I fredags hade min arbetsgivare IDG julfest. En fantastiskt trivsam historia som bland annat gav M3 pris (jo M3 är numera bäst på att göra webb först och papper sen), gav Micke Hall pris (Årets IDG:are), Marcus Jerräng pris (årets journalist) bjöd på god mat och en massa kära återseenden. Och så fick jag skäll!
Min chef gav mig bassning: Hur svårt är det att uppdatera din blogg egentligen? Var typ andemeningen. Men framförallt tyckte Daniel:
”Du kan väl åtminstone uppdatera Veckans Vanna.”
Så härmed utlovar jag bot och bättring. Även om jag inte längre vågar utlova ett blogginlägg per vardag kan jag i alla fall utlova Veckans Vanna. Och denna vecka blir det nog Vanna gånger två… här förra veckans inlägg fast nu:
Förra veckans Vanna: En bestämd dam
Jo, Vanna har blivit snacksalig och vet numera vad hon vill.
I alla fall låter det så.
-Nej, säger hon övertygande och skakar på huvudet, när jag sträcker fram broccolin.
Hon vänder bort huvudet.
20 sekunder senare tar hon upp broccolin och mosar in den i sitt hungriga gap.
Nä, ett nej är inte alltid ett nej. Däremot verkar Vanna veta vad hon vill när hon frentiskt pekar på en bok i bokhyllan. Ofta är det Barnkammarboken med alla sångerna hon vill bläddra i. Pappa försöker sjunga, Vanna bläddrar vidare, och vidare och vidare.
Apropå bestämd. I skrivande stund är klockan strax över tio. För 1,5 timmar sedan var det sovdags. I sängen ligger Vanna och ropar: Pappa, papa, papa, pappa, helt ointresserad av det här med sömn.
Pappa förstår. Det är ju så mycket roligare att vara vaken.