Ääääntligen… Harald Pålbrant bloggar! – och en fundering kring det här med rss

SvepskälFå människor har haft så stor anledning att starta en blogg som min vän Harald. Få vänner har så länge vilat på blogghanen och aldrig riktigt kommit till skott. Men så en dag tog mannen, som bland annat gjort det till tradition att vara på plats när årets nobelpristagare i litteratur avslöjas, steget och bloggen: Svepskäl – med Harald Pålbrandt, skapades. Jag säger som Gert Fylking: Äääääntligen. Men till skillnad från Gert menar jag det. En utmärkt blogg för folk i den ironiska generationen som envisas med att vara just ironiska.

Kolla in bloggen här >>

Och när jag ändå är inne på kompisbloggar. Kollade igenom min bloggrulle idag och fick tyvärr plocka bort några nedlagda. Märkte dock till min glädje att Magnus ”Brillo” Trogen fortfarande levererar poetiska alster på bloggen HighinHighValley och att LeMikko också håller igång. Att jag inte upptäckt deras senaste alster har nog att göra med att Google Reader numera är dödförklarat (stängs 1 juli) och att jag inte orkat ta tag i att följa upp. Twitter, Facebook och G+ har blivit sättet att hålla koll. Men tyvärr en bedräglig koll och inte alls lika bra som rss-läsaren.

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om min sociala medierstrategi. Börjar nog bli dags att uppdatera den. Och komplettera med en nyhetsflödesstrategi. Hur håller jag bästa koll på nyhetsflödet? Och då menar jag inte bara via internet.

PS: Har du Google Reader-konto och vill spara grejorna? Då kan det vara bra att ladda ner dina alster via Google Takeout >>

5 reaktioner på ”Ääääntligen… Harald Pålbrant bloggar! – och en fundering kring det här med rss

  1. Ja,ja,ja, skriv om hur man ska hålla sitt nyhetsflöde igång! Mitt har också dött. Men själva flödena har ju också stillnat. Bloggandet liknar lite att röra sig i tunnlarna i universumet Metro 2033 nuförtin.

    Jag dras till klickmaskinerna istället som om de vore gjorda av socker. Vilket de ju är, kortlivade, snabba kickar, till synes i oändlighet.

    Och tack för goda ord, både här och där.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *