Som kompensation för att jag på sistone varit så usel på att bjuda på ”veckans vanna”, tänkte jag publicera ett par filmklipp. Det första filmat i söndags. En film om hur viktigt det är med de små sakerna i livet. Och hur viktigt det är att finslipa detaljerna. Att få till den rätta ansatsen till höjdhoppet, eller varför inte bara flytta runt en leksakssulky. Här är filmen:
Nu visas arkiv för kategorin familj.
Det känns faktiskt en smula pirrigt att vara gift med en av Sveriges färgstarkaste kvinnor…
Jovisst, Frida är en av kvartalets fem nominerade i en tävling anordnad av Gudrun Sjödén, där vinnaren blir utsedd till årets färgstarkaste kvinna. Med tillägget ”tema hantverk”.
Huvudkonkurrenten till priset är en viss Ulrica Hydman Vallien. Ni vet, glas, chokladask, alltmöjligt-konstnären. Typ konstvärldens kvinnliga svar på Lasse Åberg. Av de intervjuer jag sett med henne är hon onekligen färgstark och rolig. Men hennes konst är inte riktigt min kopp te.
Det är däremot Frida, som är nominerad för sitt arbete med bloggen Kurbits.nu.
Så gör hela världen en tjänst: Låt Frida vinna mot Ulrica
Nä, ”kiss, kiss” ska inte läsas ”piss, piss” utan ”puss, puss”. För är det något som gjort den senaste veckan till den kanske mysigaste under hela min pappaledighet så är det Vannas nyvunna favorithobby att pussa mamma och pappa hejdå, godnatt, tack för maten… osv. Det är så rörande att man blir alldeles mushy bara man tänker på det.
Som totalt opartisk och neutral betraktare av Vanna kan man konstatera att denna flicka gör en hel enorm massa framsteg just nu. Ord av alla möjliga slag väller ur hennes lilla mun och veckans motoriska övning är en slags piruett. Eller kanske snarare snurr. Varv efter varv snurrar hon runt tills hon som drucken raglar in i väggen eller ramlar skrattandes ihop i en hög på golvet. Häromdagen kan jag nästan svära på att Vanna mitt under sitt allra mest passionerande snurrande ropade ”dervisch, dervisch”.
Och pappa förstår. Den här veckan har varit en turkisk vecka. Först ”kuzu, kuzu”, sedan snurrar hon runt som en virvlande dervisch.
PS. Idag var Vanna och jag på den nyöppnade öppna förskolan Fyren. Läs om den på Bagisbloggen >>
Tänkte ägna mig åt lite skryt. Först en hyllning till min fru Frida som firar ständigt nya triumfer med Kurbitsbloggen. Igår var hon till exempel med i tv. Och det är stort. I alla fall traditionellt stort. Vi som lägger vår mediatid på nätet tycker nog det är större att det går att se det hela på SVT Play (Frida kommer in som expert 4:30 in i programmet).
Kan heller inte låta bli att lägga upp en bild från när de filmar sajten. Är det inte härligt meta: läs Kurbits på Svt Play…
Nästa släkting att hylla är Fridas moster Lissa. För två år sedan lyckades hon med konststycket att leverera en doktorsavhandling i antropologi som gavs ut som bok med allmänintresse. Man ska ju vara två – män och kärlekslängtan i glesbygden, är engagerande och gripande läsning om drömmen om äkta kärlek och tvåsamhet. Tillhör du dem som hade lite ont i magen när du såg killingängets film Torsk på Tallin? Följ upp den med Lissas avhandling… eller varför inte: Åk till Luleå och gå på teater!
För jojovisst! Inte har Lissa bara lyckats med att förvandla akademisk avhandling till spännande bok, den har nu också förvandlats till pjäs! Premiären ägde rum på Norrbottensteatern den 28 februari och har hittills fått lysande recensioner i Norrländska Socialdemokraten, Norrbottenskurien och Nummer.
Ett litet citat:
Det handlar alltså om en slags vetenskapsteater som faktiskt ska visa sig innehålla alla de goda komponenter man kan önska sig av en föreställning.
Socialantropologen kliver alltså av bussen i detta Utanträsk för att intervjua män om kärleksrelationer. Det vi får följa är männens berättelser och forskaren Lissas reflektioner. I förstone låter det kanske inte så upphetsande, men det här är faktiskt det bästa jag sett på scen på mycket länge.
Kul Lissa! Nu håller vi tummarna på att pjäsen även kommer att gå på turné söderöver.
Och slutligen lite reklam för Fridas bror Anders som gör ett enastående jobb som hummande och brummande bas i Göteborgs Indiekör. Provlyssna här >>
Kan inte låta bli att utbrista ett hjärtligt Hurra! för min Frida, som i veckan har drivit bloggen Kurbits.nu i ett år! Och till skillnad från mig gör hon en nischad blogg som verkligen gör avtryck. Snygg, smart och bra. Väldigt förtjust i födelsedagsloggan…
…okej erkänner, just loggan gjorde jag själv.
Puss puss, min kurbitsguss!
Veckans gulligaste är Vannas nya vana att vilja bjuda mamma och pappa på vatten när mamma eller pappa håller henne i famnen och låter henne dricka ur ett ”vuxenglas”.
Veckans ”ojdå, nu är ingenting Vanna-säkert” kan ni själva förstå efter att ha sett bilderna nedan. För större versioner, klicka på första bilden.
Det har nu gått en månad sedan vi sist träffade Vanna i denna blogg. En månad är en oändlig tidsrymd. I alla fall om man som Vanna häromveckan fyllde 16.
Mycket har hänt. Vanna kan numera backa. Hon kan backa och sätta sig på en pall. Hon kan klättra upp och ner på pallar och ibland är hon så pass ivrig att hon gör skäl för sin Mr Bump-tshirt.

Vanna är dessutom en snacksalig tjej. Hennes ”nej” blir alltmer övertygande och begreppet ”oj” behärskar hon till fullo. Gärna i kombo med lite komisk tajming. Veckans ord är: Klocka (en klar favorit), katt (har uttalats två gånger) och bil (jo det finns en del av den varan när vi går på promenad).
Till pappas stora glädje är Vanna dessutom sedan i måndags strålande glad. Den elaka, obehagliga kräksjukan är som bortglömd. Nu väntar en härlig vår fylld med spännande äventyr!

Man kan inte vara nog skeptisk när det gäller hummer...

Nu är julen snart här och familjen Engström vandrar in i julmysdimman. När vi om några dagar stapplar ut ur julgransdiset, nöjda och belåtna, lägger vi oss på soffan och tittar på matinéfilm hela dagarna. Så fort paltkoman lagt sig bjuder Bakelit på analyser om julens väsen, Jesus riktiga födelsedag, Coca colas betydelse för tomten och annat spännande.
Ha en underbar jul! Vi hörs!


















1. Silvriga Barnkammarboken
2. This old man
3. Godnatt lampan
4. Var är Mollys panda?
5. Bu och bä-böckerna
Senaste kommentarer
Pred: Hej! Kan du göra videon med dina ordförklaringar tillgänglig igen? Tyckte den var fruktansvärt rolig och skulle...
Jacky: Hej Virre. Lite svårläst. Hade inte tänkt att sonen skulle slå upp det på sin blogg när jag skrev det. Jag...
Jacky: HÅLLER MED VIRRE OM gRAVENSTEINER.
Virre: Men det måste vara något fel på just den Gravensteineräpplet. Ska ju vara syrligt och saftigt. Ett av de bästa...
Virre: Hej! Det här verkar vara ett av de mindre krångliga recepten jag har hittat, och jag saknar verkligen mince...