De flesta som umgåtts med mig de senaste månaderna har säkert hört mig nojja över Amerikanska Ambassadens knepiga visum-ansökningsrutiner… Särskilda foton, frankerade kuvert, kvitto från bank, personbevis-special, listor hit, och listor dit… och så den stora finalen: Intervjun på ambassaden. Den där intervjun som enligt hemsidan skulle kunna ta en timme i anspråk.

Och det gjorde den.

Fast hela den timmen satt jag och väntade på själva intervjun.
När jag kom fram till den prydligt trevlige ambassadtjänstemannens lucka frågade han två frågor och konstaterade att jag skulle få mitt pass med visum om fem dagar.

Vilken antiklimax.

Här hade jag suttit en timme och fånstirrat på ett porträtt av Colin Powell och uppfunnit runt fyrtio spännande frågor utifrån mitt digra ansökningsmaterial.

Jaha. Las Vegas here I come! Och den här gången ska det faktiskt bli kul. Det har Simon lovat!