I helgen var Frida, Pella o jag på toppenfint bröllop i Dalarna. God mat, pittoresk miljö, trevliga människor, mängder av roliga och inspirerade tal samt ett bröllopspar som riktigt glänste. De gamla kollegorna på Maxidata/M3:s bidrag till balunsen var en film briljant klippt av allas vår Mikael Hall. Fast den stora stjärnan i sammanhanget är givetvis Simon själv. Se filmen vetja:

Läste med förtjusning häromdagen om Simon och Saras ”mallresning”. En underbar dalavariant av konceptet lysning där släkt, vänner och grannar reser en ”malla”, en avkvistad gran eller björk mot de blivande tus gård, eller föräldragård. Ett kul sätt att visa folk som passerar att här kommer det snart vankas bröllop.
På Wikipedia stod det inte ett dyft om denna tradition. Så jag letade vidare på internet och hittade bland annat en referens på sajten Dalaliv. Och så hittade jag en riktigt fullödig beskrivning på bloggen Hjortmyren.

Så här beskriver bloggaren Hjortronmyren traditionen:

Mallresning är en gammal lysningstradition. Omkring tre veckor före bröllopet reser brudparets släkt, vänner och bybor en malla, ofta vid brudens eller brudgummens föräldragård. I Siljansnäs brukar mallan vara en lång tall som kvistas men där man sparar de allra översta grenarna i tallens topp. Det är killarnas uppgift att göra i ordning mallan och frakta den till gården där mallkalaset (lysningsfesten) hålls. I mallans topp fästs en malltavla med brudparets namn och datum, allt utfört i kurbitsstil. Tavlan består av en duk uppspänd på en träram. Ofta anlitas en lokal kurbitsmålare för att göra malltavlan.

Jag upprepar ”Ofta anlitas en lokal kurbitsmålare för att göra malltavlan”. Och så en liten bild på Simon och Saras malltavla som Simon upplyste Frida och mig om via ett Facebookinlägg:

Känns kurbitsmålningen igen? Jovisst, den lokala kurbitsmålaren är undertecknad. Tydligen har det slumpat sig så att någon av Simon och Saras rara vänner bildgooglat på kurbits och hittat den här:

Någon timme i Photoshop senare och S&S:s vänner har skapat en malltavla anno 2010. Det är en stor ära att i detta digitala tidevarv ha fått agera lokal kurbitsmålare på distans. Och lyckosamt att jag på så vis fått bidra till Simon och Saras mallresning. Firar med att påbörja en artikel om mallresning på Wikipedia. Hjortronmyren eller någon annan kunnig dalmas får gärna utveckla. Kanske den som satte ihop malltavlan ovan?

Sharing is caring!

Klicka på bilden för att se en större version!

Tror det var Martin som började genom att alltid hitta på roliga beskrivningar när han betalade tillbaka pengar som han lånat. En dag stod man där med bankomatkvittot i handen och kunde läsa att en av intäktsposterna var ”Haschpengar”.

Jättekul.

Snart insåg vi att man som kund i Skandiabanken kunde överföra pengar mellan Skandiabankenkonton lika snabbt som man skickade mejl. På så vis kunde man skicka meddelanden till varandra. Transaktionen var gratis så länge man fick svar med samma mynt (ursäkta ordvitsen). Det intressanta med kommunikationsformen var att man dessutom kunde värdesätta sina meddelanden. Standardmeddelanden kostade en krona, men ville man visa sig generös kunde man ju alltid drämma till med en överföring på fem spänn.

Och så har vi det där med den begränsade textmängden. Att kommunicera via bankkonto är tufft. Här är det förbjudet med specialtecken. Dessutom är textmängden begränsad. Mellan banker kan det vara så lite  som 8 tecken. Inom Skandiabanken har man dock hela 30 tecken till förfogande.

Så vad väntar du på? Skaffa ett Skandiabankenkonto (det är gratis) och börja skicka meddelanden till mig

PS: Kom å tänka på den här grejen i ett samtal med min svåger. Hans reaktion var att omedelbart logga in på sitt bankkonto och göra en stående veckovis överföring av en krona till en kompis, med hälsningen: ”Al Barakaat”…

Igår kväll var det dags för releaseparty för Playstation 3. M3 tog med sig värsta tv-teamet och slängde fram Simon som fick agera mingelreporter. Och resultatet är underbart.
Ja helt fantastiskt!
Okej, allt är inte lika kul (vi hade svårt att döda våra älsklingar vid klippningen), men det är defintivt värt att vänta in roligheterna!
Se nu!

Jo, vi jobbar på det… jag lovar. Men det tar ett tag att gå igenom 2000 bilder, och snart far en av oss iväg till Berlin och den andra till Umeå. Så hav tålamod. Och så kan ni kolla in en webbkamera på Aruba. Här har Simon och Sara lovat att de ska stå och vinka:
www.bucuticam.com

Uppdatering: Kolla vad smal Simon blivit:

För visst måste det väl vara Simon som står där längst till höger?

Samtidigt kan jag meddela att jag tyvärr inte kommer att hinna få upp bröllopsbilder förrän någon gång mot slutet av nästa vecka. Imorgon åker nämligen Daniel och jag till Berlin för att bevaka IFA.
Lite mer info om detta äventyr här >>

…och det är inte första gången. Jag ger simon 2,5 veckors intensivt mobloggande sen tröttnar han… eller?

sommarsimon.blogspot.com

Jag vill hylla min vän Simon som gjort ett par ovärderliga insatser för en av nätets skönaste webbprojekt: Wikipedia. Bland annat har han odödliggjort Daniel och mig i en artikel om Extraterrestrial Highway samt skrivit en fin liten artikel om den lilla hålan Rachel som vi besökte i januari.
Simon är en sann internethjälte!

Okejrå… ursprungligen skrev jag en blogg som såg ut så här:

Jag utmanar min gode vän Simon med att ge hans nya World of Warcraft-blogg tre veckor. Känner jag honom rätt snackar vi tre ganska intensiva veckor, sen tröttnar han och gör något helt annat.

Men så fick jag veta att även Daniel var med på ett hörn. Så jag ändrar mitt bud till fem veckor… Daniels husblogg har ju inte direkt varit ett under av aktivitet på sistone… men vem vet, kanske två misslyckade bloggare tillsammans kan skapa stordåd! [:kiss:]

Simon brände några hundralappar på roomservice. Mmm, Barbara Asti…

Simon vann storkovan direkt!


Chokladfontän vs superfontän.

Jag säger bara PUL…. mer vågar jag inte säga.


De här killarna stod och fånglodde i flera minuter.


Imagine…

Han till vänster är landskapsfotograf. Säkert!

Varför sluta när man är på topp?