Det finns bra säljare. Och så finns det dåliga säljare. Och så finns det riktigt dåliga säljare.
I min bok räcker det inte med att en säljare säljer för att den ska vara bra. Det krävs dessutom en smula stil och finess. Dessutom finns det faktiskt säljare som säljer bra men faktiskt inte är särskilt bra på att sälja. De bara råkar sälja en produkt som i princip säljer sig själv.
Varför skriver jag om det här nu? Jo, som pappaledig har jag konfronterats med en ovanligt stor mängd taffliga säljare.
1. Comhemsäljaren:
”Du behöver inte mer än 1 megabit bredband. I praktiken behöver ingen mer än 1 megabit.”
Ja, det var hans replik på att jag idag har 100 megabit bredband med ethernetjack i väggen för 200 kronor i månaden. Varför skulle jag betala 200 kronor i månaden för 1,5-2 megabit? Tyvärr räcker inte argumentet att merparten av svenska folket tydligen uppskattar taskig bandbredd.
2. Säljare av säkerhetsdörr:
”Ser att ni inte har säkerhetsdörr.”
Jag: ”Nä, precis.”
Säljaren: ”Du vet väl att det har varit inbrott härborta.”
Jag: ”Vart då?”
Säljaren: ”Därborta”
Jag: ”Vart då?”
Säljaren: ”Ja, du vet, det brukar vara inbrott här i krokarna.”
Jag: ”Och jag har hört att man kan brinna inne när brandkåren inte får upp säkerhetsdörren.”
3. Onoffsäljaren:
En tant går fram till en säljare och frågar:
”Den där stora 50 tumsskärmen, är det en skärm eller en tv?”
Säljaren: ”Nä, det är en tv.”
Tanten: ”Men så billig. Bara 9000 kronor för en 50-tums tv.”
Säljaren: ”Ja, men så är det inte en särskilt bra tv, heller.”
Efter denna fantastiska införsäljning försöker tanten få säljaren att säga något snällt om tv:n (typ: men så dålig kan den väl inte vara), och jag försöker lista ut om säljaren är smart (tv:n har fel slutsiffra och hon försöker sälja in en tv som ger mer provision), men konstaterar snart att hon faktiskt inte ens försöker sälja in en annan tv. Säljaren är ett pucko. För varför handla något i en butik som säljer dåliga varor?
Och så avslutningsvis dagens säljupplevelse, som jag faktiskt inte vet hur jag ska klassificera:
Svd-säljaren:
Ska träffa Robert B vid svampen på Stureplan och möts av en tjej med en svd i handen. Hon undrar om jag vill ha ett ex och om jag vill registrera mig för en månad gratis, eller åtta helger. Jag är sugen och kommer fram till att jag nog kan leva med den extra turen till pappersinsamlingen bara för att se om Svd är vassare än malliga DN. Jag tror att tjejen redan förstått att jag nappat när hon säger:
”Oj, vilka fascinerande ögon du har.”
Jag tittar lite förvirrat på henne: ”Jaha.”
”Ja, vilka fantastiskt gröna ögon.”
Säljteknik eller bara en total hänförelse i mötet med mina ögon? Det är frågan.
Men nu har jag i alla fall Svd åtta helger framåt.
kan jag inte låta bli att plocka fram fem lite extra sköna nyord: 
Visst är det klatschigt. Kombinera världens mest påklädda plagg burkan med världens mest avklädda, bikinin och vips har man en baddräkt som gör det möjligt att kasta sig i vattnet utan att blotta så mycket mer än händer, fötter och ansikte. Bra för dig med extrema besvär med eksem, har solkänslig hud eller har lärt sig att Gud inte gillar bar hud. 
Senaste kommentarer
Pred: Hej! Kan du göra videon med dina ordförklaringar tillgänglig igen? Tyckte den var fruktansvärt rolig och skulle...
Jacky: Hej Virre. Lite svårläst. Hade inte tänkt att sonen skulle slå upp det på sin blogg när jag skrev det. Jag...
Jacky: HÅLLER MED VIRRE OM gRAVENSTEINER.
Virre: Men det måste vara något fel på just den Gravensteineräpplet. Ska ju vara syrligt och saftigt. Ett av de bästa...
Virre: Hej! Det här verkar vara ett av de mindre krångliga recepten jag har hittat, och jag saknar verkligen mince...