Kategoriarkiv: resor

Våra bästa tips från familjetågluff i Europa sommaren 2019

När jag ser tillbaka på 2019 är nog årets häftiga upplevelse vår tågluff genom Europa ner till Rom och upp igen. Jag delade med mig av våra erfarenheter i Facebookgruppen Tågsemester, men tycker faktiskt att det finns en poäng att även dela med mig av den här på bloggen. Inte minst kan jag återvända till tipsen nästa gång vi åker ut i Europa. En del av tipsen kan vi nog också ha nytta av sommaren 2020 då vi tar tåget till Kina! Återkommer om det. Här är inlägget jag skrev till Facebook:

20 dagars familje-tågluff till Rom och tillbaka!

Den 20 juli kom vi hem efter en nästan tre veckor lång helt strålande “tågluff” genom Europa. Jag skriver “tågluff” eftersom vi fick lite kalla fötter och till slut valde att förboka alla boenden och en hel del platsbiljetter. Vill med detta lilla inlägg dels inspirera andra att göra något liknande men också bjuda på ett par insikter, samt lite prisuppgifter

RESFAKTA (och lite bilder):

Vi reste två vuxna + två barn (9 och 11,8 år). Du kan se rutten på kartan här nedan, och därunder vår resa dag för dag:

.

Dag 1: Stockholm-Köpenhamn (bodde på Urban House Copenhagen). Gick på Tivoli (kul start!

Dag 2: Köpenhamn-Berlin (via Rödby, Hamburg). (hade inga som helst problem med ersättningsbussar flöt på bra).

I väntan på tåget som skulle ta oss ombord på färjan till Puttgarden och Tyskland. Där stod vi och en massa andra svenska barnfamiljer. Min replik: -Här står vi en massa projektledare och laddar för semestern.

Dag 2-5: Berlin Delade fantastisk lägenhet (Airbnb) i Neukölln med kompisfamilj.

Dag 5: Nightjet Berlin-Zürich – inte riktigt som vi tänkt oss. Vår vagn saknades… vi fick sova skavfötters i en kupé med utdragna säten. Blev bra ändå (vi reklamerade hos ÖBB när vi senare kom till Wiens station, och fick någon månad senare en del av pengarna tillbaka).

Vår vagn saknades, men vi fick NIghtjet-frukost.



Dag 6: Zürich-Chur-St Moritz-Tirano. Fantastisk resa! Bodde en natt i Tirano på familjeägt B&B Casa Mia (rekommenderas)


Dag 7: Tirano-Milano-La Spezia-San Terenzo. Den sista sträckan var 25 minuter med bil som vår fantastiska Airbnb-superhost bjöd på.


Dag 7-11 San Terenzo: Vi bodde i Airbnb-lägenhet med AC i San Terenzo (bredvid Lerici). Sol och bad!


Dag 11: San Terenzo-La Spezia-Pisa-Rom. Vår värd skjutsade oss till stationen. Vi åkte till Pisa kollade torn, åt lunch och åkte vidare till Rom. (Obs! dyr något tidskrävande manuell väskinlämning på stationen. 5 euro per väska, måste visa pass).

Dag 11-15 Rom: Vi bodde i mysig Airbnb-lägenhet med AC i Travestere Rom, med promenadavstånd till allt.

Dag 15: Rom-Verona-Innsbruck. Kort byte i Verona. Vi bodde på hotell Tautermann i Innsbruck. Helt ok standard. En halvtimmes promenad genom Innsbruck från stationen.

Dag 16: Innsbruck-Wien: Vi hade tänkt stanna i Salzburg på vägen, men valde att få mer tid i Wien, där vi åkte till Pratern. Bokade om vårt hotell (hade ett billigt som vi insåg låg långt från stationen och hade fått en del negativa vägglössrecentioner, bodde på nybyggda Motel One, två dubbelrum…)

Farligaste grejen vi gjorde på hela resan… Praterns nöjesfält i Wien skilde sig en del från Liseberg och Gröna Lund när det gällde säkerhet. Men det var kul… och lite extra spännande när det krävdes att man höll i sig för att inte åka av….


Dag 17: Wien-Warszawa.
Resans längsta dagetapp. 7 timmar. Framme i Warszawa 21:30.

Resans längsta dagstur: Wien-Warszawa. 7 timmar. Tre länder och fyra biljettkontroller

Dag 17-19: Warszawa. Vi bodde två nätter i Airbnb 15 minuter fråns stationen. Fantastisk stad!

Dag 19-20: Warszawa-Gdansk-Nynäshamn: Åkte obokat på överfullt tåg Warszawa-Gdansk. Där avslutade vi med förbokad färja Gdansk-Nynäshamn.

Dag 20: Pendeltåg Nynäsham-Stockholm. Hemma!

KOSTNADER:

Resor:

Interrailkort: 8 148 kr (10 dagar, 2 månader, 2 vuxna + 2 barn under 12 år, köpt med 10% rabatt i mars) (barnen gratis innan de fyller 12)
Biljett Stockholm-Köpenhamn: 458 kr (vi köpte biljetter istället för att boka interrailsittplats som hade kostat nästan lika mycket (att en hel familj, med god framförhållning, kan åka till 458 kronor med snabbtåg är verkligen prisvärt!))
Sittplatser Köpenhamn – Berlin: 341 kr (bokade via DSBs sajt)
Nightjet Berlin – Zürich: 249 euro, 2 645 kr (använde inte Interrail) (Vi kune ha sparat lite pengar på att boka med Interrail. Eftersom vi fick två resdagar över hade det så här i efterhand varit klokt. När vi bokade nattåget (med väldigt god framförhållning) var dock vår plan att åka lite fler sträckor på vägen hem och trodde då vi behövde spara några dagar på kortet)
Schweiz: Vi bokade inga sittplatser, använde våra interrail-pass.
Sittplatser i Italien: 692 kr (vi kunde ha kört några av sträckorna obokat på långsammare regionaltåg och sparat dessa pengar) Platserna bokades i Railplanner-app via Trenitalia. Milano -> La SpeziaLa Spezia ->PisaPisa -> Rom
Rom-Innsbruck: 96 euro (bokade i Railplanner-app, via Trenitalia): 960 kr.
Wien-Warszawa: 36 euro (via Interrail, pappersbiljett som budades till oss några dagar innan avfärd. lite besviken att vi inte bokades samlat, skulle nog boka via tågbokningen näst gång)
Gdansk->Nynäshamn Polferries: 4229 kr (Kunde ha åkt tåg i två dagar istället. Hytten stod för mer än häften av biljetten. Går att boka lutningsbara stolar eller bara boka resan och hålla sig vaken…) Kommentar: Till slut utnyttjade vi inte två av våra resdagar på kortet… vi kunde ha använt dem för att resa hem istället för att ta Polferries. Å andra sidan hade det då också tillkommit boende.

Boende:

Våra boenden för 4 personer kostade per natt mellan 500 kr (Warszawa) och 1800 kr (Wien för två dubbelrum). De flesta boenden kostade runt 1400 kronor natten. Går att få betydligt billigare, men vi hade råd och köpte hyfsad komfort (ex AC) och bra läge. Bra också att veta att växelkursen var hög 1 euro strax över 10 kronor.Eftersom vi bodde mycket på Airbnb sparade vi också in kostnader på mat eftersom vi lagade en hel del måltider själva.

OBS! Vill du boka Airnb för första gången och få lite rabatt på din första bokning, använd nedanstående länk (jag får också lite rabatt på min nästa resa 🙂
https://www.airbnb.se/c/aengstrom35?currency=SEK


NÅGRA LÄRDOMAR/TIPS:

1. Airbnb/hyra lägenhet är fantastiskt!
Grymt att kunna tvätta kläder och laga mat. Tack vare detta kunde vi packa lätt. Fyra ombyten per person räckte gott! Vi fick också en del lokala tips.

Bra kylväska.

2. Kylväskan.
Att ha en nätt kylväska med sig med en frysklamp var grymt. På i stort sett alla längre tågresor hade vi matsäck och eftersom vi hyrde lägenheter kunde vi mellanlagra kylvarorna och frysa frysklamp mellan resorna. Eftersom våra gamla kylväskor var antingen för små eller för stora köpte vi en modell från Jula som passade perfekt! Defintivt ett bra köp >>

3. Berlin:
Fantastisk stad för barnfamiljer. Det lär finnas 2000 lekparker i Berlin. Vår yngsta älskade.

4. Bejaka strulet!
Vi hade tur på vår resa med egentligen bara ett par oväntade saker. Jobbigast var nog att vagnen med vår förbokade sovhytt på Nightjet saknades… Det blev väl inte jättemycket sömn den där natten, men det gick över förväntan och det blev ett äventyr. Likaså mellan Warszawa och Gdansk där alla sittplatser var slut och vi fick sitta i korridoren fyra timmar. Barnen hade inga som helst problem med det, och vi kom i kontakt med flera trevliga polacker som man kanske annars inte snackat med 🙂

5. Mobilen är din vän:
En stor skillnad mellan att åka runt med tåg nu jämfört med när jag åkte runt för 20-30 år sedan var mobilen. Dels att hela familjen kunde dokumentera resan (vi lämnade kameran hemma för att minska packning), men också underhållning på långa sträckor (vi tog med två powerbanks) och att man med hjälp av Wikipedia kunde läsa om allt man upptäckte. Google Maps och liknande tjänster var också ovärderligt. Kul att i Berlin lägga till ett lager på kartan så man kunde se vart muren hade stått. Jag tyckte också det var bra att fota biljetterna innan vi skulle gå på, så kunde man kolla på mobilen vart vi skulle sitta och ha biljetterna i fickan. Vi läste också lånade eböcker på mobilen och lyssnade på musik och podcasts, samt kommunicerade med våra airbnb-värdar så klart.

6. Rom:
Vårt bästa lifehack var att gå upp tidigt på morgonen då det var 18-20 grader, återvända hem till lunch och gå ut igen då det inte längre är 32 grader varmt. En bra grej med det är att det är mindre köer på morgonen. Vet ni att Peterskyrkan öppnar klockan 7? Vi var där klockan 7:30. Inga köer. Vi var bara ett handfull personer som gick alla stegen upp till basilikan. Några timmar senare: knökfullt och superhett. Ett annat lifehack är att ständigt fylla på medhavda flaskor i de offentliga drickfontänerna. Och ska du köpa biljetter till Colosseum? Gå till Forum Romanums biljettkassa. Obetydig kö och samma biljetter som folk köar timmar för utanför Colosseum. Kan också rekommendera en tripp till katakomberna. Svalt och skönt!

7. Tåg i Schweiz:
Som många andra sagt förut: Strunta i den dyra Bernina-banan med glastak. Vi hade en fantastisk tripp obokat med interrail-kortet. Jag tyckte nog nästan sträckan Chur-St Moritz var bäst, där det var så mycket plats att vi kunde ta säten på båda sidor av tåget och springa emellan fönstren. Utsikten är enorm!

8. Wien: Interrailkortet funkar på regionaltågen som kan användas för att åka till olika stadsdelar i Wien. Vi åkte till den stora parken Pratern och tillbaka till vårt hotell vid centralstationen.

9. Warszawa:
Turistbyrån har en grym gratis guidebok med tips på vad man kan göra om man stannar 1, 2 eller fler dagar i Polens huvudstad. Superbra tips. Rekommenderar också att köpa endagars kort för kollektivtrafiken. Otroligt smidigt att hoppa på bussar, spårvagnar och tbana (har aldrig förstått varför inte SL kan göra samma som i Berlin, Warszawa mfl städer och strunta i spärrar)

10. Flera långa stopp: vi är väldigt nöjda med vårt upplägg. Sörjer lite att vi inte stannade någon natt mer i Innsbruck eller Wien.

11. Resehanddukar: Att ha med sig kompakta resehanddukar är guld värt. Inte minst kan de användas som filtar om man behöver sova på tåget.

12. Ha marginaler… Vi hade mycket fluff i vårt schema och det var värt att vänta exempelvis 2 timmar i Milano och insupa atmosfären på den stationen istället för att vara nervös för att ett tåg ska bli försenat och att man ska missa sin anslutning.

Osprey Farpoint är herrmodellen.

13. Vi är oerhört nöjda med våra väskor. Vi har två Osprey Farpoint och Fairview 70-liter med löstagbar dagsryggsäck. Barnen hade mindre ryggsäckar med saker de behövde på resan. En bra grej med väskorna är att man kan stänga in bärremmarna och bära dem som en resväska. Jättebra när man går ombord på tåget. VI fick också alltid plats med väskan på hyllan ovanför oss. Årets bästa köp! Kommer användas flitigt framöver. Detta kompletterades som sagt med en kylväska och så fick vi med oss en stadig flergångsmatkasse från Aldi i Berlin som visade sig bra för förvaring av bröd och torrvaror.

14. Små men bra grejor att ha med sig: påsklämmor, kökshandduk (inte alltid det finns på airbnb och bra att ha som duk mm), Helosansalva (bästa salvan, inte minst för trötta fötter), några fryspåsar, några soppåsar, våtservetter, powerbanks (många tåg har ström men inte alla), grenuttag (vi tog med två med två uttag var, väldigt användbart om flera vill ladda), kortlek, campingbestick (vi nöjde oss med två uppsättningar), en hopfällbar mugg, en fällkniv, fyra matlådor (visade sig väldigt användbara, staplades när de inte användes), extra toarulle, uppblåsbara kuddar + sovmasker (grymt när vi fick sova i vanlig kupe utan gardiner).

15. Biljetthantering: Tackar så mycket för rådet att tejpa interrailkorten i fogarna så att de håller bättre. Vi förvarade utskrivna platsbokningar, boendebokningar, pass, interrailkort och bläckpenna med osuddbart bläck i två platsfickor. I den ena plastfickan lade vi dagens sträckor, passen och penna. Så det blev “dagsfickan” som man tog fram på tåget. Sträckorna fyllde vi alltid i precis innan avgång. Plastfickan låg i dagsryggans laptopfack. Vi hade gjort backup på allt på google drive + hade kopior på papper i en annan ryggsäck för säkerhets skull. Vi tog alltid fram pass + interrailkort men många gånger nickade bara konduktören. I Polen och på de italienska snabbtågen var konduktörerna lite mer noggranna.

16. Efterklokt: Om vi skulle tweaka resan skulle vi nog ha tagit tåget från Wien till Warszawa tidigare på dagen. Ganska meningslöst att tro att man ska hinna med något en förmiddag i en stor stad. Blev mest att vi traskade omkring. Och så undrar jag om det var helt nödvändigt att åka nattåg genom Tyskland?Hade kanske varit kul att upptäcka en mindre tysk stad längs vägen och åkt dagtåg.


Efterord…

Hoppas ni gillade guiden lika mycket som jag uppskattade att skriva den. Hoppas också att ni blir inspirerade. Att tågluffa runt Europa är ett fantastiskt sätt att resa. Du får inte minst en känsla för hur allt hänger ihop och en känsla för vår europeiska historia. Är man dessutom lagd åt det planerande/projektledande hållet börjar faktiskt semestern flera månader innan man åker iväg. Man hinner fundera, undersöka och fantisera…
Att åka på tågsemester är lika mycket en inlevelse som en upplevelseresa!

Här är vår nya bil

image

Frida skaffade den igår. En Volvo XC70. Egentligen hade vi tänkt skaffa en annan, men vafan tänkte Frida. Det ska vara premium. Fyrhjulsdrift och automatlåda är ju bra att ha.
Det här är andra bilen vi skaffat i år. Och eftersom vi alltid vill ha det senaste planerar vi att skaffa ny bil ett par gånger till i år. Ja det brukar bli en ny bil i kvartalet, på ett ungefär…

Jag tror ni fattar. Vi hyr bil. Vi äger inte bil. Bil är bara något vi behöver när vi ska åka till otillgängliga platser,  eller exempelvis på sommaren när vi lämnar storstan. I Stockholm är det bara jobbigt och dyrt att äga bil. En tidstjuv, en miljöbov, ett hälsoproblem och en onödig kostnad.
Vi slipper besiktning, underhåll och att jaga parkeringsplats.
Visst finns det några nackdelar. Som det här att vi nu blev uppgraderade till en lyxigare bil eftersom den v70 vi bokat saknade vinterdäck. Nackdel för miljön, eftersom denna bil drar mer diesel än Ecodrive-modellen av v70.
Å andra sidan drar den mindre och släpper ut mindre skit än grannens tio år gamla Volvo.

Sådär, dagens moralpredikan över 😉

Yma Sumac död, länge leve inkaprinsessan!

Läste precis på den sköna retro-kult-kulturbloggen Dougsploitation att Yma Sumac är död. Enligt Yma-sumac.com dog hon i lördags, 86 år gammal. Får erkänna att jag inte riktigt var medveten om att denna 5-oktav-legendar fortfarande levde. Tydligen var hon så sent som för två år sedan i Peru där hon mottog fina utmärkelser. Jo, Yma Sumac lär ju vara från Peru, och hävdar själv att hon i direkt nedstigande led var släkt med Inkakungen Atahualpa. Ryktet att hon i själva verket hette Amy Camus (Yma Sumac baklänges) och var från Brooklyn bestred hon bestämt in till sin död. Och visst ligger det något i hennes förklaring:

“A person with a 5 octave voice would not have to lie about where they came from! It would make no difference WHERE they came from!”

Första gången jag hörde Yma Sumac var hemma hos ett rasande trevligt par i Düsseldorf i slutet av 90-talet. Tror det var 1998 (eller 97?) och jag och Sofia hade varit på Oberhausens kortfilmsfestival för Uppsala Internationella Kortfilmfestivals räkning. Det var sista april, och vi struntade i Valborg i Uppsala för att istället förlänga vår Tysklandsvistelse. Det var festivalkollegan Katja som hade en syrra som bodde i Düsseldorf med sin man. Lägenheten var fantastisk, kvällarna var härligt somriga, värdparet så älskvärda att man knappt ville åka därifrån. Glömmer aldrig hur de efter en middag, där två av deras vänner deltog, frågade om det var okej om de uppförde ett litet stycke som de övat in för att spela upp för killens föräldrar. Hon satte sig vid pianot, han tog fram en cello och sen spelade de. Den natten när Sofia och jag låg på varsin madrass i arbetsrummet (som var fyllt med modeller av hus som mannen ritat) kunde vi båda konstatera att det här var idealet. Tänk om man kunde leva så här… och så var det den där skivan med Yma Sumac. När jag kom hem köpte jag den, och varje gång jag hör hennes märkliga röst tänker jag: mm, Düsseldorf. Fast nuförtiden utan samma längtan. Jag lever ju min dröm i Bagis 😉

För alla er som inte hört Yma Sumac. Här hyllar Bakelit denna märkvärdiga dam med en liten Youtubefestival:

 




Läs även om Yma Sumac på svenska Wikipedia >>

Sexism – Ryanairs nya strategi?

Läser idag att Birgitta Ohlsson uppmanar till bojkott av det irländska lågprisflygbolaget Ryanair.

Orsaken är det här:

Osmaklig (och ful) sexistisk reklam från 2007 som fällts i Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam (ERK). Hade det bara varit för reklamen hade nog inte Birgitta Ohlsson reagerat så kraftigt. Det anmärkningsvärda är att Ryanair trotsar ERK, de till och med driver med dem och hävdar på sin hemsida att de “tar de svenska tjejernas parti“:

Steve McNamara, kommunikationschef på Ryanair kommenterar:

– Vi är övertygade om att glädjedödarna på ERK inte talar för en majoritet av det svenska folket som vi vet är mycket liberala och lättsamma. Annonsen reflekterar helt enkelt hur många unga tjejer klär sig idag.

Som respons på Birgitta Ohlssons utspel om bojkott har McNamara idag klämt ur sig ytterligare ett flåshurtigt, hö-hö-hö-grabbigt pressmeddelande på engelska där han konsekvent skriver “Boring” Birgitta och dessutom drar till med lustigheten: “This is really a storm in a D-cup”.

Jo, Ryanair verkar ha blivit Slitz. Det verkar faktiskt vara en strategi. Hur förklarar man annars deras kalender “The Girls of Ryanair“. Det är nog en tidsfråga innan Ryanair kommer kräva att deras flygvärdinnor har minst d-kupa och går runt i minikjol. Det är nog inte alls otroligt att vd:n Michael O´Leary just nu går runt och filar på den idén. Michael O´Leary verkar tyvärr tillhöra en skara män som inte uppdaterat sin bild av könsroller de senaste 30 åren. Här ett citat från en intervju med Aftonbladet för två år sedan:

Du blev nyligen far – har det förändrat ditt arbete?

– Jag jobbar lite mer nu, som alla fäder med små bebisar gör – om de har något vett. Jag vill tillbringa mer tid med barnen när de är två, tre år och kan gå och prata. Men när de är sju månader och kräks och har smutsiga blöjor?…

Hur många blöjor har du bytt?

– Två. Den allra första på sjukhuset dagen han föddes. Och så en för ett par månader sedan när det var kris.

– Pappor är inte designade för att ta hand om småbarn som kräks och gråter. Vi har bara inte den genen. Kvinnor är lysande på detta. Så – det är bara att erkänna att vi är dåliga på det här och ”fuck off to work” – dra iväg till jobbet.”

Så mår man illa av köpa tjänster av sexistiska företag finns det nog anledning att bojkotta Ryanair. Men det finns fler skäl än så. Redan för fyra år sedan, undrade jag om det inte var dags att bojkotta Ryanair pga deras vidriga arbetsförhållanden, som dessutom inverkade på flygsäkerheten.

Egentligen är det här en no-brainer. Att bojkotta exempelvis israelisk frukt kan vara knepigt i praktiken. Men hur svårt är det att bojkotta ett flygbolag. Ett flygbolag som dessutom har ett uselt bokningssystem, massvis med bisarra avgifter, flygplatser åt tjota-hejti och snart svenskt rekord i antalet anmälningar hos Allmänna Reklamationsnämnden. Bojkotta nu!

Fyra funderingar från Göteborg

Frida, Vanna och jag känner ingen större sorg efter att ha lämnat Göteborg. Men visst har vi haft tre spännande dagar, och medan Frida tillbringat större delen jobbandes på bokmässan, har Vanna och jag ramlat var och varannan gata fram i denna charmiga, go-gosiga stad. Här ett par funderingar:

 

Fundering ett: De goa glaa tjötiga göteborgarna...
Plats: Vasagatan. Tid: 23:00, fredag natt. Vanna sover i vagnen. Jag är på väg från trevlig middag hos Ola och Anna i Haga. Ska möta Frida någonstans på vägen. Överallt raglar fulla göteborgare i 18-25 årsåldern. En av dem tar sig med gungiga steg fram till mig. Böjer sig ner över vagnen och säger:

-Hallåååå bebin. Harrröö eld ellller?

Jorå, göteborgare är jättekul. O goa. Och en del av dem är tydligen väldigt fulla på fredagskvällar. 

Fundering två: Lilla London
-Du vet väl att Göteborg kallas “Lilla London”, sa Anna när vi drog våra barnvagnar över gatstenen i Göteborgs blåsiga hamnkvarter.

Jomenvisst. Det har man ju hört. Varför?, är frågan. Här har vi ett svar levererat av Punkt.se:s Göteborgsupplaga:

“Namnet anspelar på stadens kontakter med England och Skottland. När Göteborg industrialiserades på 1800-talet fick många inflyttade affärsfamiljer, såsom Carnegie, Chalmers, Chapman, Dickson, Hall och Keiller inflytande över Göteborgs kulturella utveckling. Det var också här man gav de första lektionerna i engelska och satte upp den första svenska Hamlet-föreställningen.”

Tänker man då verkligen London, när man klampar runt i Göteborg? Njä… men en sak engelskt har de: Slottskogen. En fantastisk park som på många vis är engelsk till sin karaktär. Inte fullt lika regelmässigt engelsk som Hagaparken (i Stockholm), med sina fantastiska gräsytor, men de underbara lövträden fick i alla fall mig att tänka England. Nästa gång jag åker till Göteborg ska jag nog tillbringa minst en heldag här. Leka med Vanna på lekplatsen Plikta, besöka djurparken, eller helt enkelt bara vara.

Fundering tre: Spårvagn, hur bra är det egentligen?

Jag älskar kollektivtrafik, och jag har alltid gillat spårvagnar. Men utrustad med barnvagn fick jag både en och två gånger anledning att drömma mig hem till tbanan. Tbanan smyger aldrig upp runt hörnet och klipper ens barnvagn när man tittar åt andra hållet… Tbanan har nästan alltid plats för barnvagnar (undantaget vissa extrema rusningstrafiksturer då man helst håller sig undan). I Göteborg kom jag på mig själv att be en bön till en gud jag inte tror på, med förhoppningen om att nästa spårvagn passade mina syften. Att den 1: inte var av prehistorisk typ (läs mitten av förra seklet) med manuella dörrar, och 2: inte hade alla tre (!) barnvagnsplatserna upptagna av barnvagnar, rullstolar eller varför inte en polsk hantverkares hela bohag.

Fundering fyra: Dialektsjukan

Jo, det är lite skönt att komma hem. Inte för att vi hade det tråkigt i Göteborg (tack Anders för fantastisk middag och logi, tack Anna o Ola för mysig fredagkväll, och tack bokmässan för de allra märkligaste montrar (återkommer till det)). Alla gjorde allt rätt. Felet ligger hos mig. Allt beror på dialektsjukan. Låt mig illustrera:

Jag går förbi en skylt som det står Göteborg på. Sekunden senare hör jag mig själv klämma ur mig ett:

 “Jööööötebååårg”

Nä, det är inte sunt. Det är aldrig sunt när jag får för mig att härma dialekter. Det är det många som kan intyga.

Därmed sätter jag punkt för denna Göteborgorgie. Sluttjötat.

Rapport från Ikealand

I skrivande stund rusar ett snöigt Östergötland förbi fönstret. Sitter på X2000 och pustar ut efter en intensiv och spännande dag i Ikealand: Älmhult. Exakt vad jag och Daniel gjorde där låter jag vara en hemlighet.
Men visst hade det något med det här att göra:

Och här bredvid mig sitter Daniel och använder en prototyp av en pinfärsk produkt kallad “bräda”:

Betyg:
Användarvänlighet 9
Storlek/form 6
Prisvärde 9
Totalbetyg 9

För övrigt vill jag tipsa om: Wikipedias artikel om Ikea >> Mycket intressant info. Bland annat om deras namngivningsprinicper.

Thailand – en mättad bröllopsresa

Äntligen, äntligen har jag tagit mig tid att photoshoppa ett gäng bilder från Fridas och min underbara bröllopsresa till Thailand. Ett bitvis socialrealistiskt bildreportage kryddat med en del uppskruvad färgmättnad, politiska och kulturantropologiska betraktelser:


Bangkok: Vy från hotellrum


Grand Palace: Kungens pojkar kollar att allt är på plats.


Frida vid fotänden.


Polismakten gillar kungen. Alla gillar kungen. Och gillar du inte kungen är det inget du ska tala högt om. Sånt är förbjudet i odemokratiska Thailand (ja även i det tidigare demokratiska Thailand). (För övrigt verkar thailändska kungen vara en hygglig prick. I alla fall enligt de hyllande porträtt av honom jag läste i Thailändska tidningar…)


Helig mark I: Bakom munkarnas heliga cementblandare skymtas Buddhas skugga.


Helig mark II: I de myllrande baserna i de kinesiska kvarteren hittade Frida himmelriket. En butik som bara sålde pärlor, knappar och paljetter. Tonvis.


En påse full med pärlor!


Hejdå Bangkok, Hej Hua Hin!


Hej strand! Hej högvatten!


Hej frukt!


Mysigt!


Blåsigt!


Aj, aj, aj!


Catering



Sport: Sepak Takraw: Thailands fascinerande nationalsport. En oerhört vig kombination av vollyboll och fotboll som spelas på en badmintonplan. Läs mer >> Vi bevittnade en match i samband med katolska kyrkans julmarknad där Frida bland annat smaskade på en bananpannkaka:


Hur många av de tusentals thailändare som besökte den livliga marknaden som verkligen tog till sig budskapet om Jesus födelse är oklart. Men kul hade vi alla.


Här är beviset på att vi hade havsutsikt från vår balkong!

God jul!


Stämningsbild från Hua Hins thailändska sida, där lokalbefolkningen bor.


Utfläkt I: Godare än den ser ut.


Utfläkt II: Avancerat solbadande.


Expedition strandpromenad. Plötsligt tog stranden slut och vi försökte plöja oss fram i vågornas svall.


Utvikning:Thailändare vill inte bli brunare. Nä deras solkräm innehåller till och med blekmedel. Det är fint att vara blek och enligt den svenskproducerade tidningen Thailands Posten är det lite extra fint som thailändare att ha västerländska drag så som rak näsa. Därför är så kallade “lukkröng” eller “Luk kreung”, väldans poppis i den Thailändska underhållningsindustrin. Luk Kreung betyder ordagrant “halvbarn” och är barn till utlänningar (“farang”) som haft ihop det med thailändskor. Mer info om lukkröng här >> Jag skulle kunna skriva en uppsats om fenomenet västerländsk man, thailändsk kvinna, men undviker ämnet eftersom jag inte riktigt begriper allt. Kan bara konstatera att det kryllade av sådana par i Hua Hin, och i vissa fall undrade onekligen Frida och jag hur kvinnorna kunde stå ut med sina fåordiga, socialt handikappade, oattraktiva, västerländska män (gubbar).


Paradiset: Resereportaget fortsätter med en tripp till en ö med vykortstämning.


Ett paradis med sophanteringsproblem.


Nej, jag står inte framför en affisch från Scandecor.


Festligt hos skräddaren.


Religion I: Hejdå onda andar. Här ska jag bygga mitt hus!


Relgion II: Monk set på Tesco. Vill du få bra karma ska du vara beredd att ge mat och annat nödvändigt till munkar som går förbi ditt hus. Moderna, bekväma, välbärgade thailändare kan göra livet lite enklare för sig genom att köpa färdiga kit på till exempel Tesco. Setet innehåller bland annat ris, vatten, makrill i tomatsås, tändstickor, en orange handduk, tvål och några ljus. Det här är den billigaste modellen.
Vill du ha fett med karma köper du hinken:


Sport: Okej, kanske thai-boxning är ännu större än Sepak Takraw. Även denna sport en uppvisning i vighet. Men också i brutalitet och meningslöshet. Sorry, jag kommer aldrig fatta storheten med män som pucklar på varandra.


I Hua Hin hade man förvandlat sporten till ett turistjippo. Här har arrangören sminkat en liten västerländsk pojke och låtit honom ge boxarna varsin blomsterkrans.


Stolt pappa. Själv kunde jag inte låta bli att undra vad den här lilla ungen, samt alla andra ungar gjorde i boxningshallen överhuvudtaget…


Matkultur: Vi åt massvis med fantastisk mat, men godast var nog ändå den som serverades direkt från ambulerande stånd. Vi struntade i bacillskräcken och njöt av det mesta. Fast gräshoppor och larver hoppade vi.


Karaokekultur: Till och med på tv textades varje musikvideo så att du kunde sjunga med.


Gott nytt år!


2007 firades in med specialdrink!

Och så slutligen: Undertecknad smälter in i miljön på vår sista middag ute på piren:

Se där! Det var väl ett redigt reportage!