Etikettarkiv: barn

När barnen spelar huvudrollen…

Jag har själv funderat en hel del på det här med att fota och filma sina barn och hänga ut resultatet till allmän beskådan på internet. Det känns ju sådär att offentliggöra sina barn långt innan de själva är mogna nog att ta beslutet om de vill finnas med, sökbara på nätet. Men samtidigt: vad vore filmvärlden utan barnskådisar? Och tillskillnad från många barnskådisar är nog chansen att bli uppfuckad för livet mindre om ens föräldrar spelar in en film på när man kastar mat över köksbordet än om man kör ens barn till audition och tvingar hen att spela huvudrollen i typ Ensam hemma.

Det finns en del intressanta filmer på Youtube där föräldrarna låter sina barn spela huvudrollen, och på sätt och vis är en del av föräldrarnas egna experiment. Vad tror ni dessa barn kommer at tycka om dessa filmer och bilder i framtiden?

Pappa jobbar med specialeffekter…

Pappa kommer på idéen att fota sina barn varje dag i 14 år:

Fler filmer: https://www.youtube.com/user/Hofmeester

Klassikern: Den skrattande babyn


För 8 år sedan lade en svensk pappa upp den här filmen som har setts 9,5 miljoner gånger sedan dess! Hoppas barnet skrattar lika mycket nu! (jag tror det)

Föräldrarna som kom på att de kunde bygga upp scener från filmer med hjälp av kartonger:

diehard1

Ser ni vilken film det är? Kolla in det här och en massa andra ambitiösa iscensättningar på: http://cardboardboxoffice.com/

Föräldrarna som fick för sig att spela in en film på semestern:

I-landscynism: Så fostrar du ett blivande sportproffs och blir miljonär

Bordshockey - Vi tror att Vanna kommer att tjäna grova pengar på att spela bordshockey! (bild knäppt av Anders 2004)
Bordshockey - Vi tror att Vanna kommer att tjäna grova pengar på att spela bordshockey! (bild knäppt av Anders 2004)

Har du undrat varför en del föräldrar ägnar merparten av sin fritid åt att skjutsa sina barn till hockey-tränare? Kärlek? Fysisk fostran? Curling?

Jovisst, men ska vi tro artikeln ”Sporterna som betalar sig” i DN gör en del det för egen vinning. Skjutsar man alla sina grabbar till hockey-träningar är chansen inte alltför liten att en av brorsorna en dag faktiskt kan bli proffs och ge dig en miljon eller två. I pappersupplagan var rubriken till denna minst sagt cyniska artikel ”Barnhobby – och en bra investering”, och det är precis vad artikeln handlar om. Placerad i avdelningen Din ekonomi, bjuder DN på en genomgång av olika sporter och visar vilka sporter som ger bäst möjligheter till avkastning. Ishockey är en stor investering, men har också goda möjligheter att betala sig. För även en ”medioker ishockeyspelare kan tjäna mellan 25 000-35 000 kronor i månaden på allsvensk nivå, vilket är Sveriges andraliga”.

Precis som vilken ”så-här-placerar-du-dina-pengar”-artikel som helst bjuder huvudartikeln på en analys av alternativen:

Slutsats: Att satsa på rätt sport kan i slutändan vara en givande affär, om nu inte barnet föds med en unik förmåga som passar en särskild sport. Så länge du blir bäst i världen eller en av de bästa så spelar det ingen roll vilket yrke/sport du väljer – då blir plånboken tjock ändå.

Kombinerat med guiden ”Så här goda är proffschanserna – sport för sport” måste det här vara det absolut mest osmakliga DN Din ekonomi har publicerat. Att fattiga människor ser sina barn som en investering är inte konstigt. Många satsar allt de lyckas skrapa ihop åt att ge sina barn en god utbildning och därmed hjälp med sin försörjning när de blir gamla. Men att välbärgade i-landsmänniskor (och man måste vara välbärgad för att ha råd med hockey) drillar sina barn till idrottsmän med förhoppningen att vinna jackpot är helt sjukt. Inte nog med att artikeln är obehaglig, den är totalt snedvriden.
Journalisten Dusan Umicevic har bland annat glömt något fundamentalt: tjejerna.
Det är inte ”barnens” hobby Dusan skriver om. Det är grabbarnas hobby.
För jag kan inte tänka mig att Vanna skulle tjäna mellan 25-35000 kronor som hockeyspelare i damallsvenskan?

Dessutom Dusan, vad fan menar du när du under ”Segling” och underrubriken ”Sidokarriär” skriver:

”Många får chefspositioner inom näringslivet eller blir exempelvis naprapater eller sjukgymnaster”

Hur ger segling bättre förutsättningar att bli naprapat eller sjukgymnast?

Jag tycker att redaktör Maria Crofts ska skämmas. Den här artikeln skulle aldrig ha publicerats.

Syns man så finns man

Bläddrade bland tevekanalerna tidigare ikväll, och snubblade in i UR:s sista sändningsminuter. Programmet hette Om barn i förskolan, för mig helt nytt. Kvällens avsnitt behandlade något så intressant som varför inte förskolebarn (och de vuxna som finns där) syns i medierna. Och då inte syns på snaskigt eller utelämnande personvis, utan inte syns i medierna som grupp. Att synas är att finnas. Intressant fråga tänkte jag och tittade på.

Forskning visar på kraftig underrepresentation, och mediefolk – redaktionschefen på DN tror jag främst det var – hänvisade till att barn tar tid att jobba med. Således är det tidsbrist som gör att det inte går att skriva eller rapportera mer om hur barn har det på dagis. Ur barns perspektiv.

Jag önskar dock verkligen att redaktionschefen såg programmets avlutande inslag. Där en flicka på fem-sex år först intervjuades om tillvaron. Sedan vände de på rollerna, och lät denna supercoola talang agera intervjuare bland sina dagiskompisar. Vilken närvaro! Och vilka frågor! Raka enkla – och vilka följdfrågor sen. Något att ta lärdom av. Och skriva om kanske?

Barnspecial!

Vi har träffat många underbara barn på sistone. Så som en liten uppladdning inför torsdagen då Frida och jag ska träffa den underbaraste av dem alla (Miriam…) har jag gjort en liten bildspecial:

MIDSOMMAR:

Emil och Melker midsommartävlar.


Sigrid gillar dagen-efter.


Minna umgås.

DAN EFTER MIDSOMMARDAN:

Nico Jet Nordgren på besök!


Nico med stolta föräldrar

FELICIAS ”VÄLKOMMEN-TILL-VÄRLDEN-FEST”:

Ännu en Nico, men denna gång pappa Nico med sin Felicia!