Kategoriarkiv: media o webb

Enligt Dagens Nyheter har jag startat en ny mattrend…

… nä, kanske inte riktigt, men det är lätt att tro det när man läser helgens artikel hos Dagens Nyheter:

hamburgare_pa_mjolmask

Jag, och Bugburger tackar DN som givit rubriken till en artikel som handlar om att ”äta insekter” blivit alltmer populärt och omtalat till att just ”hamburgare på mjölmask” är en ny mattrend. Antagligen är bakgrunden till detta val av rubrik den här artikeln i lokaltidningen som kom ut i veckan:

bugburgerilokaltidning

Frågetecknet försvann i DN:s rubrik och plötsligt var en burgare som kanske bara gjorts ett par gånger i Sverige en ny mattrend. Tack för det DN! Och tack för att jag slapp bli intervjuad två gånger… Genom att återanvända citaten i Christoffer Röstlunds artikel blev ju sagan om Bugburger än mer spridd 😉

Läs receptet på den trendiga bugburgern här, och se filmen här under >>

 

 

Pepp 31: Peppa minst en person per dag i en månad!

Pepp31
Jovvisst är nuvarande logga väldigt inspirerad av Blogg100-loggan…

Inspirerad av Fredrik Wass kampanj blogg100 där bloggare utmanar sig själva att skriva ett blogginlägg om dagen i hundra dagar  drar jag nu igång #pepp31

Under en månad ska de som deltar i Pepp31 varje dag peppa en person som gjort något bra. Hur du peppar är upp till dig, poängen är att personen ska uppfatta att den har fått bekräftelse och tydlig positiv feedback för något hen har gjort.

Det kan exempelvis vara en artikel som någon skrivit, ett uttalande i en intervju eller en särskild handling.

Vilket medium du använder för själva peppet är givetvis även det upp till dig. Är det kanske någon på ditt jobb kan du ju faktiskt bara gå över till personen i fråga och berätta hur mycket du uppskattat det hen gjort. Men ett mejl, ett brev, ett sms ja till och med en tweet gör även det avtryck. Det går också alldeles utmärkt, om det känns bekvämt, att blogga om det hela. Ja, du kanske rent av kan göra Pepp31 till en del av ditt deltagande i blogg100 😉

Bloggar du, tweetar eller lägger ett offentligt facebook-meddelande: använd gärna hashtaggen: #pepp31
Varför? Jo kanske det kan sprida peppande och sprida den sköna känslan av att uppleva att man gjort något bra.

Jag har kickat igång mitt peppande 1 mars 2015. Men när du kör din utmaning är helt upp till dig. Nu kör vi!

Steg 2: Konsten att sälja app: Annonsera

Så vi har sänkt priset på appen. Räcker det för att sälja app? Nä, knappast. Möjligtvis har någon använt en prisbevakartjänst såsom Apple sliced för att  bevaka om vi sänker priset på appen…

App Price Drops

…men det är knappast troligt, och appen är inte alls tillräckligt populär för att hamna på deras bevakningslistor över appar som sänker priset. Alltså vet ingen (utom de vi berättat för) att priset på appen sänkts… däremot kan vi glädjas att de få som råkar hitta appen på appstore faktiskt tycker att 7 kronor faktiskt är löjligt lite för en app.

Hittills har vi egentligen inte lyckats sprida kunskapen om vår app mer än till vänner, en del tidigare fans av Hemstilat-tidningen och via ett par bloggar som tipsat om dem. Guldläget är att Apple plockar upp appen och gör reklam för den i Appstore, men det är tyvärr inte något vi räknar med…

Så hur gör vi för att uppmärksamma folk om appen, och framförallt: Hur får vi dem att ladda ner den?

Det finns många hinder på vägen. En sak vi insett är att det är en sjukt lång väg mellan att höra talas om appen, leta fram sin ipad (appen finns ej till android-enheter eller iphone) och sedan gå in i Appstore, söka upp appen och köpa den. Det bästa sättet att få folk att köpa appen måste vara att få någon att direktlänka till appstore och då att den som klickar på denna direktlänk faktiskt surfar med sin ipad…   och det enda sättet att vara säkra på det är att använda annonser som riktas mot en särskild enhet. Alltså annonser som bara visas för de som surfar in med en ipad.

Igår skapade jag en sådan kampanj i Google Adwords som ska visa annonser för ipad-användare som söker på några nyckelord vi valt ut. Vi har satt en budget på max 10 kronor annonsering per dag och att annonsen får kosta max 1 krona per klick. Eftersom vi tjänar cirka 4 kronor per köpt app är detta en ganska hög risk. Klickar fyra personer på annonsen utan att fullfölja köp förlorar vi hela vinsten för ett appköp. Det hela är lite av ett experiment och vår tanke är att bränna några hundralappar på att testa och lära oss lite mer. Det vi inte hade räknat med var Googles hårda regler för Adwords. Den särskilda annons-variant som används för att annonsera appar, som länkar direkt till appen i appstore, har väldigt begränsad textmängd och det är inte lätt att få till något lockande. Så igår lade vi upp följande:

Sälja app via adwords-annonser

…och idag fick texten underkänt. Har nu lusläst reglerna här >> och här >>  och tror att vi kan ha fått till en text som godkänns (men det är inte helt säkert). När jag vet det kan jag följa upp med en analyser av resultatet. Enligt prognos lär annonsen visas för upp till 30 personer per dag… Spänningen är olidlig.

Google-annonser är inte enda möjligheten att annonsera. Vi börjar dock här, och undersöker fler varianter längre fram.

På återseende! Och du som inte har köpt vår app… den kostar bara 7 kronor!
Köp den här >>

Steg 1: Konsten att sälja app: Sänk appens pris!

wood_i_paddastor_2-630x389Förra sommaren satt jag och Frida i en stuga i Hälsingland och ägnade de barnfria nätterna åt att göra klart Hemstilat-kollektivets fina app Wood – the core of Scandinavian Design. Nu sitter vi i samma stuga och funderar på hur vi ska ge denna vår app lite mer spridning. Ärligt talat har vi inte orkat lägga så mycket krut på det här med marknadsföring. Men nu jävlar.

Vårt första steg blir en radikal prissänkning. Från 22 kronor till 7 kronor! Detta innebär att vi tjänar typ ingenting efter att Apple och Skatteverket tar sitt, men i nuläget känner vi att vi faktiskt är mer måna över att många får ta del av denna app än att vi tjänar in de där pengarna vi redan känner att vi kastat i sjön…

Som jag konstaterade i tidigare inlägg, är merparten av de appar som laddas ner gratis, och tar du betalt tycks tyvärr 7 kronor (99 cent) vara en magisk gräns.

Så gott folk: Har du en ipad? Har du ännu inte köpt appen? Köp den nu! Bara 7 kronor!

Imorgon berättar jag mer om nästa steg i vår marknadsföringsdrive.

100 dagars bloggande och inlägget über alles

Den 1 mars, för 100 dagar sedan påbörjades bloggutmaningen Blogg 100. Pretentiös som jag är inledde jag med en programförklaring där jag sammanfattade mina förväntningar på mig själv, och er som läsare samt vad ni hade att förvänta av mig. Så här i efterhand kan jag till min glädje konstatera att jag levererade på alla punkter (inklusive inlägg om  meningen med livet), utom en: Jag har varit urusel på ”få koll på nya bloggare och knyta lite kontakter med gamla”. Jag har helt enkelt inte hunnit med. Däremot har jag faktiskt återknutit bekantskapen med Twitter som jag ”haft” sedan april 2007, men bara använt sporadiskt fram tills nu.

Jag hade också förväntningar på er läsare. Men så här i efterhand kan man konstatera att merparten av mina inlägg hade ganska lite av den varan. Fram till den 21 maj låg det dagliga besökareantalet på mellan 27-143 besökare per dag… sen hände något:

hela_blogg100

 

Ni ser den där puckeln. Det var när jag skrev inlägget om bilderna i Sverigedemokraternas partiprogram. Dagen efter berättade jag om efterspelet. Hur inlägget blev dagens nätsnackis och här nedan tänkte jag bjuda på lite fler intressanta siffror om detta inlägg.

21_22sa

 

 

Här ovan ser ni trafiken under de två dygn då Bakelit peakade. Jag lade upp inlägget strax efter midnatt och redan klockan 7:00 hade jag mer trafik än en normal dag. Klockan 8:00 var det cirka 1500 nya besökare i timmen, för att peaka vid klockan 14 med 3127 besökare. Som ni ser är det en svacka mellan klockan 10-14, vilket beror på att sajten var överbelastad eftersom jag inte hade sidcachning påslagen.

Som jag skrev i ett inlägg den 22:a (ett inlägg som för övrigt stod för 2374 av dessa två dygns 52894 sidvisningar) var det många medier som hakade på avlöjandet och många av dem länkade generöst direkt till blogginlägget. På det stora hela bidrog stod dock detta bara för 18 procent av trafiken.

TRAFIK FRÅN NYHETSSAJTER:

medier

Får erkänna att jag är lite förvånad över att DN utmärker sig så mycket i statistiken. Inräknat mobiltrafiken stod de för över 40 procent av den trafik som kom från nyhetssajter. Sveriges största nyhetssajt Aftonbladet hamnar på andra plats och bjöd på 957 besökare. Kanhända säger det här något om DN:s läsare som inte nöjer sig med en rewrite utan vill läsa mer från källan till nyheten? Att IDG.se hamnar så högt upp på listan beror på att jag skrev en artikel den 22:a åt PC för Alla där jag berättade hur jag gjort när jag sökt bilderna (och orsaken till att jag skrev den, är att jag jobbar på IDG, och faktiskt tidigare har varit redaktionschef på just PC för alla. Expressen som skrev en riktigt bra artikel i ämnet syns inte i statistiken eftersom de aldrig länkade till inlägget. Kanske bidrog de till de 17,58 procent som hamnat i kategorin som Google kallar ”direkt trafik”.

TRAFIK FRÅN SOCIALA NÄTVERK:

Majoriteten av alla besökare dessa två dagar tog sig dock in på sajten via sociala nätverk. Ja hela 63,75 personen fick länken från någon i sitt sociala flöde och besökte sajten. Som ni ser nedan är den absoluta jätten i sammanhanget Facebook:

socialanatverk

Förkrossande 88,79 procent av trafiken från sociala nätverk kom från det sociala nätverket Facebook. Twitter tvåa med 10,69 procent av den sociala trafiken.

SLUTORD

Efter dessa två intensiva dagar föll trafiken successivt för att nu ligga på runt 100 besök per dag. Ordningen är återställd 😉 Bakelit puttrar på som förr. Det ska bli väldigt intressant att se vad longtail-effekten av detta blir. Kommer inlägget om SD:s bilder bli populärare än mitt gamla inlägg om vita tatueringar på sikt?

För egen del blev hela karusellen kring inlägget en tydlig illustration över hur nyhetsflödet i Sverige funkar. Min nyhet var en så kallad ”endagars”. Jag lade upp den på natten, och fram till cirka 18 på kvällen var den en intressant nyhet. Därefter klingade intresset av. Svd och Aftonbladet TV som gjort intervjuer valde att inte följa upp med artikel eller inslag. Nyheten var död.

En annan intressant aspekt är hur starka sociala nätverk är för att sprida en sådan här nyhet. Visst har exponeringen i media sannolikt varit betydligt större än de runt 47 000 som besökte källan till avslöjandet, men väldigt många har via sociala medier hittat nyheten utan medias inblandning.

Vad har då jag tjänat på detta? Kanske mina ”12 hours of internet fame”. För inte är det pengar i alla fall. Min enda google-annons (som jag mest har där för skoj skull) inbringade dessa två dygn: 10 kronor och 28 öre! Tack till er 6 personer som klickade på annonsen!

Nu är utmaningen blogg100 över för den här gången. Jag har en hel del idéer på inlägg på lager, men kommer nog trappa ner nu till förmån för en annan blogg som ligger mig varmt om hjärtat: Bagisbloggen.se. Men vem vet.

Tack för den här tiden! På återseende!

Hur ska vi integrera hatarna?

Har precis läst min dagliga dos nätkommentarer. Alla dessa män (i alla fall utger sig 95 procent av dem för att vara män) som tycks leva i ett parallellt universum där alla etablerade media är ohederliga och journalister är ondskans hantlangare som medvetet vrider alla artiklar för att dölja den stora sanningen. Det spelar ingen roll hur många källor en journalist har, hur grundlig research journalisten gjort, eller hur nyanserad hen är: såvida den inte skriver nyheter som passar ihop med dessa kommentatorers trossatser är journalisten köpt, kommunist eller miljömupp.

Skrev jag förresten ”hen”. Se där: en galen extremfeminist som inte fattar att naturen är uppdelad i  ”hannar” och ”honor”. Där hanens roll är att jaga liberala offer i kommentarsfälten och honans roll är att fixa maten.

Själv tillhör jag ju de där vidriga PK-kräken som tycker det är mer korrekt att åtminstone försöka lyssna på folk och därefter svara, och som går igång på fraser som att alla människor har lika värde. Ja till och med de där som härjar i kommentarsfälten. De som hatar sig blåa i ansiktet kväll efter kväll. För visst är väl de också människor?

Kvar står frågan: Hur gör vi för att integrera dem i det svenska samhället?

Minns ni Maria Abrahamssons bröst?

Ni kanske har läst om den moderate riksdagsledamoten Maria Abrahamssons kroppshån på Twitter häromdagen, apropå en bild i grodperspektiv i Dagens Nyheter där du ser Isabella Lövin och Åsa Romson flankerad av Peter Eriksson och Gustav Fridolin:

Hon fick givetvis kritik, och en direkt fråga från Socialdemokraternas Ylva Johansson varpå Abrahamsson svarade:  

Tio timmar senare kom pudeln:

Pinsamt? Javisst. Julia Skott skriver för ETC att det här visar att hon har brist på såväl fantasi som argument. Att kroppshån är något man tar till när man inte har något bättre att komma med. Och visst kan det ligga något i det.  Men är det hela förklaringen till Maria Abrahamssons beteende? Eller kan det också vara så att Maria Abrahamsson är sjukligt kroppsfixerad? En person som mår dåligt av att se valkar på såväl sig själv som andra? Det är inte första gången hon plockar upp mobilkameran, fotar en bild i en papperstidning och kommenterar någons rondör. I februari plåtade hon en bild från Aftonbladets pappersupplaga föreställande Karl-Petter Thorvaldsson och Stefan Löfven med kommentaren: ”Hakor som triumferar”.

Själv har jag ett outplånligt minne från Maria Abrahamssons tid som ledarskribent på Svenska Dagbladet… Minns ni bröst-debatten? I augusti är det tio år sedan ledarartikeln kom ut där Abrahamsson intervjuade hjärnforskaren Annica Dahlström med ambitionen att visa att det visst fanns biologiska skillnader mellan män och kvinnor, samt att ”elitfeministerna” är ”den lilla grupp kvinnor som befinner sig på den yttersta delen av normalfördelningskurvan, och vars hjärnor är mycket maskulin”.  Den kommande bok som det pratas om i intervjun ”Könet sitter i hjärnan”, kom ut tre år efter artikeln skrevs och sågades samma år av andra forskare i en genomgång på DN debatt ”Påhittade fakta om könsbiologi utgör missbruk av forskarroll”.

Det var en ganska märklig ledarartikel Maria Abrahamsson skrev den 4 augusti 2004, men märkligast av allt var den häpnadsväckande avslutningen:

Till sist, en kanske lite udda fråga, men när jag låg i Lund noterade jag att tjejerna som läste
matematik som regel var mer plattbröstade än de som studerade t ex moderna språk. Var det en ren tillfällighet?
– Nej, det tror jag inte. Matematisk begåvning hör ihop med viss testosteronpåverkan under graviditeten, till denna graderade maskulinisering hör även mindre ”fruktbarhet”.
Förklarade Annica Dahlström, och gav mig anledning att fundera på varför jag i slutbetyg bara fick en tvåa i matte.