Jaha, då har jag lagt två av månadens fyra tv-timmar på att se första semifinalen i Eurovision Song Contest. Länge frågade jag mig varför. Framförallt de gånger presentatörerna visade sig och ägnade sig åt någon slags märklig sexistisk ”du är världens snyggaste tjej, jag är en kort kille som är så himla nöjd med att få krama din midja i direktsändning”-dialog, mellan låtarna (för att inte tala om den avslutande knapptryckningsorgien). Men när sista låten spelades så fick jag faktiskt valuta för mitt flagranta tidsslöseri.

Sångaren i det bosniska bandet Regina kan ju faktiskt sjunga (även om jag inte förstår vad han sjunger) och låten har nerv. Men framförallt älskar jag scenkostymerna och koreografin. Stramt, återhållet, klassiskt, ja rent av klassigt. Så långt ifrån det bulgariska pekoralet man kan komma…

Vad tänkte bulgarerna? Vi kombinerar 80-tals-b-fantasy àla Krull med Prins Valiant, slänger i lite falsk operasång och total disharmoni… det borde väl gå hem i stugorna?

Fast vi svenskar var i och för sig inte så mycket bättre. En operasångare som mellan fina små arior flämtar fram några meninglösa fraser på engelska är inte direkt ett tecken på att vi är ett folk med stil… kanske dags att emigrera till Bosnien?