Det går springmask på V:s dagis. I lördags klagade hon på att det kliade i rumpan. Så på söndagen for hon och jag in till Söder för att leta upp ett apotek som hade söndagsöppet. Det var ju inte så svårt. Det kryllar ju med apotek nuförtiden. Däremot är det svårare att hitta kompetent personal. Personen jag frågade bakom disken för recept hämtade först ett paket med åtta tabletter. Sedan upplyste jag henne om att det var en hel familj med två vuxna och två barn en 4-åring och en snart 1,5 åring. Då plockade hon fram bipacksedeln och konstaterade att en vuxen behövde åtta tabletter och att dosen skulle tas om två veckor senare.

Glad i hågen (okej, kanske fel valda ord), trampade V och jag iväg med 32 tabletter av märket Vanquin.

På kvällen kom klådan tillbaka och vi var ganska övertygade om att det var springmask. Dags att sätta igång operation avmaskning. Fram med tabletter och bipacksedeln. Där står det att V ska ta 1-2 tabletter och att hon ska svälja dem hela och absolut inte tugga dem.

Det gick inte så bra.

Och efter ett tag insåg vi att det var kört. Och får inte V i sig tabletten, hur ska vi då få vår snart 1,5-åring att svälja en tablett stor som en nonstop utan att tugga?

Lösningen stod på bipacksedeln: oral suspension.

Idag är dagen efter och jag kan rapportera följande.
1. V stannar hemma från dagis på rekommendation från förskolan.

2. Jag och barnen tar oss till apoteket.

3. Apoteket meddelar att suspension inte längre går att köpa. ”Vansinnigt jag vet, eftersom det mest är barn som får springmask”, säger tanten på apoteket och hänvisar mig till Vårdcentralen:
-träffa en doktor så får de skriva ut receptbelagd medicin.

4. Åker kvickt till vårdcentralen men där finns inga tider. Jo, kanske de kan klämma fram en tid klockan 17. Hmm, tänker jag måste går att lösa innan dess. Så jag säger att jag ska återkomma.

5. Ringer läkarkompis S som meddelar att enligt uppgifter hon har så är alla flytande receptbelagda anti-maskmedel rekommenderade från 2 år…. bestämmer mig för att ringa sjukvårdsupplysningen.

6. Sjukvårdsupplysningen säger: Va! Finns inte suspensionen längre? Det måste vara tillfälligt. Jag skulle nog krossa tabletterna. Risken är att tänderna blir helt röda, men vad gör det det är ju mjölktänder… och så kommer det där underbara rådet: Gå till läkare, så får han/hon avgöra vad ni ska göra. (det läkarna får betalt för är att ta de där riktigt tuffa besluten…) (kan för övrigt avslöja att det på Fass står: ”Tillhandahålls för närvarande ej”. Kryptiskt.)

7. Står nu och väntar på att vårdcentralen ska ringa upp efter sin lunchpaus och förhoppningsvis ge oss den där tiden klockan 17… allt för ett besök på sisådär 3 minuter som de sedan debiterar Landstinget 500 spänn för…

Something is rotten in the state of Sweden… eller lider vi kanske bara av springmask?