Har du undrat varför en del föräldrar ägnar merparten av sin fritid åt att skjutsa sina barn till hockey-tränare? Kärlek? Fysisk fostran? Curling?
Jovisst, men ska vi tro artikeln ”Sporterna som betalar sig” i DN gör en del det för egen vinning. Skjutsar man alla sina grabbar till hockey-träningar är chansen inte alltför liten att en av brorsorna en dag faktiskt kan bli proffs och ge dig en miljon eller två. I pappersupplagan var rubriken till denna minst sagt cyniska artikel ”Barnhobby – och en bra investering”, och det är precis vad artikeln handlar om. Placerad i avdelningen Din ekonomi, bjuder DN på en genomgång av olika sporter och visar vilka sporter som ger bäst möjligheter till avkastning. Ishockey är en stor investering, men har också goda möjligheter att betala sig. För även en ”medioker ishockeyspelare kan tjäna mellan 25 000-35 000 kronor i månaden på allsvensk nivå, vilket är Sveriges andraliga”.
Precis som vilken ”så-här-placerar-du-dina-pengar”-artikel som helst bjuder huvudartikeln på en analys av alternativen:
Slutsats: Att satsa på rätt sport kan i slutändan vara en givande affär, om nu inte barnet föds med en unik förmåga som passar en särskild sport. Så länge du blir bäst i världen eller en av de bästa så spelar det ingen roll vilket yrke/sport du väljer – då blir plånboken tjock ändå.
Kombinerat med guiden ”Så här goda är proffschanserna – sport för sport” måste det här vara det absolut mest osmakliga DN Din ekonomi har publicerat. Att fattiga människor ser sina barn som en investering är inte konstigt. Många satsar allt de lyckas skrapa ihop åt att ge sina barn en god utbildning och därmed hjälp med sin försörjning när de blir gamla. Men att välbärgade i-landsmänniskor (och man måste vara välbärgad för att ha råd med hockey) drillar sina barn till idrottsmän med förhoppningen att vinna jackpot är helt sjukt. Inte nog med att artikeln är obehaglig, den är totalt snedvriden.
Journalisten Dusan Umicevic har bland annat glömt något fundamentalt: tjejerna.
Det är inte ”barnens” hobby Dusan skriver om. Det är grabbarnas hobby.
För jag kan inte tänka mig att Vanna skulle tjäna mellan 25-35000 kronor som hockeyspelare i damallsvenskan?
Dessutom Dusan, vad fan menar du när du under ”Segling” och underrubriken ”Sidokarriär” skriver:
”Många får chefspositioner inom näringslivet eller blir exempelvis naprapater eller sjukgymnaster”
Hur ger segling bättre förutsättningar att bli naprapat eller sjukgymnast?
Jag tycker att redaktör Maria Crofts ska skämmas. Den här artikeln skulle aldrig ha publicerats.
Tack för detta inlägg i debatten. Själv skickade jag följande mail till artikelförfattaren, ansvarig utgivare och sportkrönikör Esk igår. Dock utan respons så här långt. För mig är det en gåta att dem inte gått ut och bett om ursäkt för artikeln, för det var den mest ogenomtänkta publiceringen jag skådat i DN:
Har sedan många år prenumererat på DN. Idag läste jag er artikel ”Barnhobby – och en bra investering” och blev riktigt förbannad.
Var kom idén till den här artikeln i från? Vad finns det för tankar bakom att föra fram en sådan här artikel?
Förutom att den inte var genomarbetad och helt ostrukturerad (detta grundar jag bland mycket annat på genomgången av de olika idrotterna där det känns ungefär som att jämföra äpplen och päron) är det två saker jag starkt reagerar på:
1. Moralen – Är DN:s åsikt att föräldrar ska hetsa sina barn och ungdomar till att försöka bli idrottsstjärnor? Är DN:s åsikt att barn och ungdomar själva inte ska få välja vilken idrott (om man överhuvudtaget vill hålla på med en idrott) man ska syssla med. I artikeln framgår att om man vill ha oddsen på sina barns sida ska man satsa på ishockey i stället för basket. Innebär detta att föräldrarna ska välja vad barnen ska syssla med, barnen själva har inget att säga till om? Vidare framgår det att satsa på ”rätt” sport kan vara en lönande affär. Det hade då samtidigt varit på sin plats att visa siffror på hur många av alla barn och ungdomar, som någon gång i livet finns inom idrottsrörelsen, som senare i livet lyckas leva på sin idrott. Den procentsatsen (eller promillesatsen för all del) är inte stor. Ska valet av idrott handla om var man senare i livet kan tjäna pengar? För mig är det en helt absurd tanke.
För övrigt, hur förhåller sig denna artikel till tidigare artiklar på sportsidorna, där för tidig elitsatsning inom idrotten diskuteras och analyseras? Ska den här artikeln tolkas som att DN är för en elitsatsning för barn på föräldrarnas villkor och inte på barnens egna villkor?
2. Jämställdhetsperspektivet – Artikeln i sig utgår från, utan att det framgår i texten, uteslutande från ett mansperspektiv. Innebär detta då att artikeln bara är avsedd för föräldrar som haft den stora ”lyckan” att få en son i stället för en dotter? För inte är det en medioker damhockeyspelare som tjänar 25 000 – 35 000 kr i månaden? Inte heller är det väl en dambasketspelare på toppnivå som tjänar 80 000 kr i månaden? Ett annat citat från artikeln: ”Tio gånger fler spelar fotboll jämfört med hockey. Men det finns tio gånger så många hockeyproffs som fotbollsproffs.” Gäller detta damer också?
Jag skulle avslutningsvis rekommendera att lägga till en sak till den genomarbetade slutsatsen. Det är följande: ”Ta först och främst reda på vilket kön ditt kommande barn har, är det en dotter fundera på abort”…
/Lars Jennfors, idrottsvetare
Artikeln var verkligen vidrig. En ursäkt från DN skulle vara på sin plats.
Bra! Hoppas du får ett vettigt svar. Skicka även till Maria Crofts, hon är redaktör för Din Ekonomi och borde vara den som beställt/godkänt artikeln.
Skummade artikeln och tänkte att det där (vilka sporter ska man få ungarna att satsa på för att få lite tillskott till pensionen, hä hä) är ju sånt man pratar om på fyllan vid kräftskivan i radhusområdet. Att göra ett uppslag i morgontidningen på det är ju helt barockt.
Mycket bra artikel! Intressant vinkling vilket ger perspektiv. Dusan har helt enkelt kollat på vilka sporter som rent krasst kan ge ”most bang for the buck”. Är inte det tillräcklig motivation för att få ungen att börja med hockey om den har lite talang och inte är av ”fel” kön så vet inte jag vad som kan vara bättre!
Sorry Dea. Även om man gillar vinklingen är artikeln usel.