Etikettarkiv: laura

Dagens öltips: Brakspear Oxford Gold

00_aa_bbepappvanI fredags stod jag på systembolaget med Laura och hon sa: Den här ölen är fantastisk. Ekologisk och god.
Så jag köpte några flaskor. Petter fick smaka fredag kväll. Omdöme: Fantastisk.
Frida fick en öl till fiskgratängen ikväll. Omdöme: Fantastisk.
Och själv kan jag inte annat än instämma. Brakspear Oxford Gold påminner en hel del om Boston Lager. Och det är sannerligen inte illa. Dessutom ekologisk. Eller “organic” som det står på engelska.

hemmakväll

Jag vill tacka Laura som aktiverade mig. Hade inte hon ringt och lurat iväg mig på en fika (mm Kanels ägg, purjo och kaviarmacka är suverän) hade jag antagligen fortfarande suttit här i min morgonrock och slöat.

Nu sitter jag istället här full med energi och företagaranda. I min kalender står det att jag ska gå på ett verdandiföredrag i Gamla Stan ikväll… men Fredrik bangar och jag känner mig inte riktigt för att ta mig dit på egen hand. Varför? Tja, se det som en kombination av feghet och bekvämlighet, men framförallt känner jag ett starkt behov av att umgås lite med min lägenhet. Det känns som evigheter sedan jag lagade mat på riktigt, bryggde te och stoppade de betalda räkningarna i de rätta pärmarna.

Imorgon är det första advent. Kanske jag ska stoppa upp adventsstjärnan? Ordna ett litet adventsfika?

Halvsann dröm

Igår natt drömde jag att jag satt på en biograf. Bredvid mig satt min syster och filmen vi såg var Aki Kaurismäkis “Mannen utan minne”. Av någon outgrundlig anledning satt min syster och snackade hela tiden. Högt och irriterande. Jag blev sur och sa åt henne att hålla tyst. Jag försökte viska, men min viskning lät som en orkan. Min syster fortsatte att tjattra. Jag reste mig upp och satte mig längst bak i biografen. Alla tittade surt på mig, som om jag var den stora skurken.

Klockan 12:30 vaknade jag från min dröm. Klockan 14:30 ringde Laura.

-Vill du gå och se Aki Kaurismäkis nya film, sade hon.
-Vad lustigt, sa jag.
Sen gick vi och såg filmen och snett bakom oss satt två kvinnor och snackade som besatta…

Tillbaka

Utbrändheten tillfälligt botat. Ett dygn i dvala gjorde sitt. Idag tog jag igen med råge. Förutom en del högklassigt jobb på jobbet… så hann jag äta middag på Ho’s tillsammans med Sara samt gå på bio med Laura (Wonderboys).

Det var juste och träffa Sara igen. Det känns som det var evigheter sedan senast. Och om man räknar två månader som evigheter så är det nog sant.
När jag kom ut från bioföreställningen hade jag fått ett SMS från Åsa. Hon ville ännu en gång påminna mig om att hon är i England och njuter frukterna av sitt festivalledarskap. (ni kanske anar viss avundsjuka mellan raderna… fast den är spelad hon är värd alla frukter hon kan få). Man kanske borde flytta tillbaka till Uppsala… fast idag undrade Erik om jag vill hyra hans lägenhet i Hökarängen… hmm, jag är benägen att tacka ja.

Fotbollsfanatikern

Du är väl inte fotbollsfan heller, sa Laura, när hon hörde att jag tittade på fotboll. Och det är väl sant. Jag är långt ifrån en fanatiker. Fast matchen mellan Helsingborg och Inter var faktiskt urspännande. Det var som David mot Goliat och när målvakten i Helsingborg räddade straffen så väckte det nästan löjligt starka känslor i den kropp som just nu håller på att förgås av trötthet. Gonatt, och grattis Helsingborg.