Kategoriarkiv: bakelit guld

Surströmming – nu som barnmat!

Någon som minns Findus mikrorätt Julbord? Bakelit testade det julen 2006 (läs här) och kunde konstatera att idén var god men knappast genomförandet… Eller kanske man kan säga att tanken var god, men idén unken… jaja.

Nu står vi här snart två år senare och upptäcker en ny kulinarisk sensation i barnmatshyllan på Konsum:

Surströmming!

Jojo, klart de norrländska bebisarna ska få vara med o ha kul på föräldrarnas skiva.
Sugen?

I övrigt är Sempers och konkurrenternas sortiment ganska trist. Tur att man faktiskt kan laga mat till de små liven alldeles själv. Men när man är ute och reser är onekligen burkarna bra. Kanske Semper, Hipp, Nestle och co läser det här och kan ta del av Bakelits önskelista:

  1. Kebabtallrik med ris. Stark sås. (jo en del bebisar älskar stark mat)
  2. Bibimbap. Okej, denna fräscha koreanska snabbrätt kanske inte blir så kul i passerat skick, men det är värt att pröva.
  3. Chorizo och turkisk potatissallad. (Chorizon köper ni här, och salladsrecept hittar ni här)
  4. Fondue (ställ burken ovanpå ett värmeljus och doppa osaltatade smörgåsrån)
  5. Kräftskiva (kan de göra surströmmingskalas på burk funkar nog även kräftis).

När jag och Vanna fick lift med tbanan

Min första kväll ensam med Vanna (jo ikväll var det mammafritt) började lite speciellt. Rökutveckling i tunnelbanan vid St Eriksplan, och stopp i trafiken ett par timmar. Jag knallade iväg med Vanna under regntunga moln. Vanna sov och jag knallade. I Hammarbyhöjden vaknade hon och i Björkhagen kom vi överens om att det var dags att återigen ge tunnelbanan en chans.

Okej, Vanna kan ju egentligen inte prata, men det var ganska tydligt att klockan var mycket och att Vanna ville hem och äta gröt.
Väl uppe på plattformen lyste skylten: Skarpnäck 33 min…
Frustration. Några minuter senare stod det plötsligt 15 min, och två minuter efter det hörde man rälsen vissla och på skylten stod det:

Passerande tåg: Ej påstigning!

Både Vanna och jag hann precis bli sura när tåget bromsade in vid perrongen och föraren öppnade dörren och ropade ut i högtalarna:

-Hoppa på, jag bjuder på den här!

Jag vill passa på att återupprepa det jag sa på lunchen idag: I Stockholm är folk så himla trevliga!

Och du Vanna, när du läser det här om sisådär 10-15 år. Undrar om inte den här resan blev den första och sista gången i ditt liv som du åkte i ett tomt tunnelbanetåg, som stannade bara för dig!

Österrike… Konsten att sänka ett varumärke

Visst grumlades bilden av alpsköna Österrike en smula av nazi-fn-Kurt Waldheim, Jörg Haider och mongoloida foster i formalin…
Men när Österrikarna började öppna dörrarna till sina källarhålor är det svårt att sjunga Edelweiss och förknippa Österrike med de skönsjungande barnen von Trapp.

Österrike tar nog nästan över bottenplaceringen från Belgien som givit oss: Belgiska Kongo, Belgian Blue, vit choklad, manikin piss och pedofiler.

Jag lovar att de närmaste månaderna göra mitt yttersta för att tänka på de ting som gör både Österrike och Belgien fantastiskt. Belgiskt öl, belgisk seriekultur, österikisk kortfilm, Wiens kaféer, musslor, vackra berg, Sound of Music…

Cute overload…

Okej, jag vet. Jag börjar bli lite pinsam. Häromdagen på IDG:s julfest sprang jag omkring och visade folk en söt video föreställande min lilla dotter. Nästan alla gillade den (en del människor med hjärtan av is, fattade ingenting).
Men jag vet att den här lilla flickan kan bli min död. Vilken dag som helst kan jag dö knall och fall av Cute overload…

se själva:

Jämställt? Ha!

Två exempel på att vårt samhälle inte kommit så långt när det gäller jämställdhet:

1. Idag på Elektronikbranschens pressmöte om årets julklapp visades en film där en handlare fick frågan om det var mest män som handlade gps.

Nej, menade mannen och klämmer ur sig något i stil med det här (jag ska kolla det exakta citatet i mitt anteckningsblock i morgon):

Nuförtiden finns det många yrkesverksamma kvinnor…

Ett citat som borde kunna ha varit hämtat från 50-talet…

2. Jag har precis skrivit ett mejl till Försäkringskassan, som verkar ha svårt att leva med att barnbidrag ska gå ut till pappan istället för mamman. I vårt fall handlar det om en ren teknikalitet. Jag har ett konto på Skandiabanken som även Frida kan hålla koll på från sin inloggning, samt ta ut pengar ifrån med sitt Visakort. Vi ville att barnbidraget skulle in på detta konto. Därför skrev vi över barnbidraget på mig. Något handläggaren som ringde för att kontrollera det hela med Frida (jag kunde ju ha tillskansat mig Fridas namnteckning under hot) hade lite svårt att förstå.

Visst är många män svin, men det känns lite beklämmande att mamman alltid är default-förälder i alla sammanhang. Hur ska man kunna uppnå fullständig jämställdhet när mamman och pappan särbehandlas, pappan är någon man inte riktigt litar på?

Konsten att inte sälja ett medlemskap

Nej, i skrivande stund kan jag konstatera: ingen bebbe än.
Men däremot lär vi bli med tvättmaskin imorgon, till Fridas stora glädje.
Själv har jag haft en blöt stund med en bamsetvättmaskin i tvättstugan.
Tvättmaskinen var tom, programmet klart, men när jag öppnade luckan sköljde vattnet över mig.

Nä, nu lämnar vi det här med tvättmaskiner.

Låt mig berätta sagan om telefonförsäljaren från Naturskyddsföreningen:

-Hej, Anders här.

-Hej Annnnndeeerrssss! Först och främst vill jag säga: TACK!
Tack för att du kööööpt utsläppsrätter från oss.

-Okej.

-Åkte du till England eller? En fotbollsresa kanske?

-Nja, inte riktigt.

-Aha… såg att du kom från Bagis. Mina gamla hemtrakter. Tänkte liksom att du var en fotbollskille. För det är du väl?

-Hmm.

-Jo, men nu när du har varit så hyyyygglig och köpt utsläppsrätter av oss tänkte jag att du skulle ta steget fullt ut. Helt enkelt: bli medlem i Naturskyddsföreningen.

-Nä tack.

-Vaddårå? Visst det är bra att du köper utsläppsrätter. Men VI behöver inte pengar, vi behöver medlemmar!

-Sorry, jag måste nog tänka på saken.

Sen lade jag på luren bärande på en stark känsla av äckel. Visst jag gillar Naturskyddsföreningen. Min pappa är till och med aktiv i den. Men jag vägrar gå på säljdravel från någon som får provision för att jag går med i en förening. Vad är det för vits att gå med i en förening där man slösar sina pengar på att betala idioter för att pracka på folk medlemskap som de kanske inte ens vill ha.
Nope. Har redan gått på den bluffen en gång det här året. Från och med nu går jag bara med i föreningar som inte anlitar telefonförsäljare som kommer dragandes med snack om ”regeringen” och tror att man är fotbollsfanatiker bara för att man bor söder om söder.