Rapport från Bokmässan 2004

Sedan si sådär fem timmar tillbaka är 2004 års upplaga av Bok & Biblioteksmässan historia. Här hemma sitter jag och funderar lite på helgen som varit och inser det finns anledning att slänga upp en liten rapport.

Intryck 1: Farbror blå
Klockan 23:38 fredag kväll möttes jag av Frida på Göteborgs station. Någon halvtimme senare mötte vi K utanför hennes dotters lägenhet där vi skulle sova. K verkade upprörd, vinkade till oss och gick ned för trappan. Där möttes vi av sex poliser i uniform.
Piketpoliser i Göteborg… hmm, jo jag fattar vad ni tänker. Men faktiskt det här var snälla snutar som tålmodigt chitchattade med oss i två timmar i väntan på en sömnig låssmed som kunde öppna dörren till Ks dotters lägenhet. För tydligen var nyckeln borta och eftersom K själv inte bodde där var polisen tvungen att vara med vid låssmedens ingripande.
Så nu vet jag det mesta om hur det är att vara snut i Göteborg. Tyvärr, ville de trevliga poliserna inte vara med på bild:
-Visserligen ska jag snart flytta till Åmål, men det är ändå onödigt att bli igenkänd, sa vår polispolare.

Intryck 2: Monter gul
Frida och jag var på mässan i egenskap av representanter för konstnärsnätverket Signs of the Time. Och visst var detta mässans absolut gulaste monter!

Intryck 3: Mjuk kanin
En av monterns allra mjukaste besökare var barnbokskaninen Miffy. Himla mjuk och M:s dotter J:s stora skräck. Men jag tror nog allt att de blev såta vänner till slut. Go Miffy!

Intryck 4: Glad Christina & bolmande högdjur
Visst lyckades vi ta en öl/ett glas vin med en hårt arbetande Christina. Himla trevligt! Dessutom var det lite småmärkligt att sitta där i hotellbaren och snacka väl medvetna om att Göran Rosenberg, Per Olof Enqvist och Torgny Lindgren precis bakom oss och bolmade på sina cigaretter. Väl inpyrda trängde vi oss förbi baren och en solglasögonprydd Unni Drougge tillbaka till den syrefattiga mässlokalen.

Intryck 5: Sällskapliga sällskap
De riktiga entusiasterna på mässan hittade jag bland de litterära sällskapen. Jag träffade till exempel två killar som älskade Emanuel Swedenborg. En av dem var från det engelska Emanuel Swedenborg-sällskapet och sa:
-Vi är inte så många engelsmän som känner till honom, men vi har ett väldigt fint hus bredvid British Museum i London, och dit är du välkommen!

Intryck 6: Märkliga syndrom
Visste du att det finns en sjukdom som kallas ”Maple Syrup Urine Disease” vars namn kommer av att urinen hos dem som har det luktar som lönnsirap. Tydligen har ett tiotal personer i Sverige fått diagnosen under de senaste 25 åren. Den här och en massa andra märkliga okända syndrom (vad sägs till exempel om ”Stiff Person Syndrome” eller ”Cat Eye Syndrome”) fick jag lära mig om i Socialstyrelsens monter. Du kan lära dig mer i deras onlinedatabas: www.sos.se/smkh/

Jaha, det var några av mina intryck det. Jag hoppade visst över min födelsedag som var himla trevlig! Men bilderna från den italienska restaurangen Vivaldi blev ganska gräsliga.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.