Precis hemkommen från fest hos Elin och Osborne. Oj, vad fint de bor. Mest avundsjuk är jag nog på balkongen och den sköna sängen förstås. I den ligger de just nu och sussar så sött, medan jag lätt berusad och löjligt utmattad sitter här och avlägger rapport. Egentligen hade jag tänkt att skriva en drapa om hur pass litet Stockholm trots allt är, men nu vet jag inte om jag orkar. Men jag orkar skriva att jag träffade kaptenen – igen – och att han var en smula lullig och ojade sig över att rulltrappan inte funkade (”det läggs ner så himla mycket pengar och ändå funkar det inte”), samt att jag för tredje gången kände igen en flicka i t-banan som jag tror bor i Mälarhöjden….