Kategoriarkiv: litteratur

Testa den kinesiska censur-muren

internet, litteratur, vänner, , ,


Det här är en blogg om censur. Kinesisk censur. Och märkligt nog har jag redan skrivit den för en timme sen. Men den försvann, inklusive en kommentar jag skrivit till föregående nyhet om hur svårt det var att följa upp en sån succé-postning. Skumt.
Well: Mitt budskap för en timme sedan gick ut på att tipsa om en sajt där du kan testa om dina favoritsajter går att surfa in på från Kina. Bakelit klarade till vår stora glädje testet.
www.greatfirewallofchina.org/test/

Två tips till: Bokcirkeln Blai-blai har blivit med blogg, och Andrés o co har lagt upp ett nytt grymt bra radioprogram här >>

Man ska ju vara två – köp den!

familj, litteratur,

Så är det snart dags. Mindre än en vecka kvar till moster Lissa disputerar och släpper sin fantastiskt spännande bok. »Man ska ju vara två« – finns i en bokhandel nära dig från och med Alla hjärtans dag. Hemma slåss vi om den och läser den samtidigt just nu.

Jag citerar Natur och Kultur:

Alla längtar efter kärlek, men vem är kärleken till för? Och vad är ”riktig” kärlek? Varför hamnar vissa utanför samhället och dess normer? För den ensamme norrländska ungkarlen blir allt fel. Han lever ensam, har fel ålder och söker dessutom fel slags kvinna att dela sitt liv med.
Lissa Nordin har pratat länge om romantik och tvåsamhet med dessa kärlekstörstande män. I sin studie behandlar hon bland annat den otidsenliga maskuliniteten och föreställningar om kvinnobrist i norrländsk glesbygd.

”Jaha, så ska man liksom flirta då. Ja hej, jag heter ja det vet dom ju redan. Ja bor det vet dom också. Ja jobbar det vet dom förstås med. Så det brukar sluta med att vi pratar fiske.”

Lissa Nordin doktorerar med denna avhandling i socialantropologi vid Centrum för Genusstudier, Stockholms universitet. Hon är även intendent på Vindelfjällens forskningsstation i Ammarnäs.

”Tack så mycket jävla skitstövlar”

fundering, kul, litteratur, ,

Först ett par konstateranden, sen en förklaring till bilden på Kurtan Vonnegut här till höger.

  • Bye, bye, Cecilia: Cecilia Stegö Chilò har som bekant stegat ur regeringen. Och det kom väl inte direkt som någon överraskning. Jag kan dock inte låta bli att vara en smula irriterad över hennes motivering.
    Det känns så himla typiskt att skylla sin avgång på Transportarbetarförbundet och Radiotjänst som med sina polisanmälningar gjort hennes arbete omöjligt.
    Kollektiven har angripit individen. Stackars, stackars Cecilia. Kanske dags att ta till sig Folkpartiets valbudskap och slå ihop individfixeringen med etik, moral och lite hederlig värdekonservatism… Även individer kan fela. Loser.
  • Slingriga Reinfeldt: I lördags läste jag i Smålandsposten samma dag som Maria Borelius avgick en kort intervju med Fredrik Reinfeldt där han fick frågan: Har du fortfarande förtroende för Maria Borelius. Och gav ett svar i stil med: ”Jag har förtroende för någon så länge personen har mitt förtroende”.
    Mycket förtroendeingivande.
  • Och så Vonnegut: Orsaken till bilden ovan är en liten bokrecension i DN idag. Där hittade jag följande underbara citat:

    [Brown and Williams] tillverkar Pall Mall-cigaretter och Vonnegut tänker stämma dem på en miljard dollar. Han har kedjerökt detta märke sedan har var tolv och B & W har ”på själva asken lovat att döda mig i flera år. Men jag är åttiotvå nu. Tack så mycket era skitstövlar.”

Bomässa o Blai-blai

foton, litteratur, vänner, ,

Här fortsätter pausunderhållningen i väntar på bröllopsbildsgalore med två bilder från söndagens övningar. Först en dramatisk bild knäppt i Tensta:


Där var vi och kunde konstatera att de coolaste husen var de som byggdes på 60- och 70-talet. En del radhus var också fina, men gud vad nära husen stod varandra!

Nästa bild knäppte jag under kvällen i samband med bokcirkeln Blai-blais genomgång av Neil Strauss ”The Game”. Lägg märke till hur lik Dag har blivit denne Strauss sedan man såg honom sist…


Vi som läst boken vet att det kallas ”peacocking”.

Mario Vargas Llosa Live!

litteratur,

Idag satt jag och resten av medlemmarna i bokcirkeln Blai Blai och njöt av Marios visdomsord i Kulturhusets hörsal. Mycket folk, obekväma stolar och väldigt mycket översättning präglade detta tvåspråkiga litteraturkalas. Tolken Lena Öhman var fenomalt duktig, men det hjälpte inte riktigt. Tolkade samtal blir lätt en smula träiga. Det är lite jobbigt att höra halva salen skratta åt ett skämt på spanska för att sedan fem minuter senare höra samma skämt översatt på svenska varpå den svenskspråkiga delen av publiken kämpar för att tycka att skämtet är lika roligt på svenska. Eller ännu värre: förgäves försöker lista ut vad i den fem minuter långa översättningen som fick de spansktalande att skratta…

Okej, nu var det väl inte direkt någon stand-up-comedy som serverades. Vi fick veta att Mario började sin karriär med att skriva kärleksbrev åt mindre skrivkunniga lumparkompisar, samt med att skriva erotiska berättelser som han bytte mot cigaretter (skratt). Och så gav han sin bild av det politiska läget i Sydamerika (bättre än någonsin) och berättade vad han tyckte om Borges (killen som visade att text på spanska kan innehålla fler idéer än ord).

Det sista var faktiskt svar på en fråga från publiken, och det var nog den delen jag gillade bäst. Hade jag fått bestämma hade publiken fått fler än fyra ynka frågor. En eloge till killen som lyckades få in en fråga som vi på Blai-blai gärna själva ställt:
-Varför skrev du Bockfesten, och är du nöjd med resultatet?

Som författare blir man aldrig nöjd, var en del av Marios svar.

Sträck på dig Mario. Bockfesten är faktiskt en av de bästa böcker Blai-blai läst!

47 minuter sanning

litteratur, ,

Natten till måndag hade jag svårt att sova. Bland annat på grund av en viss Pinter. Harold Pinter, nobelpristagare i litteratur. Cancersjuk satt han där mitt i natten på vår tv och höll ett långt tal. Prisvinnartalet. Jag missade början, där Pinter ägnar sig åt det ämne som givit honom priset: dramatiken. När jag kom in i handlingen handlade det mer om världspolitisk dramatik. Jo, Pinter levererade en 30 minuter lång sågning av amerikansk utrikespolitik. Sanningen enligt honom. Och faktiskt, till stora delar sanningen enligt mig.

Härligt motvalls i en värld av nickedockor och ja-sägare.
Undrar vad frackgubbarna i konserthuset tänkte när de satt här och möttes av dessa tuffa sanningar. Kanske ”Att tänka fritt är stort, men att tänka rätt är större”?

Se Harold Pinters tal här >>

Årets mest långsökta samlingskiva…

litteratur, musik

Tankekedjan är väl inte direkt svår att lista ut. En amerikan skriver en bok med namnet Da Vinci-koden som säljer ofattbart bra. Ett filmbolag köper rättigheterna, det startas guidade da-vinci-kod-visningar av Louvren, ordnas da vinci-resor till Skottland, säljs böcker som handlar om boken… och så en dag kommer någon sjukt fantasirik människa på att folk behöver ett soundtrack som återspeglar stämningen i boken. Gärna lite mystiskt, körer, enyatrudelutter och så vidare. Typ i stil med de där gregorianska munkarna som sålde så bra.
Pricken över i:et blir titeln på skivan.

-Hallå grabbar, jag har kommit på värsta namnet: Da Vinci Mode! Fatta Mode – Code! Vi kommer att bli miljonärer.
Och så slänger vi dit ett litet ”spirit of da vinci” så kan ingen stämma oss.

Kolla in låtlistan och ni fattar att det här definitivt var musiken Leonardo da Vinci lyssnade på när han målade in Jesus fru i nattvarden.