Trillade in på bloggen Petapixel och hittade denna fantastiska film. Gjorde mig väldigt sugen på Uppsala Internationella Kortfilmfestival som äger rum om några veckor (faktiskt 30 årsjubileum!!!).
Se den här filmen som uppvärmning (animerade solkatter):
Nu visas inlägg taggade med youtube.
Min musikaliske ledsagare Fredrik S skickade en länk till den här videon idag. Och visst är låten bra, och videon också.
Och inte nog med det. Surfa in på The Maccabees hemsida, fyll i ett formulär och du får ladda ner låten helt gratis…
Och jag som trodde jag var domedagsprofet, som gick och köpte lägenhet våren 2007, samtidigt som jag var övertygad om att priserna var som högst och att bubblan skulle brisera när som helst… Jag fick nästan rätt. Men inte fullt lika rätt som en viss herr Peter Schiff som redan 2004 förutspådde USA:s kommande konjunktursvacka. Att se filmklippen från 2006 och 2007 där han pratar om den kommande finanskrisen och häcklas av såväl programledare som andra förstå-sig-påare är smått fascinerande. Där sitter uppblåsta börskommentatorer och svär dyrt och heligt att den bästa aktien man kan satsa på är Merril Lynch och Goldman-Sachs, och skrattar åt Peter Schiff när han hävdar att man ska hålla sig borta från bankaktier eftersom hela finanssektorn är ”toxic” och att deras finanser bygger på uppblåsta värden.
Se klippet och förundras:
Peter Schiff kallas av amerikanska media ”Dr Doom” och verkar göra skäl för namnet. Peter tror nämligen inte att nedgången slutar här. I hans eget radioprogram pratade han för två veckor sedan om saker som påminner en del om det jag skrev i min skruvade, undergångstext USA 2031. Bland annat är han orolig för att kriminaliteten kommer att gå upp, och att det kan bli farligt att bo kvar i städerna när ekonomin totalkraschar. Han menar att det finns risk att det införs bränsle- och matransoner och att det nog faktiskt inte skulle vara så dumt att hamstra konserver och ammunition…
Well, vi får hoppas att Peter Schiff inte har rätt i allt han säger. Och kanske kan vi glädjas åt att dollarn inte rasat (som han länge förutspått). Men ska vi tro Peter Shiff är det bara en tidsfråga innan den spådomen slår in. Han menar att orsaken till att han hittills haft fel i den frågan var att han inte kunde räkna med hur mycket övriga världens ekonomier skulle påverkas av den amerikanska fastighetsmarknadens kollaps.
Som sagt… håll tummarna för att Peter Schiff har fel och att Obama lyckas få USA på fötter igen. (Något Peter Schiff inte tror… han tror att Obamas medicin kommer att spä på krisen...)
——–
(Cred: Hittade Peter Schiff-videoklippet på Jonas Leijonhuvuds nya Medieblogg hos DN >>)
Visserligen är jag inte lika julnördig som min fru, men visst gillar jag julen. Framförallt blir jag väldigt nostalgisk. Så nostalgisk att jag ibland undrar om inte julen gör sig bäst i svartvitt. Här några exempel:
Fick ett mejl från Fredrik som startat blogg (go Fredrik!). I bloggen har han bland annat hunnit kommentera Johan Cronemans krönika om Dansbandskampen, en krönika som jag faktiskt på något märkligt vis missat. Fast än märkligare är att jag faktiskt lyckats se ett avsnitt av just det där dansbandsprogrammet. Frida och jag låg där i sängen i lördags och hade svårt att sluta. Och orsaken var inte att vi njöt. Nej, snarare befann vi oss i ett förstenat chocktillstånd och lyckades inte sträcka oss efter fjärrkontrollen. Chocken hade inget med dansbandsmusik att göra. Det vet man ju hur det låter (nä det här är inte musik man lyssnar på, man dansar till den).
Det som gjorde åtminstone mig illa berörd var den taffliga produktionen. Och framförallt: programledaren. Peter Settman stod där och svettades med frånvarande blick, kom ständigt av sig och fick allt svårare att fejka dansbandsorgasm ju längre programmet led. Kanske programmet kunde ledas av Christer Sjögren, eller någon annan dansbandsstjärna som verkligen känner för dansbandsmusik?
Peter Settman kändes inte trovärdig. Nä lika trovärdig som när han i rösträkningspausen aviserar ett fynd i SVT:s arkiv: Rapportsändningen om discoavgiften. En sändning som producenterna bakom programmet inte alls har hittat i arkivet utan på Youtube… och istället för att själva leta upp originalbanden (såsom Copyriot en gång gjorde) hämtar de ner filmen från Youtube och visar den i flashkomprimerad Youtube-kvalitet. Märkligt. Lika märkligt som Peter Settmans uttalande att Sverige på 70-talet var en stormakt när det gällde dansbandsmusik. Menade han att 70-talets svenska dansband åkte runt på världsturnéer?
PS: Som ni kanske ser har Frida försvunnit från denna sajts topp. Det betyder inte att vi skilt oss IRL. Bara i bloggosfären. Vi har numera varsin blogg. Jag driver denna lite fladdriga oseriösa sak, och Frida ägnar sig åt seriöst slöjd- och inredningsbloggande på Kurbits.nu
Fortsatte att rota runt på Youtube och hittade en fascinerande version av en av mina absoluta favoritlåtar. Okej, något överproducerad, men Summer Wine med Siw Malmkvist istället för Nancy Sinatra var inte alls tokigt!
Minns inte vem, när och var, men jag minns att någon de senaste veckorna sagt: ”Det finns till och med en kille som byggt en fabrik i Lego som tillverkar Legobilar”. Minns också något om You Tube. Och så har jag, min vana trogen, återberättat denna historia och fått minst sagt stark respons från diverse folk (mest män märkligt nog).
Och nu, gott folk, har jag letat upp filmen. Lego som bygger Lego. Håll till godo alla Legonördar därute:
Senaste kommentarer
Pred: Hej! Kan du göra videon med dina ordförklaringar tillgänglig igen? Tyckte den var fruktansvärt rolig och skulle...
Jacky: Hej Virre. Lite svårläst. Hade inte tänkt att sonen skulle slå upp det på sin blogg när jag skrev det. Jag...
Jacky: HÅLLER MED VIRRE OM gRAVENSTEINER.
Virre: Men det måste vara något fel på just den Gravensteineräpplet. Ska ju vara syrligt och saftigt. Ett av de bästa...
Virre: Hej! Det här verkar vara ett av de mindre krångliga recepten jag har hittat, och jag saknar verkligen mince...