Alla inlägg av frida

Man ska ju vara två – köp den!

Så är det snart dags. Mindre än en vecka kvar till moster Lissa disputerar och släpper sin fantastiskt spännande bok. »Man ska ju vara två« – finns i en bokhandel nära dig från och med Alla hjärtans dag. Hemma slåss vi om den och läser den samtidigt just nu.

Jag citerar Natur och Kultur:

Alla längtar efter kärlek, men vem är kärleken till för? Och vad är ”riktig” kärlek? Varför hamnar vissa utanför samhället och dess normer? För den ensamme norrländska ungkarlen blir allt fel. Han lever ensam, har fel ålder och söker dessutom fel slags kvinna att dela sitt liv med.
Lissa Nordin har pratat länge om romantik och tvåsamhet med dessa kärlekstörstande män. I sin studie behandlar hon bland annat den otidsenliga maskuliniteten och föreställningar om kvinnobrist i norrländsk glesbygd.

”Jaha, så ska man liksom flirta då. Ja hej, jag heter ja det vet dom ju redan. Ja bor det vet dom också. Ja jobbar det vet dom förstås med. Så det brukar sluta med att vi pratar fiske.”

Lissa Nordin doktorerar med denna avhandling i socialantropologi vid Centrum för Genusstudier, Stockholms universitet. Hon är även intendent på Vindelfjällens forskningsstation i Ammarnäs.

Okej hur tänkte du? – en hyllning

Okej. Jag surfar på jobbet, och då är faktiskt saker som dessa relevanta, trot eller ej. Nu har de här två bloggarna lagt ner för ett tag sedan men jag kan inte låta bli att hylla dem för den geniala bloggen You knit what?? med den snärtiga undertiteln ”Seriously. What were you thinking?”

Här ett smakprov på hur de arbetar:

Jag får lite 80-talssvibbar över mycket av det som bloggarna rotat fram. 80-talets hemstickade mode var ju inte alltid…så…(hur ska man säga det på ett delikat sätt…) övertygande – och uppenbart har inte så mycket hänt genom åren…
Se själva! >>

God jul-brud!

Då börjar det lacka mot jul…och som stor julfanatiker vill jag förstås sprida ljuset, kärleken och stämningen till alla. Här är en bild på formgivaren Wanja Djanaieffs julbrud, från jippot på Hotell Birger Jarl för en tid sedan. Alla var där…

Konceptet: 14 kändisar, 14 julgranar och Micke Bindefeld med röda mattan och lingonshots. Och då blev det här en Ångermanlands-jul-brud. Tyckte jag passar utmärkt. En riktigt God jul – från mig till er.

Länge leve hantverket 2

Nu är det ett tag sedan, men jag var helt exalterad efter en pressfrukost hos Iris Hantverk häromsistens, där deras nya borstar lanserades (Iris Hantverk är berömda för sina borstar, synskaderörelsen äger butikerna. I mer än hundra år har synskadade hantverkare dragit de klassiska borstarna för hand). Deras nya produktutvecklare råkar dessutom vara en av mina favoritformgivare, Margot Barolo, Hon presenterade alltså den nya dammvippan i gethår och den klassiska bordsborsten i ny form och tappning. (”vi städar och lagar mat på ett annat sätt än förr, nya användingsområden kräver nya funktionella redskap” var hennes tanke) Roligt är att hon vågat sig på svart bets istället för att behålla träet naturligt. Fiffigt.

Dessutom var ett smart drag att ha med en av borstdragarna på plats. Mitt i butiken satt hantverkaren och gjorde borstar – han hann säkerligen med ett tiotal bara på den stund jag var där.

Och oj vilket bra julklappstips också! Besök butikerna om du har vägarna förbi. Kungsgatan, Västerlånggatan och Götgatan i Stockholm.

Länge leve hantverket 1 >>

Länge leve hantverket 1

Köpte ett par på tok för dyra stövlar för några veckor sedan. I Umeå där jag var på shopping på lunchen. Tyvärr var de inte bara dyra, de var också – visade det sig när jag kom hem igen – för små. Jobbigt sånt.

Och då menar jag för små, inte på längden, men mer över själva foten liksom. Och jag tänkte, lite yr och svettig där i Umeå, och expediten sa att ”det där går du snabbt ut, det är ju äkta kalvskinn”. (ja jag tänkte nog ingenting apropå själva kalvskinnet, men iallafall)

Jag provade att gå i dem en dag med blödande fötter som resultat (på allvar!) och Anders skämt om mitt tillstånd blev outhärdligt.

Men så! Har jag upplevt sann och skär gläjde! Och det kostade bara 80 kronor. Länge leve skomakare, länge leve handens arbete, länge leve utlästningen. Tänk att livskvalitet plötsligt gick att köpa för så lite pengar. Och att den stavas lästning. Fint ord.

Och då tänkte jag också vidare att jaja, jag må väl gilla mitt jobb och så, och det är väl viktigt i någon slags mening, men skomakaren – vem gör egentligen ett så viktigt jobb? Kanske man skulle…jag är iallafall oändligt tacksam för denna yrkeskår och deras kunnande. Och har numera ett par nya snygga stövlar jag faktiskt kan gå i.

Världens längsta soffa

Det är något rörande över världsrekord och framförallt över Guinness Rekordbok. Det var den givna julklappen under en rad år när man var liten, och fortfarande finns något spännande över ”Världens längsta man”, eller ”Världens tyngsta katt”. En pust av sensation som var rolig att leka med som tanke.

Vem som däremot byggt Världens längsta soffa är något oklart, iallafall om man googlar lite. Utifrån tidigare rapporter skulle världsrekordet i sofflängd försökas slås på Skånemässan tidigare i höst – och se, när man söker just på världens längsta soffa toppar informationen om att rekordet verkligen är slaget, 38,2 meter stoltserar man med, sittplats för 70 pers och hej och hå vad alla är glada, speciellt kontrollanten från Guinness Rekordbok.

Men, se, sen händer det något olustigt. Längre ner på samma googelsökning hävdar nämligen stil- och formikonen Tom Dixon att han tillsammans med Bombay Sapphire gjort världens längsta soffa. 45 meter. I maj 2006.

Och att han dessutom i samma veva gjort en installation på Trafalgar Square med en bänk som mäter hela 70 meter. (nå det kan jag köpa, en bänk är ju inte en soffa).

Hur hänger det här ihop? Jag känner mig lurad. Om man nu ska slå världsrekord så måste man väl göra lite research? Och hur kollar Guinness Rekordbok detta? Jag känner att det svajar lite under fötterna och att Guinness Rekordboks trovärdighet plötsligt sviktar. Eller finns det regler för sånt här? Som varken jag eller Tom Dixon känner till? Man börjar ju undra.

Världens längsta nu levande man är förresten 2,36 m berättade Anders häromdagen.

För fritt museum!

Jag fick just ett mejl om ABF:s kampanj. Läs, följ länken och skriv på om du håller med. Förbannade jävla allians säger jag. Och är faktiskt arg på riktigt.

Här är listan! >>

Upprop för fritt museum!

Stäng inte portarna till våra statliga museer! Kulturen är till för alla! Liksom våra allmänna bibliotek garanterar att även den som inte har pengar får möjlighet att läsa böcker och tidningar, är våra nationellt ägda museer en garant för att vårt materiella kulturarv kan ses och upplevas av alla.

För museerna har det inneburit en ny och större publik. På många museer har tomma salar blivit levande mötesplatser. För staten har ökade anslag på tio procent (vilket är vad reformen kostar) resulterat i en ökning av antalet besök med 159 procent. I faktiska siffror har antalet besök ökat med 2,9 miljoner! För många av de människor som av tradition inte besöker museer har det slopade inträdet gett den extra skjuts in i museerna, till de värdefulla samlingar och konstskatter som de faktiskt är med och äger.

Det senaste årets fria entré på de nationella museerna har på många sätt varit en stor succé. En viktig del av museitanken är synen på besökaren. Vill man vända sig till den redan kulturvana publiken eller vill man ”lära upp en ny”? Museerna har tidigare tenderat att vända sig till högutbildad medelklass, detta trots att frågan har debatterats sedan 1960-talet då man efterlyste ett tydligare förhållande mellan samhället och museerna. Med 2005 års reform med fri entré lockades nya grupper till museerna. Nu vill regeringen stänga porten i ansiktet på dem!

ABF protesterar, och vi vill uppmana allmänheten att säga ifrån!

Med kampanjen ”Fritt museum!” vill ABF värna om den kulturella allemansrätten som de statliga museerna och de allmänna biblioteken är en del av.