Hmm, klockan 5:06. Joakim sussar sött på en madrass på golvet. Får mig att tänka på Clermont Ferrand för ett par år sedan. Vi satt på en efterfest hos två galna norrmän från någon obskyr norsk filmfestival, klockan var 4:00 och han klämde ur sig: ”Så här sent har jag aldrig varit på fest”.

Ikväll var vi uppe längre än så. Picknick på Långholmen, efterfest hos Christina. Jag med huvudvärk, som krympte med tiden. Hmm. Igen.

Kanske var det vinet som fick min obehagliga migrän att lätta.

Hmm.

Eller var det glädjen av att äntligen befrias från Nordea som äntligen fick mig att släppa loss. Vem vet.

”Life is a mystery”, som Madonna sa, eller hur var det, Anne?

05:06 – 2002-08-10