Resedagbok från tågsemestern 2022

Den 9 juli-26 juli åkte familjen Engström ut på en efterlängtad tågsemester. Senast vi var ut var 2019 (läs om den resan här) och planen var egentligen att 2020 åka transmongoliska till Beijing. Allt var bokat och klart med båt och tåg: Stockholm-Helsingfors-St Petersburg-Moskva-Irkutsk-Bajkalsjön-Ulan Bator-Gobiöknen-Beijing, när pandemin kom och stoppade allt. Att 2022 genomföra resan var tyvärr dubbelkört efter Putins anfall på Ukraina och uppblossande covid i Kina. Så i början av 2022 skrotade jag min barndomsdröm och frågade familjen vart vi ville åka. Paris låg högt på barnens önskelista och franska rivieran högt på Fridas. Så det blev fokus och på vägen hem tog med Bryssel och Amsterdam.
Under kartan från Railplanner-appen hittar ni min resedagbok som jag publicerade varje dag på Instagram och Facebook. Alla inlägg utom det första med tio utvalda bilder från dagen som gått. Och längst ner i inlägget hittar ni en sammanställning av vad resan kostade (något som ofta efterfrågas i Tågsemestergruppen på Facebook).

Hur mycket kostar det att åka på tågsemester?

Många tycker det verkar väldigt dyrt att tågsemestra. Svaret är att det blir så dyrt du gör det. Lever du extremt snålt och undviker alla tåg med platsbokningskrav räcker det med interrailkort. Och har du inga krav på boenden kan du spara pengar genom att sova sittandes på tåg eller bo på billiga hostel.
Vi är dock mer bekväma av oss och den här gången körde vi mestadels platsreservationer (dessutom på dyra snabbtåg) och bra boenden i dyra städer.
Här är våra kostnader:
Interrailkort 2 ungdomar (barn över 12 år) och 2 vuxna (över 26 år) med 7 resdagar under en månad: 13.115 kronor (köptes utan rabatt). Korten inhandlade direkt från Interrail/eurorail: https://www.interrail.eu/en
Vi körde digitala pass i år… får erkänna att det var ganska ångestfyllt eftersom jag hade alla passen i min mobil. Hade nog föredragit att ha passen på papper väl gömda i väskan istället för i mobilen som man har med sig jämt. Men å andra sidan var det smidigt att slippa fylla i sträckorna manuellt. Det borde gå att fixa ett smartare backupsystem och stabilare app som inte är lika beroende av bra uppkoppling.

Platsbiljetter:
Biljetter ut ur Sverige bokas hos SJ. Info här >>
Danska här >>
Resor i och ut från Tyskland här >>
De franska och belgiska snabbtågen måste man boka via Interrail med en bokningsavgift på 8 euro.
Resdag 1: Stockholm-Köpenhamn obligatorisk sittplats: 4×70 kr = 280 kr. (tyvärr ställde SJ in den avgången så istället fick vi köpa svindyra sovvagnsbiljetter till Malmö dagen innan… så det blev Dag 0-1)
Köpenhamn-Hamburg obligatorisk sittplats: 120 danska kronor = 167 kronor
Resdag 2: Hamburg- Karlsruhe. Behövdes inte plats, men de kostade bara 8 euro = 85 kr
Karlsruhe-Paris: obligatorisk. 4×13 euro + 8 euro bokningsavgift =60 euro = 625 kr
Resdag 3: Paris-Nice: Snabbtåg, obligatorisk. 4×10 euro + 8 euro bokningsavgift = 48 euro = 500 kr
Nice-Menton åkte utan platsbokning
Resdag 4: Menton – Nice, åkte utan platsbokning
Nice-Paris: Snabbtåg, obligatorisk. 4×10 euro + 8 euro bokningsavgift = 48 euro = 500 kr
Paris-Bryssel: Snabbtåg, obligatorisk 4×25 euro + 8 euro bokningsavgift = 108 euro = 1124 kr
Resdag 5: Bryssel – Amsterdam åkte utan plastbokning.
Resdag 6: Amsterdam-Münster-Hamburg: Glad att vi bokade plats (ej obligatoriskt), kostade bara 8 euro = 85 kr
Resdag 7: Hamburg – Köpenhamn: 120 danska kronor = 167 kronor
Köpenhamn – Falkenberg: 120 danska kronor = 167 kronor (hade nog gått utan platsbiljett)

Sammanlagt kostade vårt tågresande:
16.815 kronor för två vuxna och två ungdomar + tågresan hem från Falkenberg.
Det här utifrån vad det skulle ha kostat om SJ inte ställt in vårt tåg Stockholm-Köpenhamn. I praktiken fick vi betala betydligt mer för två sovvagnshytter till Malmö… räknar dock inte med den kostnaden här för att den kanske vi skulle kunna få tillbaka om vi orkar bråka med SJ.

Kostnad boende:
Den här beror helt på var du väljer att bo (stor dyr stad eller liten stad) i Östeuropa eller Västeuropa, i centrum eller förort och vilken komfort. Våra boenden kostade mellan 1200 kronor natten för hela familjen och 3200 kr där det dyraste var i Amsterdam (vi hade stannat längre om det inte var så dyrt). Snittkostnaden för boende låg på cirka 1800 kronor.
För våra längre boenden bokade vi Airbnb med utrustade kök och tvättmaskin vilket sparar matkostnader + packning.

Några tips:

I 2019:s inlägg skrev jag ett gäng matnyttiga tips på vad man ska tänka på innan man far ut på tågsemester. Läs inlägget här! Här några kompletterande insikter från årets resa:

1. När man har lite äldre barn (i vårt fall 12 och 14) är det skönt att köra långa resor dagtid. Tågen går snabbare än nattågen och man kan ägna resdagen åt att vila upp sig mellan upplevelserna.

2. Boka in gott om tid för byten. Jag räknar alltid med minst 1, gärna 1,5 timmar. I vissa fall, som när man ska byta mellan två stationer i Paris är det absolut nödvändigt med gott om tid. Men det är också skönt att veta att ett tåg kan vara försenat en timme utan att det är kris. Och är det inte försenat kan man ta sig utanför stationen och kika lite på omgivningarna.

3. Jag är väldigt kluven till det här med digitala pass. Alla familjens interrailpass låg i min telefon och det kändes svettigt att veta att telefonen jag alltid bar på mig (även dagar då vi inte reste) kunde tappas eller bli stulen. Nästa gång laddar jag nog biljetterna på en separat telefon som jag kan lämna på hotellrummet eller i lägenheten…

4. Fifan vad jobbigt det är med munskydd. Stackars tyskar.

5. Räkna inte med att Interrail meddelar dig att platsbokningar gjorda via dem ändrats. Vi fick ingen som helst info om att alla platser på snabbtåget Paris-Nice flyttats runt (alla andra verkade ha fått SMS om det). Jag har mejlat Interrail om detta men inte fått något svar.

6. Vårt koncept att ha ett längre stopp i en storstad som vi utforskar och ett längre stopp vid en badstrand kommer vi nog fortsätta med. Men framöver funderar jag på om det inte kan vara värt att boka in byten på stationer med nära till bad… det är onekligen varmt i Europa på somrarna. Och allt varmare blir det.


Ssam dak bulgogi

Sedan december 2021 har vi en ny familjefavorit. Något vi gärna tar till när vi bjuder folk på middag. Receptet kommer från ICA:s buffétidning, men jag skriver ner det här för att kunna komma åt det lätt.

Kyckling/quorn-bulgogi

600 g kycklinglårfilé. Jag har även testat med Quorn. Blev riktigt bra (tina innan marinad)
1 msk gochujang (så himla god kryddpasta har alltid. i skafferiet)
4 msk japansk soja
2 msk strösocker
1 msk sesamolja
3 rivna vitlöksklyftor

Rädissallad eller annat tillbehör

1 knippe rädisor (à ca 300 g)
2 salladslökar
2 msk risvinäger
1 msk strösocker

(gillar den här rädissalladen som är Icas förslag. Men aldrig fel att servera med kimchi om man har det liggande 🙂

Smarrig koreansk chiliaioli

1 dl majonnäs
1/2 msk gochujang (!!!)
1 tsk sesamolja
1 riven vitlöksklyfta

Serveras med ris och salladsblad (gärna kruksallad)

Instruktioner:

Superlätt. Det första du gör är att skära upp kycklingen (cirka 2 cm stora bitar) (eller tina och skär quorn-filéer), röra ihop marinaden och låta kycklingen (quorn) marinera. Minst 20 minuter. Gärna över natten.

Rädissalladen: Skiva allt tunt blanda ihop risvinäger och socker tills sockret lösts upp. Blanda ihop och låt stå i en kvart eller så.

Rör ihop aiolin. Stek kycklingen (quorn). Servera i ett salladsblad med ris och aiolin.

Bra argument för rätten till abort

En kvinna har rätt att bestämma över sin kropp. Hon ska själv kunna välja om hon vill vara gravid i nio månader och föda ett barn. Där skulle man kunna sätta punkt.
Men tyvärr håller inte alla med. Här samlar jag synpunkter för de som håller med och i många fall belyser hur bisarrt det är att folk ifrågasätter rätten till abort. Merparten från USA där frågan har blivit högaktuell efter att den regressiva högern börjat vrida tillbaka klockan och förbjuda abort i flera delstater.

När man inte lyckas ladda sin elbil

Två laddstationer ur funktion: Ha alltid tio mil tillgodo när du hyr en elbil…

Vad glad jag blev häromveckan när jag upptäckte att man kunde hyra en elbil till överkomligt pris med en räckvidd på 45 mil. Vi skulle ju på en fest 30 mil bort och bara en mil därifrån fanns två laddstolpar där man kunde ladda via Vattenfalls InCharge-app. När vi kom fram till festen hade vi inte 15, men 5 mils marginal. Lugnt tänkte vi. Det fixar vi på vägen hem.

På söndagen tog vi farväl, åkte till Gamleby och ställde oss på laddplatsen som lyste grön. Men något verkade inte lira. Efter flera misslyckade försök ringde vi journumret på stolpen. Svar: nä de är ur bruk… Att det inte framkom i företagets egen app fanns det ingen förklaring till.
Okej, 3,5 mil tillgodo nu börjar det bli lite svettigt.

Vi tog en lunch och övervägde våra alternativ. Antingen åka åt fel håll till Västervik där det verkade finnas ett gäng stationer, eller åka norrut 1,2 mil där det skulle finnas laddstation för teslor samt en station för elbilspöbeln (vi som inte äger en Tesla). Enligt appen Plugshare skulle det till och med vara så att stationen använts av en bil av samma märke som vår fyra timmar tidigare. Och enligt laddfirman Mer Sverige (som drev stationen) app genomfördes just nu medan vi åt lunch en laddning. Topp! Vi kommer att kunna ta oss dit!
Det löser sig.

När vi 1,2 mil senare rullar in på parkeringen ser vi två parkerade bilar framför laddstationen. Bra så. Mindre bra att där också står två uppgivna män som inte lyckats få den att funka. På skärmen står det ”In maintainence” och i appen står det att de två kontakter vi kan använda är upptagna fast de inte används. Vi ringer firman och får svaret ”Vi har tappat kontakten med stationen… Vi kan inget göra”. Tack för den supporten. Tio Teslastationer (ska tydligen öppnas även för icke Teslakunder i framtiden) verkar fungera ypperligt.
Närmaste laddställe för elbilspöbeln ligger i Valdemarsvik 29 km bort. I bilen står det att vi har 27 km el kvar.

Desperationen växer. Jag lägger min mobil på laddning på ett kafé bredvid laddstolparna efter att ha försökt att få Hertz jour att förstå att vi inte kan ta oss därifrån (killen svarar att vi får ringa först då bilen står helt still… Så länge den rullar är det inte ett jobb för jouren 🤔).

Frida gör ett nytt försök och når en mer resonabel kille som skickar vidare till bilmärket Kias jour. Därefter är en bärgare på väg från Norrköping en timme bort.
-Åk så långt norrut ni kan så möts vi på vägen, säger den trevliga bärgarkillen i luren.

Vi kör. En mil senare visar mätarna att – – – km laddning finns kvar. Vi åker in i en parkeringsficka och väntar. 50 minuter senare är vi bärgade. En kvart senare plockas en till familj upp med trasigt däck och bärgarkillen bestämmer att vi får åka till en laddstation i Norrköping. På vägen berättar han för mig att det blivit allt vanligare att bärga urladdade elbilar. Enligt honom är det mest problem med Volkswagen och Kia…
Men just i det här fallet upplever vi nog att infrastrukturen fallerar. När Kias navigator gång på gång tar oss till stationer som inte fungerar.

I Norrköping fungerar IONITY snabbladdare. Men vi får ändå vänta en timme på att ladda 80 procent så vi med viss marginal kan ta oss hem.

Vår beräknade hemresa på 3 timmar har tagit oss 11 timmar när vi väl kommer hem. Och än är det inte över… Imorgon ska jag försöka lämna tillbaka bilen. Och det återstår att se om Hertz tycker vi ska betala bärgningen…

Avslutande tankar:
Ni som har elbil… Brukar det vara så här? Har vi haft extrem otur? Är infrastrukturen så här opålitlig? Är elbilar bara något för folk som veta att de äger en laddare hemma och på destinationen?
Vad händer när ännu fler skaffar elbil? (i Norrköping stod flera bilar på kö medan vi laddade vår bil i en timme).

Denna post skrev jag till Facebook. Här hittar ni Facebook-posten med en massa intressanta kommentarer från elbilsägare >> Jeroen Wolfers följde till och med upp med ett eget inlägg på sin blogg om hans upplevelse som nybliven elbilsägare. Läs här >>

Någon på Reddit plockade upp min bloggpost. Intressanta diskussioner där >>

Några slutsatser:
-Om du inte har en Tesla kan du just nu inte riktigt lita på laddinfrastrukturen.
-Ladda när du har ”halv tank”, inte när du har bara 5 mil kvar (såvida du inte är i en större stad med flera alternativ).
-Helst ska du ha laddningsmöjlighet på plats dit du kör så att bilen kan ladda under natten.
-Har en bil 45 mils räckvidd kan dessa 45 mil gå åt snabbare än väntat om du kör snabbt och aggressivt. Tänk också på att saker som AC drar batteri.
-Kolla läget på vägen i förväg. Det hade vi gjort, men vi var lite blåögda. Så här i efterhand inser jag att vi borde ha stannat halvvägs och laddat bilen.

Tillägg:
Apropå infrastruktur: intressant artikel om hur bensinbilen en gång i tiden vann mot elbilen eftersom tillgången till el var dålig >>

Minns att jag en gång för länge sedan läste en artikel om elbilspionjärer som köpt upp begagnade elbilar som använts av Televerket (jag tror det var det) i en tidig ambitiös elbilssatsning (långt innan Elon Musk). Problemet med bilarna var låg räckvidd och det hade man löst med att man laddade bilen hemma hos varandra i nätverket. Varför inte göra samma sak idag? Varför upplåter inte alla sina egna laddare som laddstationer när de är lediga? Då har vi plötsligt tillgång till en ganska stor infrastruktur redan idag.

padelcollage med bilder saxade från DN, Henrik Wahlströms och Wistis instagram samt statistik från elitepadel.s

Padel – en tidskapsel

Corona-åren 2020-2021 har fenomenet padel exploderat. Sporten som började som ett tidsfördriv i Acapulco, Mexiko 1969, har inte bara lett till en explosion av padelhallar och utövare, utan också blivit ett begrepp för de som inte utövar sporten. I krönikor och skämtteckningar har padel ofta blivit något som förknippas med män i medelåldern, mellanchefer, som under pandemin kunnat förlägga delar av sin arbetstid på padelbanan.

Hösten 2020 blev jag en av dessa män. Faktiskt hade jag under något år försökt få ihop folk som ville spela, men hösten 2020 när Globen transformerades till padelbanor tog jag steget. Ironiskt nog var jag vid tiden just mellanchef… men när Kent Wisti i februari 2021 skämtade om detta hade jag en vecka tidigare precis lämnat jobbet efter att i november ha sagt upp mig. Puh! (särskilt med tanke på att jag även vinterbadar…)

Jag kan leva med att folk skämtar om padel… men som gammal racketsportspelare (har haft och har fortfarande stående badmintontid på måndagkvällar på Badmintonstadion sedan 15 år tillbaka och brukade tidigare spela en hel del squash) förstår jag inte riktigt kritiken och de som bagatelliserar sporten. För egen del kan jag nog framförallt irriteras på de som sätter upp padelhallar för att dra in snabba pengar och har upptäckt att man kan ta riktigt bra betalt (Löjligast är när utomhusbanor tar lika mycket betalt som inomhus).
Men sporten i sig är en racketsport, och racketsport är kul! Padels stora styrka:
Lekfullheten!
Dessutom (eftersom man ska spela dubbel): Samarbetet.
Gillar också att det är en så låg ingångströskel. Alla som spelat tennis ett par gånger vet hur svårt det är att behärska en topspin. Padel är oerhört förlåtande och det krävs inte ens särskilt bra kondis för att göra bra ifrån sig. Efter cirka fem gånger har man lärt sig behärska och bli vän med väggarna.

För egen del tror jag att jag kommer att fortsätta att spela padel ett bra tag till… men vem vet. Kanske rasar intresset när pandemin är över och otaliga padelhallar lägger ner. Därför lät jag förra veckan spela in en liten tidskapsel… en match där kameran både avslöjar att jag har en begynnade flint och att jag ser helt stelopererad ut… men ändå kan få över bollen en och annan gång. 🙂

Anyone for padel?

För att parafrasera en gammal klassisk replik… (läs mer här).

Semmelguiden: Håll koll på alla varianter av ”årets semla”

När Mattias Ljungberg på Tössebageriet lanserade den här mot slutet av januari 2015 anade han nog inte vad som komma skulle…

Wrapsemlan från Tössebageriet – introducerad 2015. (Foto: Tössebageriet)

Wrap-semlan var en succé som faktiskt fyllde en funktion. En semla som smakar som semla men som man kan äta på språng… och ha en handen fri för att hålla i mobilen.

Mattias wrapsemla öppnade slussportarna för konditoriernas kreativitet. Och så länge konditorierna fortsätter lansera nya kreationer mer eller mindre löst baserad på vår kära fettisdagsbulle tänker jag uppdatera den här bloggposten. 

2021 – matsemlans år?

2021 är åtminstone jag inte så mycket ute i svängen… (corona…) har hört att det är flera konditorier i grannskapet som gjort varianter av den där ”hemlan” som du kan läsa om längre ner. Men efter att ha frågat mina vänner på Facebook visar det sig att 2021 faktiskt bjuder på en del mer eller mindre kreativa nyheter.

Enligt Fazers PR-avdelning är årets semla: ”Semlos”, en kombination av semla och det ungerska friterade brödet langos.

Semlos. Foto: Pressbild från Fazer

En stor poäng här är att semlan är vegansk och gjord med havregrädde. (pressmeddelande här). Apropå veganskt, en kul grej 2021 är att Arla ställde in sin årets semla-tävling när omröstningen var på väg att sluta med att veganskt kafé vann pris för bästa semla 🙂

Överhuvudtaget verkar 2021 bjuda på ett möte mellan traditionella matkultur och semla.

I goa gööötlaborg har korvrestaurangkedjan Gourmetkorv lanserat sin egen variant av den där korvsemlan från Värmland. ”Kormlan” kallar de sin skapelse.

Leksandsknäcke kontrar med en knäckesemla:

Tidigare år har det kommit semla som dryck. I år har vi också begåvats med öl som semla:

Och så slutligen Hemglass kontring till GB:s pepparkaks-sandwich. I år lanserade de semla-sandwich:

Semla-Sandwhich. Foto: Hemglass

”Den var helt okej”, hälsar Daniel Stormdahl.

2020 verkar jag har glömt att uppdatera… men 2019 hände det här:

2019 – gröt

2018 följde Mattias Ljungberg tillsammans med Josef Fares Nachosemlan (se bild längre ner). 2019 rapporterade medier att de satsar på lite mer traditionella semlor på konditoriet Mr Cake, med undantag för semmelgröten:

”Basen i semmelgröten, alltså själva gröten, är gjord på en blandning av Steel Cut Oats och vanliga havregryn – som sedan smaksatts med kardemumma. Gröten toppas med mjölk, mascarponekräm, biskvisticks och rostade mandlar.”

Nachosemlan 2018 års snackis. Foto: Pressbild Mr Cake.

Vi återkommer till lite nya semlor 2019. Först en tillbakablick på 2017 års snackis:

Foto: Thimons konditori

Prinsess-semlan. Thimons konditori har själva skrivit om ouppståndelsen kring denna semla här >>
Jag skulle nog säga att det är konditorikreativitet när den är som tråkigast. Det här med att göra princesstårtor är ju extremt slentrian. Minns fortfarande den där gången då pappa fyllde år och min mamma beställde en blåbärstårta och fick en princesstårta som konditorn med pyntgelé skrivit: ”Blåbär” på… (otroligt roligt, men samtidigt lite sorgligt)

Att förvandla en semla till en flottyrmunk är ju inte heller jättekreativt…

och de här så kallade ”freaksemlorna” verkar ju mest äckliga?

Foto: ICA Supermarket Kåge

Nä, efter den skräckupplevelsen känns det bra att tagga ner lite med 2015 års…

Foto: Wienercaféet.

…hemla! Den hemliga semlan  som ser ut som en slät bulle och har allt det där göttiga på insidan. Tack för den Wienercaféet i Stockholm.

Men ändå… visst är det lite roligare när folk verkligen går utanför ramarna, såsom…

Foto: Sofia Westergren Larssen, Strömsholms Markenteri

falukorvssemlan (läs storyn bakom här). Eller:

Foto: Hanna Larsson Konditori i Karlstad

Den värmländska korv med mos-semlan. (snygg om inte annat).

Och visst går det att starta ett helt semmel-gatukök. Här är Magnus Johanssons bageri i Stockholms bidrag: semmelburgaren (som fortfarande säljs 2019 och fick bäst i test i DN:s test av trendsemlor):

Lyxsemlor

Givetvis har det genom åren kommit en del lyxvarianter av semla. 2016 släppte samme Magnus Johansson på Magnus Johansson bageri och konditori i Hammarby Sjöstad (Stockholm) guldsemlan:

995 kronor fick man betala för en semla med champagnegrädde, ekologisk mandelmassa och täckt i 18 karat bladguld.

2017 kontrade Pontius Frithiof, Pelle Henriksson och Andreas Edlund med sin skapelse: Rossinisemlan med en riktigt intressant blandning ingredienser. Utöver traditionell bulle: spansk mandelmassa, perigordtryffel och anklevermousse (!) toppad med riven tryffel! Prislapp 150 kronor.

Bild från Matgeek. Kolla in film: https://www.youtube.com/watch?v=ptvP-8iN0FY

Semla med klunk

Nytt från förra året var att att inte bara bagerierna tänker semla. Semlan har blivit konceptet som alla vill göra. Man kan ju till exempel dricka semla…

Foto: Soda Nation

Och tycker du att den nya hipstertrenden craft-soda (hantverks-läsk) är lite för mycket kan man ju alltid dricka den lite äldre hipsertrenden mikrobryggeri-öl…

Semmelölen från Omnipollo! (Foto: Omnipollos hatt)

Och 2018 kom också: Semmel-likören!

Foto: pressbild

2019 verkar fler ha hakat på det här med dryck. H&M:s café It’s pleat har lanserat …

Foto: H&Ms pressbilder.

Semmelshaken! Eller freakshake. Den är en del av en kollektion av nyttiga semlor där en är inte helt olik Mr Cakes gröt: En overnight oates-semla. Dessutom kan du köpa semlan som en raw-ball. Freakshaken är gjord på havredryck, dadlar och mango och smaksatt med mandelsmör och kardemumma. Den toppas med kokosgrädde och hallonskakade popcorn samt ett spätt med blodapelsin, rawboll-semla och kiwi. Mums!

Espressohouse har också 2019 hakat på trenden med den drickbara semlan. Säg hej till Semla latte!

Foto: Espressohouse pressbild

Världens största och minsta semla

2020 gav sig bageriet ”Bake my day” i kast med att göra världens största semla. Målet var 148 kilo men semlan landade på hela 300 kilo. Som tur var presenterades denna någon månad innan pandemin kom till Sverige, så det gick alldeles utmärkt att bjuda en massa folk på Sergels torg på semmelkalas. 80 kilo bulle, 35 kilo mandelmassa, 115 liter grädde och 2 kilo florsocker. Kolla in semlan och artikel om den hos Aftonbladet.

Skärmdump från kafé Källarbyns livesändning på Facebook när de skapade minisemlan.

Världens minsta semla bakades 2021 i livesändning på semmeldagen från Café Källarbyn i Gamla stan. 2,73 millimeter mätte den lilla semlan som bakades i ”ugn” bestående av ett glas på en stålskiva med ett värmeljus under. Ugnstemperaturen var 122 grader och det tog 5 minuter att tillaga bullen. Enligt Aftonbladets artikel åts sedan semlan upp av en papegoja.


Och varför har jag då skrivit och kontinuerligt uppdaterat denna bloggpost?
Jo givetvis för att påminna om Bakelits alldeles egen semla. Semlan för dig som vill ligga riktigt still, varken dricka eller äta och bara njuta av semmel-näring!

Dropp-semlan!

ett collage av Anders Engström, Bakelit.com
Fotomontage: Anders Engström

Bonus:

Fick tips om en Twittertråd med en massa radikala semlor… få av dem kommersiellt gångbara 🙂
Se här >>