Titeln på dagens blogginlägg är faktiskt hämtad från en ”vernissagefest” som min vän Sverker anordnade i Uppsala för typ 15 år sedan. Idén var genial: Alla skulle skapa ett konstverk med titeln ”Centrum – Periferi”, ta med det till festen, hänga upp det på plats och sedan gå runt och mingla och dricka drinkar. Klockan tolv lottades alla verken ut, och vid tre, fyra tiden trillade vi hem ett konstverk rikare. Tål definitivt att upprepas (jag återkommer med tid och plats).

Ja, det var titeln det. Vad händer då med innehållet? Jo, det ser ni, ligger just nu och guppar runt i Fridas och min mage. Smörstekta Karl Johan-svampar plockade i Nackareservatet för si sådär åtta timmar sedan. Där i periferin, tio minuter med cykel från vår lägenhet plockade vi svamp med Vanna på ryggen och blicken nerborrad i den lövklädda myllan (som ni märker är jag inspirerad av Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammars ”poetiska anslag”). Känslan av periferi blev extra stark av att två älgar med ett väldigt brak plötsligt galopperade över stigen tio meter bort. Frida, uppvuxen i det perifera Norrland hade inte varit med om något liknande (Vanna elva månader, kunde världsvant konstatera: jaha).

Två timmar senare var vi på väg mot centrum. Alltså Södermalm, Stockholm. Ringen köpcentrum. Är inte det centrum… så säg.

Men samtidigt periferi.

För medan jag njuter av familjelyckan på hemmaplan befinner sig mina kollegor på IFA-mässan i Berlin och smakar storstadspuls.  Denna veckas prylcentrum. Och Europas bohemiska centrum, snäppet vassare än Bohemian Bagarmossen 😉

Jag nöjer mig med att följa Daniels blogg från IFA samt M3:s webb-tv och stillar den värsta mäss-abstinensen (sic!) med att följa med Frida till Formex-mässan imorgon.
Centrum – periferi var titeln. Och allt är som vanligt relativt. För att citera Fem myror är fler än fyra elefanter:

”Här är där man alltid är, och här har man alltid med sig.”

Hmm, någon som tror att detta inlägg skulle kunna platsa som debattartikel hos Newsmill?