Sedan länge har jag haft en dröm om att bo i ett hus där varenda lägenhet bebos av en nära vän… Nu bor jag i en lägenhet där vi faktiskt umgås med grannarna och har flera goda vänner runt knuten. Och när det nu blir en ledig fyra i samma portuppgång kan jag inte göra annat än hålla tummarna för att någon riktigt trevlig person flyttar in. Sugen? Det är visning den 7:e juni! (kolla in här >>)

Upptäckte dessutom precis att det faktiskt går att rösta ytterligare en gång på Frida i Gudrun Sjödén-tävlingen ”Årets färgstarkaste kvinna”. Så gå gärna in och rösta en gång till. Som det ser ut nu ligger min Frida tvåa efter den däringa smeden.

Rösta här >>

Tänkte ägna mig åt lite skryt. Först en hyllning till min fru Frida som firar ständigt nya triumfer med Kurbitsbloggen. Igår var hon till exempel med i tv. Och det är stort. I alla fall traditionellt stort. Vi som lägger vår mediatid på nätet tycker nog det är större att det går att se det hela på SVT Play (Frida kommer in som expert 4:30 in i programmet).

Kan heller inte låta bli att lägga upp en bild från när de filmar sajten. Är det inte härligt meta: läs Kurbits på Svt Play…

Nästa släkting att hylla är Fridas moster Lissa. För två år sedan lyckades hon med konststycket att leverera en doktorsavhandling i antropologi som gavs ut som bok med allmänintresse. Man ska ju vara två – män och kärlekslängtan i glesbygden, är engagerande och gripande läsning om drömmen om äkta kärlek och tvåsamhet. Tillhör du dem som hade lite ont i magen när du såg killingängets film Torsk på Tallin? Följ upp den med Lissas avhandling… eller varför inte: Åk till Luleå och gå på teater!

Skådisen till vänster ska föreställa antropologen Lissa i tropikhjälm.

För jojovisst! Inte har Lissa bara lyckats med att förvandla akademisk avhandling till spännande bok, den har nu också förvandlats till pjäs!  Premiären ägde rum på Norrbottensteatern den 28 februari och har hittills fått lysande recensioner i Norrländska Socialdemokraten, Norrbottenskurien och Nummer.

Ett litet citat:

Det handlar alltså om en slags vetenskapsteater som faktiskt ska visa sig innehålla alla de goda komponenter man kan önska sig av en föreställning.
Socialantropologen kliver alltså av bussen i detta Utanträsk för att intervjua män om kärleksrelationer. Det vi får följa är männens berättelser och forskaren Lissas reflektioner. I förstone låter det kanske inte så upphetsande, men det här är faktiskt det bästa jag sett på scen på mycket länge.

Kul Lissa! Nu håller vi tummarna på att pjäsen även kommer att gå på turné söderöver.

Och slutligen lite reklam för Fridas bror Anders som gör ett enastående jobb som hummande och brummande bas i Göteborgs Indiekör. Provlyssna här >>

Så här kul hade pappa och Frida i Uppsalas utkanter på promenad en vacker sommardag.

Tänkte bara visa bidragsgivarna att Frida använder sin symaskin:

I samband med en fantastisk middag (såväl kulinariskt som spirituellt) på restaurang Lux sa Frida ja!

Det ni!

Jodå, i söndags bakade vi lussekatter och idag köpte Frida rekvisita till en vintermusikal om Kung Bore. Det är säkert! Promise! Här är bildbeviset!

Ännu ett familjärt besök. Så här skönt glansiga och plyschiga var vi efter ett fat med chokladglass och och mangosorbet!

Några iakttagelser gjorda bakom en löjligt lång lugg:

Iakttagelse ett, klockan 08:40, Pressbyrån Sundbyberg:

-Uäääähhh, är det första tjejen bakom disken säger till mig.

-Hmm, svarar jag.

-Äh, förlåt. Smakade precis den nya festissmaken lakrits med citron. Den var så jäkla äcklig.

-Hmm, är det inte den ni gör reklam för i tunnelbanan?

-Jo, men den är jäkligt äcklig.

Iakttagelse två, klockan 11:55 på restaurang Ciao Ciao Due på Karlavägen:

Vid bordet bredvid sitter en äldre grånad man och hans medelålders son.

-Din mor ringde idag.

-Hmm

-Givetvis hälsade hon till dig.

-Hmm.

-Hon hade varit på middag hos Rosensteins.

-Jaha

*tystnad*

-Förresten håller du kontakt med dina vänner från Atalanta fortfarande?

-Nä, det var ett tag sedan sist.

*tystnad*

-Jag tror faktiskt jag har kvar en del investeringar där borta. Kanske dags att hämta hem pengarna, nu när det ska bli krig.

-Ja det kanske är klokt.

*tystnad*

-Vill du ha kaffe?

Iakttagelse tre, klockan 17:45, T-centralen:

Jag och Daniel är på väg ner till Blå linjen.

-Jaha, där är Leila K.

Jag vänder mig om och allt det Expressen eller var det Aftonbladet (?) skrev häromdagen är bekräftat. Leila K är street. Jävligt street.

Iakttagelse fyra, klockan 22:22, hemma i min säng:

Jag har tagit hem en portabel dvd-spelare från jobbet. Ligger och tittar på Amelie från Monmartre. Har sett den förr. Fast den här gången ser jag den med nya ögon.

-Hmm, Frida från Luthagen, tänker jag.