I hallen står en stor röd bultsax. Alldeles ny. Helt oanvänd.

Den köpte jag i måndags, på Clas Ohlson i Uppsala, strax innan jag klev in på festivalkontoret och hade ett strålande inspirerande möte med Uppsala Internationella Kortfilmfestivals styrelse.

På Clas Ohlsson i Stockholm säljs bultsax bakom disk. Inte i Uppsala. Där ligger den i hyllan med andra tänger och saxar. Varför denna skillnad? Ingen aning, jag ställde aldrig den frågan till mannen bakom disken på Clas Ohlson i Stockholm, när jag i söndags förgäves försökte köpa en bultsax där. Den stora röda bultsaxen som kan klippa igenom en centimeter stål fanns helt enkelt inte på lager, meddelade mannen som antagligen trodde att jag var en blivande cykeltjuv.

En halvtimme efter mitt misslyckade försök till inköp satt jag på Elverket och åt brunchbuffé med J och co (okej, jag skulle väl kunna nämna namn som C, H, G, mfl, men jag orkar inte…). Det mesta av konversationen kretsade kring C:s idé att starta ett högerkonservativt miljöparti. K (en glad tjej som jag för första gången träffade på ett kalas hos J för fyra veckor sedan) hävdade med ett skratt att partiet skulle stå för ”tillväxt med förnuft” och när även katolicism blandades in i partiprogrammet blev det hela riktigt underhållande. Eftersom jag själv ser dyrkan av kapitalism och miljövänlighet som ett riktigt omaka par kunde jag inte låta bli att driva med hela konceptet och alla verkade hänga på… fast lite synd var det nog om C som faktiskt tror på idén. För enligt henne finns det massvis med människor som skulle vilja rösta på det nu existerande Miljöpartiet om det inte var så förtvivlat flumvänster. Detta trots att G kunde intyga att miljöfrågan överhuvudtaget inte existerar i Moderaternas partiprogram… högern är och har helt enkelt aldrig varit särskilt intresserade av miljön (inte gammelkommunisterna heller för den delen). Miljön har ju mest stått i vägen…

Vad ska jag då göra med en bultsax? Jo, allt har att göra med en resa till Brügge för typ fyra veckor sedan. Jag blev stoppad i metalldetektorn på flygplatsen och upptäckte då att jag i min ena ficka hade tvättstugans bokningsnyckel och nyckeln till vindsförrådets hänglås. När jag kom hem från Brügge (där jag bland annat bevittnat stora bröst skulpterade i vit choklad och hört en amerikansk kvinna utropa ”wow, this is amaaaaazing, it looks like a fucking museuuum!”) var dessa nycklar som borttrollade. Vaktmästeriet på jobbet hade ingen bultsax och bågfilen jag fick låna var dålig och lät för mycket… så jag fick ta saken i egna händer…

Men till saken hör att jag än så länge inte tagit saken i egna händer. Den står där i hallen sprillans ny, röd och orörd.

Varför kanske du undrar? Tja, i tisdags kväll invaderades mitt hem av Dag som vill ha sin hemsida omgjord (kolla in:hem.passagen.se/folkmusik) och onsdags kväll var jag faktiskt på Clas Ohlson igen!!!! (tre gånger på en vecka!!!).

Denna gång köpte jag en frisörssax, sedan for jag till Hammarbyhöjden där min kollega Martin lagade smaskig mat och hans snälla flickvän Pia (kolla gärna in hennes band Kelly8:s fina hemsida: www.matador.se/kelly8/) klippte mig en riktig förhandlarfrilla. Okej, hon kallade den ”Majakovskijfrisyren”, men tanken med den var att jag skulle sätta mig i respekt hos företagsledningen under torsdagens inledande kollektiva löneförhandlingar. Pia gjorde ett toppenjobb och i Martins och Pias mysiga lya blev till och med en film som Cliffhanger sevärd…

Om förhandlingarna säger jag inget. Det vore dumt. Men jag kan nämna att första passet gick snabbt och smärtfritt och att jag hann till Indiska ambassaden innan deras visumavdelning stängde (jo, pappa jag lyckades till slut få dem att ta emot alla våra pass, visumansökningar och pengar…).

Jaja så nu är vi här. Natten till fredag. Nico fyller år. Grattis!

Jag är trött efter en minst sagt lång dag på jobbet och en sen film (Changing lanes) på biografen Astoria (jag vet mamma, jag borde ha låtit bli, men jag hade fått fribiljetter från Fredrik).

Nä, nu kallar bultsaxen… jag menar sängen. Berätta om årets fantastiska kortfilmfestival och mitt försök till trettioårskalas för några veckor sedan får jag göra någon annan gång. Men inte med ord, för orden är slut… nästa gång blir det allt bilderna som får tala.

God natt!

P.S. förra veckan spelade jag bowling två gånger! Skumt, men sant