Etikettarkiv: test

Det stora Äppelkriget – makarna Engström testar svenska äpplen

Det stora Äppelkriget – makarna Engström testar svenska äpplen

Svenska äpplen regerar säger Anders. Men vissa suger säger Frida, man vet ju inte vilka äpplen som är goda och vilka som är öken.
Dags att kolla vilka svenska äpplen som gäller… vi testar alla äpplen vi kommer över. Här är våra testresultat:

SUNRISE:
Utseende:  Litet, nätt. Gul grundton, vacker rodnad med avlånga fläckar. Vaxig yta.
Doft: Fantastisk, aromatisk.
Tuggmotstånd: Krispigt skal. Fint kött. Kompakt.
Smak: Söt, med lätt syra. Nästan lite parfymerad. Smakrik. Fin boquet.
Betyg:

FRIDA:
Äpplet ligger fint i handen och har ett långt äppelskaft. Känns helt rätt. Tillför mer än man kan tro till smakupplevelsen.

ANDERS:
Litet och naggande gott. En härlig liten munsbit. Äter gärna upp kärnhus och allt. Negativt: lite väl parfymig?

SIGNE TILLISCH
Utseende:  Rejält, gulgrönt, med prickar och vaxig yta.
Doft: Diskret men ljuv
Tuggmotstånd: Ganska mjukt skal. Köttet något poröst, en smula mjöligt.
Smak: Viss syra, viss sötma, ganska neutral.
Betyg:

FRIDA: Bekräftar mina fördomar. Neutralt på gränsen till menlöst. Något mjöligt, fruktköttet lite för mjukt, så också skalet.

2 av 5 äpplen

ANDERS: Känner inte riktigt att testäpplet var representativt. Signe kan ge mer. Men det är inte ett äpple som sticker ut.

3 av 5 äpplen

 

AROMA
Utseende:  Äppelformat (SIC!), rödgult.
Doft: Söt men frisk, inte kvalmig. Doftar fint.
Tuggmotstånd: Härlig *katschunk*-känsla när man biter igenom skalet. Starkt och välmående kött.
Smak: Fruktsoda, viss sötma, men framförallt friskt.

Betyg:

FRIDA:
Bra avvägning mellan frukt och skal, ger en smakrik upplevelse. Plus för den friska doften.

4 äpplen av 5

ANDERS:
Här frigörs en hel kaskad smakämnen när man tar en tugga. Friskt och saftigt. Gillar starkt. Gör skäl för namnet.

4 äpplen av 5

Lobo
Utseende:  Märklig lätt omogen färg. Skiftar mellan grönt och rött. Stort och kraftigt med vaxig yta.
Doft: Modest. Man måste hårdlukta… för att komma åt den. Och då: ganska trevlig.
Tuggmotstånd: Under det ganska hårda skalet döljer sig ett ganska svampigt fruktkött.
Smak: Vattnig med ganska mycket syra. Törstläckare?

Betyg:

FRIDA:

Näe, inte min grej. För vattnigt och smaklöst. Är jag törstig är ett glas vatten godare.
2 av 5 äpplen

ANDERS:
Älskar namnet. Lite loco på något vis. Men äpplet känns mer som ett misslyckat experiment. Ett uppumpat äpple med för mycket vatten. Tuggupplevelsen drar ner betyget en hel del. Det ska inte kännas som att man tuggar på en Karl Johansvamp när man äter äpple.

Ingrid Marie
Utseende:  Djuprött, med gula inslag och små gula prickar. Normalstort. Vitt kött. Skalet färgar av sig.
Doft: Doftar fint. Balanserat.
Tuggmotstånd: Distinkt skal, mjöligt fruktkött ger ganska litet tuggmotstånd.
Smak: Bärigt, sött friskt med fin eftersmak. Smakar skog.

Betyg:

FRIDA:

Synd på ett så vackert och väldoftande äpple. Kan inte ta mig förbi mjöligheten. Konsistensen är min största invändning. Lågt betyg trots fin färg och fin eftersmak.

2 av 5 äpplen

ANDERS:

Så här tänker jag mig äpplet som serverades snövit av den elaka drottningen. Vackert, men under ytan förrädiskt mjöligt. En besvikelse. Konsistensen är halva grejen med äpplen och jag gillar inte pulver! Ändå kan jag inte låta bli att undra: kanske det här äpplet är godare om man äter det kylskåpskallt?

3 av 5 äpplen

Discovery
Utseende:  Rödgrönt, ganska nätt. Kompakt med gröna prickar.
Doft: Stark söt doft. Skulle kunna användas som parfym…
Tuggmotstånd: Stuns i skal och kött. Helt okej.
Smak: Mycket smak i skalet. Söt och frisk.

Betyg:

FRIDA:

Fantastisk doft. Gott skal. Fruktköttet är inte så smakrikt, snudd på menlöst.  Men jag gillar att äpplet är nätt, skönt att hålla i handen.

3 av 5 äpplen

ANDERS:
Jag upplever detta äpple som kvalmigt… kanske är det lite för sött för min smak. Hursomhelst inget äpple jag återvänder till. Det sticker liksom inte ut åt något håll.

2 av 5 äpplen

 

Gravensteiner
Utseende:  Jämn gulgrön färg. Grönaktiga prickar. Vaxig yta.
Doft: Mycket doft. Blommig. Angenäm.
Tuggmotstånd: Tunt skal, mjöligt ganska torrt fruktkött. Inte så mycket tuggmotstånd alls.
Smak: Ganska neutral med viss syra. Surt skulle somliga säga.

Betyg:

FRIDA:

Jag förstår nu att min tidigare bekantskap med svenska äpplen baserats på Gravensteiner. Tråkigt, blaskigt, tunt skal, ointressant. Två tuggor och sedan slänger man bort det.

ANDERS:

Påminner om det där obehagliga importerade äpplet Golden delicious. Det är inte delicious för fem öre. Ingen mer Gravensteiner för min del.

 

Rubinola
Utseende:  Fantastisk skimrande djupgul färg som går mot rött. Stort och kraftigt.
Doft: Ljuvt aromatiskt
Tuggmotstånd: Rejält tuggmotstånd. Det här är ett äpple med densitet. Härligt chunkigt.
Smak: Syrligt med söta undertoner. Saftigt.

Betyg:

FRIDA:

omdöme kommer…

ANDERS:

Ett härligt tuggäpple. Kanske, kanske lite för mycket tugg i förhållande till smakupplevelsen. Men smaken i sig är inte oäven. Bra balans mellan sötma och syra och riktigt saftigt. Bra nära en fyra, men någonting får mig att ändå ge den tre äpplen.

3 av 5 äpplen

Sluttestat….

Sunrise och Aroma är vinnarna i vårt test, hittills… Det finns en massa sorter kvar att undersöka:
Alice, Cox Orange, Filippa, Gloster, James Grieve, Katja, Mio, Summerred och Wealthy. Här Wikipedias lista >>
Vi lovar återkomma!

TEST: God Jul – àla Findus!

Plötsligt fanns den där på Coop Nära. Årets kulinariska sensation: Julbord i fryst mikrorättsförpackning. Givetvis hade vi på Bakelitredaktionen svårt att bärga oss. Två portioner och 1,5 liter julmust inhandlades och sen var det dags för test.

Test 1: Julstämning

Jovisst gjorde sig Findus juligt designade förpackningar utmärkt på familjen Engströms juliga köksbord. Tacky? Nej, inte alls… det här kan vara framtiden.

Test 2: Aptitlighet

Nej, frysta mikrorätter ser sällan särskilt smarriga ut i fryst skick. Och den här rätten är definitivt lite obehagligare än genomsnittet.
Under den hårt spända plasten ligger en gråaktig och en brunaktig massa som sprutats ut i formen av Findus matmaskiner (nej jag vägrar tror att det är människor med kockmössor som står bakom detta). Ovanpå ligger två lealösa gråaktiga korvar och tre köttbullar och längtar efter värmen. I den så kallade tillbehörskålen ligger risgrynsgröten som tyvärr tycks dela utrymme med sylt. Vad jag minns har jag aldrig ätit risgrynsgröt med sylt på julafton? Är det tradition någonstans? Eller är det bara så att Findus lånat in produktutvecklare från Bob som tillverkar Risifrutti?

Test 3: Efter mikron

Sju minuter senare sa det pling och huvudrätten är färdig att servera (tillbehörskålen kör du separat medan du äter).
Ja vad säger man… Vi måste nog ta till en pilskiss för att verkligen förstå det överdåd av maträtter som Findus jultallrik erbjuder:

Smakmässigt är de olika delarna faktiskt helt okej, även om korven lider av viss skorpig mikrobränna. Men upplägget… nä det här är onekligen inget för kräsmagade.
Frida gjorde ett tappert försök att göra det hela lite mer aptitligt genom att lägga upp det på en tallrik.

Dessutom fuskade hon en smula genom att lägga till lite sill, tomater, hårt tunnbröd och Slotts senap. Ett underbetyg om något. Nej, ni privatiserade äldreboenden som köper in 200 sådana här till julafton får skämmas. Findus julbord är en gimmick som du kan skratta åt tillsammans med polarna i lunchrummet. På julafton uppmanar jag er att antingen äta riktiga hemlagade grejor eller strunta i hela grejen. Typ fira julafton på en indier eller en thai-restaurang…

God jul!

Djupdykning i webbdesign

Det är farligt att jobba hemma. För då kan du hålla på och jobba hur länge som helst. Se på mig: klockan är 21:10 och jag jobbar fortfarande.Jag testar Adobe Go Live, Microsoft Frontpage och Macromedia Dreamweaver för tidningen. Det är kul att verkligen lära sig ett programs alla funktioner. Det är en helt annan sak när jag själv köper ett program. Då lär jag mig det som jag känner behov av, resten struntar jag i. Hur många är det till exempel som kan alla funktionerna i Microsoft Word? Typ bara de som recenserat programmet, och ibland inte ens de…