Festivalprolog

Här sitter jag, nymornad, mitt på dagen. I huvudet snurrar skumma drömmar om en holländsk familj och minnen från gårdagens festival – Accelerator the big one. Frågan är vad som är dröm och vad som är verklighet. Den holländska familjen var hur verklig som helst och deras grannar (Louis Armstrong-fanatiker och bokstavstroende kristna) var lite läskiga. Mer overkliga ter sig gårdagens möten då jag träffade människor som jag inte sett på evigheter. Dessutom bor en av dem, Sara, här i närheten. Så nu har man kompisar på söder!
Om inte allt bara var en dröm förstås… Fast jag har för mig att Flaming Lips var urbra, och Bob Hund lika fantastiska som vanligt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.