Kategoriarkiv: litteratur

Med uppenbar känsla för stil…

När Daniel och jag var i Japan läste han en bok som fick honom att då och då titta upp från boken och väsa ”alla män är monster” och ”vilken tur att jag fått döttrar”. När han läst ut den lämnade han över till mig och sa nåt i stil med: ”Läs”.
Och nu har jag gjort det. ”Med uppenbar känsla för stil – ett reportage om manlighet” av Stephan Medel-Enk. 127 lättlästa sidor om oss män och vår mansroll. Stephan har väl inte direkt uppfunnit hjulet (mycket av det han skrivit har skrivits förr) men han har definitivt gjort en bra sammanfattning av feministisk teori och dessutom lyckats servera en uppriktig, sorglig, bitvis läskig bild av den fortfarande härskande mansrollen. Jag förstår definitivt Daniels uppgivna suckar. Det känns så jävla sorgligt att läsa om den förhärskande, astorftiga mansroll som dominerar vårt samhälle.
Kanske kunde saker och ting bli en smula annorlunda om den här boken blev obligatorisk läsning bland tonårskillar? Kanske något att skicka med som premie till alla killar som prenumerar på Slitz… eller en del av utbildningspaketet när du ska bli kustjägare…
Jag ska definitivt köpa ett par ex och plantera lite här och där. Och då inte bara hos män, utan även hos kvinnor som ännu inte hajat strukturerna.

Ovanför min dator hänger Formfront 97:s fantastiska affisch som verkligen säger allt:

”Befria kvinnan människan – det patriarkala paradigmet placerar både män och kvinnor i hämmande stereotypa roller”

word

Söndagsprojekt…

Idag har det sannerligen varit fullt upp. Medan Frida låg och drog sig i sängen rände jag runt i Norra Kyrkogården med Richard och rekade inför en poetisk liten film. (Jo det är vi man kan ana reflekterandes i gravstenen). Och på kvällen bar det av till Skarpnäck där bokcirkeln Blai-blai avhandlade Don Quijote och bland annat kunde konstatera: Tänk vad oerhört lite det stod i boken om de där väderkvarnarna…

Och så valde vi en ny bok att läsa… Busenkelt av Veckorevyns chefredaktör Charlotta Gustafsson. Jodå skuttet från superklassikern Don Quijote kunde knappast varit längre. Men faktiskt: Jag tror den här boken kan blir riktigt spännande att läsa. I alla fall lär den ge lite underlag till en juste diskussion!

Harry Potter-dags

Frida är i Tyskland och förlustar sig medan jag sitter här och stirrar in i en skärm ackompanjerad av avlägsna vrål från Råsunda fotbollstation där det pågår något slags derby. Men det finns ingen anledning att sitta här och känna sig ensam… idag kom ju senaste Harry Potter-boken med posten. Harry Potter nästa!

(jo jag valde att köpa barnversionen (den med färgrannt omslag), vuxenvarianten ser ut….
<– så här!

Läsa-frågor-följetongen

Häromdagen uppmanade Mr Brillo mig och Frida att vara med i någon slags ”avslöja dina läsvanor-kedjebrev” eller nåt i den stilen. Eftersom jag inte kan sova svarar jag nu.

Antal böcker jag äger?
Alla som hjälpt mig flytta vet att de är för många. Ska vi tippa på ett tusental?

Senaste boken jag köpte?
De osynliga städerna av Italo Calvino

Senaste boken jag läste?
De osynliga städerna av Italo Calvino

Fem böcker som betyder mycket för mig:

1. Pil i det blå, av Arthur Koestler
Den mest fullmatade och mest fascinerande självbiografi jag läst. Även del två Den osynliga skriften är bra, och så bör alla läsa ”Natt klockan tolv på dagen” där den föredette kommunisten Koestler gör upp med Sovjetkommunismen. Alla bör läsa denna bok, inte minst vi som befinner oss till vänster på den politiska skalan (om det finns en sån nuförtiden).

2. Ivan Agueli, av Torbjörn Säfve
Jag hade en Säfveslukarperiod i slutet av gymnasiet där jag njöt av Säfves fantasirika biografiliknande böcker. ”Jag brinner” om Majakovski var toppen, ”Siki” fantastisk, men den första jag läste handlade om målaren och anarkisten (alla Säfve skrev om var anarkister) Ivan Agueli.

3. Mästaren och Margarita, av Michail Bulgakov
Ännu en gymnasieklassiker. Tyckte den var helt underbar när jag var 16 men har faktiskt ingen aning om hur jag skulle uppleva den idag. Bara måste läsa om!

4. White Teeth, av Zadie Smith
Se där en ganska ny bok. Den var seg i starten men sen var jag fast. Satan vilken imponerande bokdebut. Den här är grym!

5. Enders Game, av Orson Scott Card
Jag kände mig tvungen att slänga in lite sf. Okej stiftelsetrilogin och Philip K. Dicks böcker väger tungt men Hela Enderserien tog mig faktiskt med storm. Skönt med science fiction med inslag av socialantropologi!

Böcker som jag gärna velat ha med på listan: Dalton Trumbos Johnny var en ung soldat, Dostojevskijs Idioten, Kafkas Slottet, Bengt Danielsson Villervalla i Australien… osv… hmm jag känner att jag har glömt bort de allra viktigaste titlarna… typiskt.

Släpp böckerna fria!!!

Jag bara måste rekommendera den fantastiska bokcommunityn Bookcrossing!
Här kan du skriva recensioner och visa vad du har i bokhyllan, men framförallt kan du skicka iväg dina böcker på en resa. I söndags efter ett möte med bokcirkeln Blai-blai (som inte har en sajt men däremot en logga…) bestämde jag mig för att skicka ut Harold Blooms bok ”Hur du ska läsa, och varför” på en resa.
Så här har det gått hittills…

Det blir intressant att se vart Teblad lägger boken.

Rapport från Bokmässan 2004

Sedan si sådär fem timmar tillbaka är 2004 års upplaga av Bok & Biblioteksmässan historia. Här hemma sitter jag och funderar lite på helgen som varit och inser det finns anledning att slänga upp en liten rapport.

Intryck 1: Farbror blå
Klockan 23:38 fredag kväll möttes jag av Frida på Göteborgs station. Någon halvtimme senare mötte vi K utanför hennes dotters lägenhet där vi skulle sova. K verkade upprörd, vinkade till oss och gick ned för trappan. Där möttes vi av sex poliser i uniform.
Piketpoliser i Göteborg… hmm, jo jag fattar vad ni tänker. Men faktiskt det här var snälla snutar som tålmodigt chitchattade med oss i två timmar i väntan på en sömnig låssmed som kunde öppna dörren till Ks dotters lägenhet. För tydligen var nyckeln borta och eftersom K själv inte bodde där var polisen tvungen att vara med vid låssmedens ingripande.
Så nu vet jag det mesta om hur det är att vara snut i Göteborg. Tyvärr, ville de trevliga poliserna inte vara med på bild:
-Visserligen ska jag snart flytta till Åmål, men det är ändå onödigt att bli igenkänd, sa vår polispolare.

Intryck 2: Monter gul
Frida och jag var på mässan i egenskap av representanter för konstnärsnätverket Signs of the Time. Och visst var detta mässans absolut gulaste monter!

Intryck 3: Mjuk kanin
En av monterns allra mjukaste besökare var barnbokskaninen Miffy. Himla mjuk och M:s dotter J:s stora skräck. Men jag tror nog allt att de blev såta vänner till slut. Go Miffy!

Intryck 4: Glad Christina & bolmande högdjur
Visst lyckades vi ta en öl/ett glas vin med en hårt arbetande Christina. Himla trevligt! Dessutom var det lite småmärkligt att sitta där i hotellbaren och snacka väl medvetna om att Göran Rosenberg, Per Olof Enqvist och Torgny Lindgren precis bakom oss och bolmade på sina cigaretter. Väl inpyrda trängde vi oss förbi baren och en solglasögonprydd Unni Drougge tillbaka till den syrefattiga mässlokalen.

Intryck 5: Sällskapliga sällskap
De riktiga entusiasterna på mässan hittade jag bland de litterära sällskapen. Jag träffade till exempel två killar som älskade Emanuel Swedenborg. En av dem var från det engelska Emanuel Swedenborg-sällskapet och sa:
-Vi är inte så många engelsmän som känner till honom, men vi har ett väldigt fint hus bredvid British Museum i London, och dit är du välkommen!

Intryck 6: Märkliga syndrom
Visste du att det finns en sjukdom som kallas ”Maple Syrup Urine Disease” vars namn kommer av att urinen hos dem som har det luktar som lönnsirap. Tydligen har ett tiotal personer i Sverige fått diagnosen under de senaste 25 åren. Den här och en massa andra märkliga okända syndrom (vad sägs till exempel om ”Stiff Person Syndrome” eller ”Cat Eye Syndrome”) fick jag lära mig om i Socialstyrelsens monter. Du kan lära dig mer i deras onlinedatabas: www.sos.se/smkh/

Jaha, det var några av mina intryck det. Jag hoppade visst över min födelsedag som var himla trevlig! Men bilderna från den italienska restaurangen Vivaldi blev ganska gräsliga.

uppvaknande

I går natt släppte den äntligen… spärren som har gjort mig oförmögen att sträckläsa skönlitteratur. Jag började läsa Stjärnornas tennisbollar av Stephen Fry klockan halv ett på natten och klockan 07:30 var den färdigläst.

Boken sabbade min dygnsrytm, men det var det värt, för nu känns det plötsligt återigen lockande att läsa romaner. Därför började jag idag läsa Arthur Koestlers Natt klockan tolv på dagen, och som det ser ut nu är den säkert färdigläst på onsdag. Kanske dags att äntligen läsa klart Nick Hornbys senaste och den där Margret Atwoodromanen som jag påbörjade i Tjeckien kring nyår.

Vad annars?

Tja, idag gjorde jag barnvaktsdebut. Vaktade Melker medan hans föräldrar var på Stefan Sundströmkonsert. Melker slog personligt uppesittarrekord och somnade inte förrän klockan 22:30…

Kanske var han inspirerad av min föregående natt, då jag som sagt somnade så sent som halv åtta…

Dvs den tid jag borde gå upp idag.

Äsch, vad jobbigt. God natt!