Fredagen den 23 februari dog min mormor. Jag minns hennes leende och hennes charmigt rastlösa beteende. När hon tog det lugnt satt hon i sin fåtölj och trummade frenetiskt med fingrarna mot armstöden. Samtidigt visslade hon någon nykomponerad melodi.

Det doftar mormor, sa syrran och jag när vi hittade hennes favoritparfym på Boots. Precis som det luktar England när jag sätter på gasspisen och steker korv.

Mormors doft och hennes härliga leende hänger kvar, liksom hennes berättelser om alla pojkar som uppvaktade henne som ung.

Jag minns alla de där återanvända julkorten med den så karakteristiska bläckskriften. ”Lots of love from Grannie and Grandpa! xxxxx”.

Lots of love to you Grannie,

from your sad grandson