Etikettarkiv: barnkultur

Veckans Vanna: Bokslukaren

Vanna har nästan alltid gillat böcker. Men ibörjan var det ganska enkelriktad och primitiv kärlek. Böckerna älskade inte tillbaka. De tyckte inte alls det var kul när Vanna rev sönder sidorna eller tuggade på bokens ena hörn.

15-månaders-Vanna är en sofistikerad dam. Pekar gärna på en bok i bokhyllan och ropar på pappa som ska plocka ner boken för en liten lässtund. Ibland får hon tag i en bok själv och kommer springandes med boken i handen. Pappa kryper upp i läshörnan, och Vanna kryper upp i knäet och sen kan en av dagens 5-8 lässtunder börja.

Här är Vannas favoritböcker just nu:

Barnkammarboken1. Silvriga Barnkammarboken
Jo, mormor och morfars present är onekligen en succé. Vanna bläddrar ivrigt mellan sångerna medan pappa försöker hänga med. Ibland blir det ett potpurri, ibland struntar pappa i att Vanna bläddrat bort låten och fortsätter ändå.

This old man2. This old man
Vannas klart största bok är en annan given favorit. Ibland snäppet hetare än Barnkammarboken. Direktimporterad från England av granny har den givit Vanna smak för det engelska språket. Eller åtminstone de roliga hålen i sidorna. 

Godnatt lampan3. Godnatt lampan

Varje gång en lampa ska släckas gäspar lampan. Varje gång en lampa släcks tittar Vanna förväntansfullt upp mot pappa eller mamma. Jovisst är det gäspningen som gör den här boken till en hit. Skriven av en Bagisförfattare och Vannas sedan 1 årsdagen då hon fick den av familjen Tillhagen.

Var är Mollys panda?4. Var är Mollys panda?
Musen Molly (Maisy på originalspråket har ändrats till svenskklingande Molly…) är väldigt poppis bland väldigt små barn. Framförallt har böckerna där man öppnar luckor varit en favorit sedan länge. Bäst är boken där man letar efter Mollys Panda. Den är så rolig att en del luckor knappt hänger kvar. 

Bu och Bä på kalashumör5. Bu och bä-böckerna

Bu och bä är två får som råkar ut för en massa vardagliga äventyr. Första boken fick Vanna tre månader gammal av familjen Sjöholm. Bu och bä på kalashumör. En vecka senare rev Vanna bort två sidor… Med lite tejp är den fixad, och nu kan Vanna på allvar digga den plus boken Bu och bä i städtagen. Har en känsla av att vi snart införskaffar resten…

 

<< Förra veckans Vanna

Hus är gott, sa Oskar!

En av mina absoluta favoritbloggar heter: ”Ett man med ett skägg”, av kulturarbetaren Kalle Lind. Smart, rolig och väldigt intressant, om man som jag tycker det är roligt med udda ofta proggig kulturhistoria. En rolig bloggserie är hans genomgång av gamla progg-barnböcker. Många av dem utgivna av Studentföreningen Verdandi som hade sin spexigaste, vänsterskruvade och kanske mest produktiva period under 70-talet. (När jag satt med i styrelsen på 90-talet var det återigen en mer socialliberal historia vars verksamhet främst bestod i att anordna föredrag).

Det jag tänkte komma till var att jag nu härmar Kalle Lind och slänger upp lite bilder från en barnbok som jag verkligen älskade som liten…

Hus är gott, sa Oskar!

En underbar liten bok skriven av Larserik Eriksson 1970, och som jag lyckades beställa fram från Stockholms Stadsbiblioteks magasin. Tyvärr i en billighetsutgåva från En bok för alla utgiven 1989, med ett annat format än originalet. Här får ni ett kort sammandrag…

Mamma försöker förgäves få lilla Oskar att äta mat. Men han vill inget äta.

En dag när Oskars mamma är inne och handlar (jo tydligen lämnar man unge och vagn utanför i början av 70-talet), hittar Oskar något han gillar.

Oskar äter hus!

Inte nog med det, han äter hus och mår bra av det. Läkaren ser ingen anledning till att han ska sluta.
När alla andra ungar går till kiosken och käkar smågodis går Oskar till järnaffären.

 

Här min favoritscen. En bild jag många gånger tänkt på när jag går runt här i Bagis. Barnen sitter och leker i sandlådan (Oskar passar nog på att äta lite sand eftersom han säger mums), och föräldrarna ropar från fönstren: Kom in och ät det blir plättar och sylt, Maten är klar, det blir soppa! Och så har vi Oskars mamma: Oskar! Matdags! Det blir ugnsvärmda tegelstenar med cementsås!
Mmm, visst låter det smaskens!

Och så till bokens vändning. Oskar har ätit upp mormors golv (till grannen unders förtret) och sidan efter får vi plötsligt veta att:

 

Oskar har fått jobb på AB Riv och Bygg. Och i sitt arbete får han äta smaskigt gammalt tapetklister, kakelugnar med mässingsluckor, gammalt, mögligt tegel ”och andra saker som är svåra att få tag på”. Inte utan att man funderar lite över rivningen av Klarakvarteren. 1970 var det många barn som sett grävmaskiner riva hus. Och vad gör då Oskar med alla pengarna?

Han köper ett hus till mamma och pappa! Ett hus som han inte tänker äta upp.

Slutet gott allting gott! Men godast av alla är bonusbilden:

En bild som visar innehållet i Oskars skafferi!