007 firades in med specialdrink!

Och så slutligen: Undertecknad smälter in i miljön på vår sista middag ute på piren:

Se där! Det var väl ett redigt reportage!