Jag blev fångad av kedjebrevsfasoner av Magnus och blev till min glädje förtjust över uppgiften. Lite som förr i tiden liksom, då musik var musik och allt annat var mindre viktigt. Fem svåra frågor – testa själv så får du se!

1) Hur stor datamängd har du på din dator/hur många cd- och vinylskivor äger du?
Jag vet inte. Det bär mig emot att erkänna det, gammal skivnörd som jag en gång var, men allt är så annorlunda nuförtiden. Då prydde skivorna stolt studentrummets bokhylla sorterade i den ordning som bara jag förstod…och de gick att fysiskt räkna – numera ligger de nedpackade i två plastlådor under sängen. Och allt är förstås rippat och det är förstås bra och så…men som förr i tiden är det inte, acknej. Mina vinylskivor ryms i två backar och finns på mina föräldrars vind.

2) Senast inhandlade skiva?
Rigmor Gustafssons hyllning till Dionne Warwick, en hel skiva med Burt Bacharach – oj vad roligt.

3) Senast spelade låt?
Brigitte Bardots ”Contact”, på den fantastiska skivan Singing Paris – the French compilation, som jag fått av Anders. Man bara måste älska en skiva med slagord som; ”So Fresh!”, ”So French!”.

4) Nämn fem skivor som betyder mycket för dig.
*Stevie Wonder – Talking Book
Jag gillar Conversations Peace, jag gillar också Songs in the Key of Life, men Talking Book ligger mig nog närmast trots att skivans första spår är ”You are the sunshine of my life”…kanske är det för låtar som ”I believe (when I fall in love it will be forever)” eller helt enkelt ”Superstition” som gör att det funkar för mig.

* Bruce Springsteen – Born in the USA
För att jag var tio år när jag fick den av mina föräldrar och då tyckte att det var det häftigaste jag någonsin hört, och för att jag fortfarande gillar den.

* R.E.M – Automatic for the people
Precis som många andra jaja, jag vet. Men tillsammans med nio andra skivor var denna min ständige följeslagare när jag bodde i Paris. Före mp3-spelarens tid, så det vara bara att ta med de skivor som fysiskt fick plats i väskan.

*Ratata – Paradis
Jag blir ofta tråkad för mitt intresse för Ratata och Mauro Scocco. Och det är väldigt sällan jag träffar själsfränder som har vett att uppskatta min kompletta Ratatasamling – nesligt, jag vet. Även om intresset mattats med åren är skivorna fortfarande betydelsefulla. Och om jag ska välja en skiva är det nog Paradis som gäller.

*En samlingsskiva med Dionne Warwick – som dessvärre kommit bort i alla flyttar eller under någon fest. Jag känner mig naken utan den, vänner har hört av sig och undrat om kopior i dessa rippandes dagar, och jag böjer huvudet i sorg. Nå, det mesta hon gjorde i skovet med Burt Bacharach-låtar är fantastiska. Speciellt hennes version av ”Walk on by”.

5) Tre låtar som inte finns med på nämnda skivor, men som betyder mycket för dig.

* ”9 to 5″ med Dolly Parton. För bra stämning på alla korridorsfester och för att jag älskade att sjunga med högst av alla…

*”Street life” med Randy Crawford. Återigen skumma associationer till Paris varje gång jag hör den, och visst svänger den?

*Jeff Buckleys version av Leonard Cohens ”Hallelujah”. Bara för att den är plågsam och vacker.

6) Utse tre personer att skicka vidare frågorna till:
Jessica är den jag vill skicka vidare till på stört! Jaja, och till Anders också eftersom han så gärna vill vara med.