I förrgår kom jag hem från en resa till Prag där jag upplevde ett fantastiskt bröllop. Men innan jag bjuder på bilder från detta spektakel kan jag inte låta bli att slänga upp några bilder från Berlin. Sitter nämligen här på jobbet och går igenom bilder från IFA-mässan och upptäckte då en del roliga efter-jobbet bilder. Här en bildkavalkad, helt okommenterad. Ni får gärna sköta kommenterandet själva.
Jo, vi jobbar på det… jag lovar. Men det tar ett tag att gå igenom 2000 bilder, och snart far en av oss iväg till Berlin och den andra till Umeå. Så hav tålamod. Och så kan ni kolla in en webbkamera på Aruba. Här har Simon och Sara lovat att de ska stå och vinka:
www.bucuticam.com
Uppdatering: Kolla vad smal Simon blivit:
För visst måste det väl vara Simon som står där längst till höger?
Samtidigt kan jag meddela att jag tyvärr inte kommer att hinna få upp bröllopsbilder förrän någon gång mot slutet av nästa vecka. Imorgon åker nämligen Daniel och jag till Berlin för att bevaka IFA.
Lite mer info om detta äventyr här >>
Den nionde juni stack M3:s redaktion en helg till Milano. För att tillfredställa Daniels och resten av redaktionens narcissistiska lustar blir det ganska många bilder. Varsågoda:
Daniel på bussen in.
Okej, jag har knäppt en jäkla massa bilder på den fina domen. Men jag väljer den här istället. Ni som absolut vill se denna magnifika byggnad kan kika här >>
Åsså Daniel.
Jessica fick låna min kavaj för att skyla sina syndigt bara axlar på väg in i kyrkan.
Utan titel.
Talande bild: Pete jäser, Jessica förkovrar sig…
Cocosgodis fanns lite här och var.
Jupp vi vågade faktiskt ta oss in i de riktigt farliga kvarteren.
(c) 2006, Anders Engström (denna bild sprids ej utan min tillåtelse).
Pete frateniserar med några landsmän. I Milano var det inte svårt att skilja anglarna från durumvetet. Bara britter och amerikaner gick runt i skjorts.
Tryggt budskap i Milanonatten.
I Milano stavas fyllekäk ”glass”. Nattöppna gelaterior överallt, men vi fick åka taxi och fotvandra en bra bit för att hitta kebab…
Gruppbild i väntan på hiss.
Gruppbild efter lyckad konferens på terassen. Ante ej med i bild (han satt i datorn brevid).
En bildserie som ganska bra fångar hur världelöst det var att se matchen mellan England och Paraguay på en engelsk fotbollspub i Milano. Först köade vi i 40 minuter. Sen trängdes vi för att se en 14 tums tv på ett par meters håll. Och värst hade stackarna som inte kom in…
…de stod utanför och såg matchen på samma 14-tummare fast genom skyltfönstret… crazy.
Daniel visar hur mycket han älskar hdtv utanför den berömda La Scala-teatern. Så här ser La Scala-teatern ut >>
Och så här såg Daniel ut efter poseringarna.
Här på vårt stamhak. En bar som serverade appertivos till drinkarna när det var Happy hour. Det är så man äter billigt i Milano. Ja gratis om man bortser från drinkarna.
Jaha, varför detta, kanske ni tänker. Visst är tjejen snygg, men det jag ville fånga var faktiskt alla flugorna som satt på henne. De här:
Vi hamnade på en grymt cool bar fylld med enorma soffor och bord från Marocko. Svindyra drinkar och massvis med fotomodeller. Pete gillade läget. Vi drog efter att jag gått fram till en modell (inte helt olik flugtjejen) och frågat:
-Ursäkta vet ni ett bra ställe där man kan dansa?
Varpå hon svarar:
-Nej, det är lördag. Ikväll är alla dansställen fyllda med unga människor.
En gammal människa
(Lägg märke till det självutlämnande dokumentära perspektivet i bjärt kontrast mot det förskönande porträttet av Pete…)
Och vad är inte mer lämpligt än att sluta med den främste av fotomodeller: Daniel!
Här ett kort, intensivt resereportage från en kort och intensiv resa. Det finns mer att berätta men natten är sen. Därför nöjer jag mig med dessa fyra bilder:
Här har vi min farbror Lennart, jag och pappa på väg till Tallinn.
Tallinn, kontrasternas stad. Gammalt, nytt. Fallfärdigt, nyrestaurerat. Stalinis vs kapitalism.
Och så en märklig bussvariant. Bussen med en extrabuss på släp.
Hemresa.
Matkultur I: På ett av fiken i Härnösand serverades det falukorvsmacka. Kunde inte låta bli att köpa, trots att den tingade 45 spänn.
Bostäder åt alla: I Härnösand behöver man inte köa i 20 år för att få tag i en paradvåning på 147 kvadrat med 4,5 meters takhöjd mitt i stan… (Hallå Daniel, när startar vi det där tidningsförlaget i Härnösand?)
Matkultur II: Här ett tidigt produktionsexemplar av en kommande gastronomisk sensation: Surströmmingsosten. Och faktiskt till och med undertecknad gillade den (Frida är redan inbiten surströmmingsfan). Härlig smak, men tveksam doft. Precis som fisken. Dessutom kan man undra hur man känner att osten blivit dålig? Surströmmingsdoften, om än hundra gånger svagare än originalet, slår ut det mesta.
Mer info om nyheten här >>
Dryckkultur: Fyll upp till toppen med HB och du har kalua eller hjortronlikör serverad. Toppen!
Vildmarksliv: Alla jag har besökt i Norrland har haft hem som skulle kunna ha varit urrivna ur ett nummer av Sköna hem. Så det kändes faktiskt lite befriande att vandra in i en lobby som uppfyllde alla fördomar om norrlandskitsch. Klart att man hänger upp ett par renhorn i Ullånger.
Och så avslutar jag med en skön bild där Frida och jag far in i dimman:
Följande lilla paket inhandlade jag på en amerikansk bensinmack idag. 12 färgglada piller som ska göra mig pigg och alert när jag kommer hem efter morgondagens plågsamma flygresa… vi får se om jag kommer igenom tullen 😉 Och gör jag det, får vi väl se om jag vågar stoppa i mig pillren. Precis som min gamla farmor är jag väldigt skeptisk mot piller. Framförallt om de är färgglada och säjs med slogans som ”The Ultimate Power Formula” och ”Super start”.
Börjar ruttna lite på Las Vegas (jorå ruttnar varje år). Så nu har jag dishat ut 15 dollar för att sitta och surfa trådlöst på hotellrummet. Någon som undrar varför jag egentligen är Las Vegas kan kolla in vår Las Vegas-blogg på M3:s sajt >>
Och kollar ni in bloggen kan ni bland annat hitta denna vidriga bild:
Jorå, det där är min frukost som bestod av en massa ägg, ospecificerat kött täckt med ostsås… uäck!
Följande två bilder fångar ganska väl matkulturen här i Vegas. Det ska vara stort:
Och gärna flottigt och kaloririkt:
Är du grönsaksgrossist i Las Vegas kan du räkna kunderna på din ena hand…
