Tung kritik från bland annat min mamma har fått mig att inse att jag har försummat den här lilla bloggen alltför länge. Orsakerna är många. Bland annat beror det på att jag vänsterprasslar….
Vid sidan om denna blogg håller jag nämligen på att utveckla två till. En till Frida och en som jag ska flytta över denna blogg till vad det lider. Vi snackar nytt webbhotell och framförallt WordPress. Kul och spännande på många vis.
När jag ändå skriver kan jag passa på att dryfta några upptäckter jag gjort på sistone:
1. Är du köttätare? Köp inte vad skit som helst:
Tack vare min vän (och numera Bagisbo) Andrés gjorde jag i höstas en upptäckt som förändrat mitt liv som karnivor (heter det så på svenska?). Jag har upptäckt tråkigt butikspackat kött på Konsum och Ica kan kosta lika mycket eller mer än kött köpt hos en seriös chark i Hötorgshallen. Min nya favorit heter Latinamerikanska Livsmedel. Där kan man bland annat handla hemgjorda chorizos för 79-89 kr kilot (ungefär samma pris som Scans…) och fantastisk högrev som funkar perfekt i grytan för 89 kronor kilot. Helt annan kvalitet än de där unkna grytbitarna man hittar vakumförpackade i kyldisken för 90-120 kr kilot…
2. Kvinnor är mer uppbokade än män
När jag med ultrakort varsel bjöd till gräsänklingsfest i lördags dök det upp 15 killar och 5 tjejer. Merparten av de som tackade nej med motiveringen ”oneeej, då är jag bortrest/uppbokad/boende i Indien”, mm var kvinnor.
För övrigt kan jag konstatera att det var kul med fest. Att det suger att vara gräsänkling och att jag är glad att ha Vanna o Frida tillbaka (Vanna sitter faktiskt i mitt knä när jag skriver detta).
jag fortsätter min lista en annan dag.
Nu måste jag byta på Vanna.
Det är inte var dag man knatar från jobbet till konserthuset för att njuta av Sibelius tillsammans med fru och väninna. Men idag, eller kanske snarare ikväll, var en sådan kväll. Det som gjorde upplevelsen lite extra ovanlig var att L skaffat oss biljetter på körläktaren. Vi satt alltså bakom orkestern med minst lika mycket strålkastarljus på oss som på orkestern. Upplevelsen var minst sagt intim. Medan den ljuva musiken sköljde över oss kunde vi detaljstudera trombonisterna som tålmodigt väntade in sina partier, hornblåsarna som emellanåt tog loss munstycket och tömde hornet på slem, och pukslagaren som ett par gånger (av någon för oss obegriplig anledning) lade huvudet mot ett av trumskinnen.
Hört talas om 
I helgen blev vi då äntligen befriade från våra böcker! Och inte nog med det, vi blev av med våra Billyhyllor. Det senare tack vare sajten 