…då borde man spela in åtminstone en scen i Brunkebergstunneln. Tänkte jag när jag och Vanna för några veckor sedan gick igenom detta märkliga byggnadsverk. Tunneln blev klar 1886 och invigdes av kung Oscar II den 9 juni samma år. De som ville ta genvägen från city till Humlegården 15-20 minuter under åsen lär på den tiden ha behövt betala 2 öre. Idag är detta spejsiga nöje helt gratis, tillskillnad från Katarinahissen, en annan av arkitekten Knut Lindmarks skapelser.
Är det inte väldigt intressant att samma person är arkitekten bakom två av Stockholms mest ambitiösa genvägar. Knut Lindmark hade onekligen bråttom. Kanske var det därför han begick självmord istället för att vänta in den naturliga döden?
Taggar: arkitektur, brunkebergstunneln, katarinahissen, knut lindmark, stockholm
-
Ahh den är snygg den tunnelen. Jag bodde snett ovanpå. På regeringsgatan. För hundra år sedan.
Ibland gick jag genom den på jakt efter iskander kebab på sveavägen. Ofta satt en ryss mitt i tunnelen och spelade kalinka på dragspel. Aukustiken gav en märklig stämmning. Han måste ha gillat den. Under en lång period renoverade de tunnelen så man såg det nakna fuktiga berget.
Onekligen en av stockholms vackraste genvägar.
-
Va?! Ser man inte berget längre? Det är ju helt fel!
Just kontrasten mellan det kalla stålet och det fuktiga berget tyckte jag var genialt. Typiskt att man ska fastna för det tillfälliga. -
Jo, det kanske man gör. Har för mig att det även senare har varit en glipa i mitten ungefär….
-
Nu står det en man där, han spelar grekiskt stränginstrument. Varje gång jag ska till Finlandsinstitutets bilbliotek står han där, pratar gärna om det bjuds på samtal.
Stod han där när ni gick igenom, Anders? -
Hmm, minns faktiskt inte vilket instrument killen spelade. När jag gick förbi pratade han med två kids som han tydligen pratade med varje dag när de var på väg hem från skolan.
-
Spelade han kalinka, gudfadern theme song och amazing grace samtidigt?
(nu snöar det baske mig!) -
Vilket bra och spirituellt inlägg Anders. Genvägar och döden. Visste inte att det var samma arkitekt. Alltid varit lite rädd för Katarinahissen. Går inte gärna nära den. Tunneln däremot är underbar. Att cykla genom i helvetes fart.
-
Sci-fi… Den där tunneln har redan annekterats av genren ”socialrealistiska ungdomsfilmer”. Både Stockholmsnatt och Nattbuss 807 har videovåldsscener förlagda hit. Den är också, tillsammans med stängselbron ut till just katarinahissen, en vanlig nödlösning när pressfotografer skall plåta någon ”urban” artist, typ Petter.
-
hehe jag är släkt med Knut Lindmark
9 kommentarer
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg
Trackback link: http://www.bakelit.com/2008/12/09/om-man-gjorde-en-scifi-film-i-stockholm/trackback/