Imorse damp de ner i rss-läsaren. Upprörda blogginlägg (bla. Kajen, Emretsson, Åsa Jinder!!) om en debattartikel författad av en författare och en skådis. En text som handlar om en havererad mansroll. Män som inte längre är män, det förljugna äktenskapet, Carl Hamilton, runk på toaletten, ”Bäby-björnar”, försoningsknull… Ja, Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammars artikel innehåller det mesta. Vändningarna är många och det är inte helt lätt att hänga med. En hel del kan upplevas som provocerande. Vad sägs till exempel om det här citatet:
”När vågar vi erkänna att det kan finnas ömhet i ett slag över munnen? Och hur kan vi hjälpa misshandlade kvinnor, om vi hymlar med den magnifika kraften i ett försoningsknull?”
Upptakten till detta citat är i korthet:
- En drapa om att 30-åriga pappor med baby-björn dominerar stadsbilden (män som enligt författarna dessutom är nybörjare och ständigt skakar ungarna så att de riskerar shaking baby syndrom).
- Ett påstående om att Carl Hamilton egentligen är dessa mäns förebild och dröm.
- Ett konstaterande: ”Vi stagnerar och dör i äktenskapen, vi vågar inte ta risker inom det, vi vågar inte vara kvinna och man för vi går så helt in i att vara mor och far och släpper raffigheten, experimenterandet, kärleken dör inom äktenskapen.”
Efter att ha läst artikeln ett par gånger inser jag att en möjlig nyckel till förståelse går att finna i texten under artikeln:
Cecilia Gyllenhammar är författare. Hennes senaste roman var ”En spricka i kristallen”. Jessica Zandén är skådespelerska. I vintras medverkade hon i SVT:s dramatisering av ”En spricka i kristallen”. De är nu på resa i Grekland.
”De är nu på resa i Grekland”. Vågar man gissa att den författades sent en ljummen medelhavsnatt, till ljuset av tända stearinljus och ett par urdruckna flaskor retsina. Kanske med en 15 år yngre älskare (nämnd i artikeln) snarkandes i en säng i rummet bredvid? En 15 år yngre älskare som kanske, om han kände till alternativet, hellre skulle vara en jämställd mjukispappa i Sverige, istället för ett alfahanne-substitut till en besviken frustrerad medelålders dam från överklassen.
