Läste häromdagen diverse kändisars tips till prinsessan Tihihi o make, apropå att ett flickebarn kommit till världen. Trot eller ej men två av kändisarna hade samma tips:
”Ta vara på småbarnsåren, de går ju så fort.”
Gäsp, gäsp, gäsp… zzzz. Oj, shit, jag råkade visst sova mig igenom småbarnsåren.
Okej, det där var raljant, men min poäng med denna intro är inte att dissa självklara råd (tror Tihi och bihang behöver alla råd de kan få, där Peter Wahlbeck stod för det bästa: ”Sadla om”), men jag vågar påstå att jag och Frida är sjuhelsikes bra på att ta vara på småbarnsåren. Vi har bland annat ägnat 1 år, effektiv tid åt att lägga våra svårsövda kottar.
Men när väl barnen somnat för dagen kan jag inte låta bli att leva lite i det förflutna (men guuuud så gullig Vanna vara på den där bilden) och tänka en del framåt. För det är sjukt cool att tänka på saker man kan göra med sina barn när de inte är småbarn längre. Här ett litet bildspel:
(idag har jag skrivit två blogginlägg. Kolla även in intervju med Peder Olsson på Bagisbloggen >>)
Mina tre barn är tonåringar (14-17). Och ja, ja, ja … småbarnsår, visst, gulligt … Men, det är ju vrålkul med tonåringar. Man kan _prata_ med dem, man kan _göra_ saker med dem, och de är alldeles egna människor med egna idéer och tankar. Hur kul som helst.
Tonåringar rekommenderas starkt.
Ta vara på tonåren, skulle jag nästan vilja säga.
Men med tanke på hur det varit hittills, om man extrapolerar, måste man nog misstänka att det faktiskt bara blir roligare och roligare med de där små liven. 🙂
Kul att höra! Jag tror dig! Även om jag är sjukt spännande redan nu. Att märka hur de erövrar mer och mer kunskap. Bara en sådan sak att min äldsta dotter snart hittar min blogg… och läser det här…
(jag älskar dig Vanna!)
😉