Efter en liten sväng till jobbet gick jag till Astoria och såg Dancer in the Dark. Det var en fantastisk upplevelse. Att gå på bio helt själv är faktiskt toppen. Borde nog göra det oftare.
Att jag efter filmen fick cykla hem i hällande regn förstärkte filmupplevelsen ytterligare.
Jag kunde nästan höra Björk sjunga soundtracket där jag for fram längs Stockholms regnvåta gator.
Vid slottet marscherade sex blöta värnpliktiga och såg ledsna ut. Jag undrar hur det kändes när jag for förbi med ett leende på läpparna.
I Götgatsbacken ojade sig två unga flickor över det blöta vädret. Titta där, den stackarn cyklar, sa den ena och pekade på mig. Ovetandes om att jag njöt för fulla muggar.