augusti 2008

Ni visas månatligt arkiv för augusti 2008.

Den otatuerade mässarrangören

31 augusti, 2008 i fundering av anders | 1 kommentar

Ibland döljer det sig små guldkorn i DN:s ut-och-förlusta-dig-i-Stockholm-bilaga, På stan. Det kan vara en krönika av Benke (även om killen tyvärr lågpresterat på sistone (den här ”krönikan” är direkt pinsam)), eller en skön sågning av en restaurang (fast det var länge sen sist). I torsdagens nummer var behållningen en kort intervju med Anders Käller en av arrangörerna bakom en tatueringsmässa kallad Stockholm Ink Bash.

Här levereras frågan och framförallt svaret som gjorde intervjun intressant:

Vad har du för tatueringar?
– Inga.

Wow! Inga tatueringar. Och jag som alltid känt mig lite speciell de gånger jag hamnat på Debaser och konstaterat att jag tillhör den lilla minoritet som inte tatuerat sig. Hur måste det då inte kännas att arrangera en tatueringsmässa och vandra runt som en tabula rasa, en massa obesudlad hudkanvas att sätta tatueringsnålen i. Det måste onekligen klia i fingrarna hos de ditresta tatueringskonstnärerna.

Kanske är det här vanligare än man tror. Kanske arrangeras gay-parties av straighta snubbar som bara vill vara lite hippa. Hundutställningar av människor som i enkäter svarar ”Favoritdjur: Katt”. Bilträffar av gubbar utan körkort. Vitmakt-festivaler av ordföranden i somaliska föreningen?

Och när de av På stan fick frågan: Hur har du kunnat stå emot?

Skulle de precis som Anders Käller svara:

-Det är trycket från familjen. Det är inte så populärt därhemma.

För övrigt laddar jag nu järnet inför morgondagen då jag ska inleda min föräldraledighet. Som en del av uppladdningen har Vanna, Frida och jag i helgen besökt Hedda, Calle och Helena som ytterligare fördjupat oss i ämnet föräldraskap. För alla vi förstagångsföräldrar är ju amatörer, och imorgon ger jag mig i kast med hemmapapparollen. Ska bli spännande!

Formexfunderingar: Big mama, dålig smak och tomma herrtoaletter

29 augusti, 2008 i design av anders | 0 kommentarer

"Big mama"Medan Micke på IFA-mässan kunde konstatera att plasma lever, nötte jag skogummi på Stockholmsmässan i Älvsjö. Formex, en fackmässa som framförallt riktar sig till alla de som äger inrednings- och designbutiker runtom i Sverige. Här går de runt och kollar in trenderna, och fyller monterinnehavarnas orderblock. Allt det där du kan hitta i inredningsbutikerna i låt oss säga Vaxholm eller Ängelholm har troligtvis upptäckts av butiksägaren på Formex vår- eller höstuställning. Av mässgolvet att döma är det framförallt ”ägarinnor” det rör sig om. När jag gick in på herrtoaletten för att byta på Vanna var det helt tomt, och förblev så i femton minuter. De flesta män jag såg stod i montrar, och då ofta i såna montrar som inte direkt sålde lullulliga änglar, ljusstakar och myspys. Nä krängarmännen stod i montrar och sålde maskiner som kunde brodera namn på kepsar, eller hyllsystem för inredningsbutiken.

Det var i en sådan monter vi upptäckte ”Big mama” (se bilden ovan).
Fridas första reaktion var faktiskt:
-Wow! En skyltdocka som ser ut som en riktig kvinna.
Men så såg vi namnet. ”Big mama”, med citationstecken.
-Knäpp en bild sa jag.
Frida gick tillbaka, knäppte en bild, kom tillbaka till mig, men vände senast resolut på klacken och gick tillbaka. Givetvis var Fridas fråga: Varför? Hur kommer det sig att den här skyltdockan kallas ”Big mama”. Borde då inte de andra skyltdockorna i montern heta Miss Anorexi, eller nåt i den stilen?
-Hallå, se runt omkring dig, så här ser ju faktiskt vanliga kvinnor ut, sa Frida till säljaren, som hade svårt att ta kritiken. Han stod där med sin ölmage (väldigt olik de manliga skyltdockorna i montern) och försökte värja sig, bland annat genom att dra till att modellen på engelska även kallades ”Queen size”.

Fanasykitsch: Tänk de de här, några kandelabrar och en påse drakchips?

Fanasykitsch: Tänk de de här, några kandelabrar och en påse drakchips?

Hur var det då med höstens trender? Ärligt talat är jag för ny i gamet för att komma med några tunga analyser. Däremot kan jag konstatera att den här mässan är en utmärkt plats som utgångspunkt för vad som är bra och vad som är dålig smak. Jag mådde faktiskt bitvis riktigt dåligt när jag traskade runt i montrar fyllda med skulpterade änglar, indianstilleben och skyltar med ”lustiga” budskap. Men samtidigt kände jag ibland att kitschen var så härligt kitschig att jag nästan gillade den. Kolla exempelvis in företaget Agora gifthouse fantasy-kollektion. Tänk vad kul det kunde vara att inreda ett rum med scenografi från en dålig fantasyrulle… Hmm, Frida, kanske något för Vannas rum?

(för mer seriösa artiklar om Formex, fast ur ett lite mer slöjdigt perspektiv. Kolla in Fridas Kurbits-blogg)

Centrum – periferi: Bagarmossen, Berlin, Stockholm…

28 augusti, 2008 i fundering av anders | 0 kommentarer

Vernissagefest... minns inte året, men bilden är en klassiker. Föundrad Ylva i periferin, PP och Annika i centrum. Eller är det tvärtom?

Vernissagefest... minns inte året, men bilden är en klassiker. Förundrad Ylva i periferin, PP och Annika i centrum. Eller är det tvärtom?

Titeln på dagens blogginlägg är faktiskt hämtad från en ”vernissagefest” som min vän Sverker anordnade i Uppsala för typ 15 år sedan. Idén var genial: Alla skulle skapa ett konstverk med titeln ”Centrum – Periferi”, ta med det till festen, hänga upp det på plats och sedan gå runt och mingla och dricka drinkar. Klockan tolv lottades alla verken ut, och vid tre, fyra tiden trillade vi hem ett konstverk rikare. Tål definitivt att upprepas (jag återkommer med tid och plats).

Ja, det var titeln det. Vad händer då med innehållet? Jo, det ser ni, ligger just nu och guppar runt i Fridas och min mage. Smörstekta Karl Johan-svampar plockade i Nackareservatet för si sådär åtta timmar sedan. Där i periferin, tio minuter med cykel från vår lägenhet plockade vi svamp med Vanna på ryggen och blicken nerborrad i den lövklädda myllan (som ni märker är jag inspirerad av Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammars ”poetiska anslag”). Känslan av periferi blev extra stark av att två älgar med ett väldigt brak plötsligt galopperade över stigen tio meter bort. Frida, uppvuxen i det perifera Norrland hade inte varit med om något liknande (Vanna elva månader, kunde världsvant konstatera: jaha).

Två timmar senare var vi på väg mot centrum. Alltså Södermalm, Stockholm. Ringen köpcentrum. Är inte det centrum… så säg.

Men samtidigt periferi.

För medan jag njuter av familjelyckan på hemmaplan befinner sig mina kollegor på IFA-mässan i Berlin och smakar storstadspuls.  Denna veckas prylcentrum. Och Europas bohemiska centrum, snäppet vassare än Bohemian Bagarmossen ;-)

Jag nöjer mig med att följa Daniels blogg från IFA samt M3:s webb-tv och stillar den värsta mäss-abstinensen (sic!) med att följa med Frida till Formex-mässan imorgon.
Centrum – periferi var titeln. Och allt är som vanligt relativt. För att citera Fem myror är fler än fyra elefanter:

”Här är där man alltid är, och här har man alltid med sig.”

Hmm, någon som tror att detta inlägg skulle kunna platsa som debattartikel hos Newsmill?

Någon som minns Findus mikrorätt Julbord? Bakelit testade det julen 2006 (läs här) och kunde konstatera att idén var god men knappast genomförandet… Eller kanske man kan säga att tanken var god, men idén unken… jaja.

Nu står vi här snart två år senare och upptäcker en ny kulinarisk sensation i barnmatshyllan på Konsum:

Surströmming!

Jojo, klart de norrländska bebisarna ska få vara med o ha kul på föräldrarnas skiva.
Sugen?

I övrigt är Sempers och konkurrenternas sortiment ganska trist. Tur att man faktiskt kan laga mat till de små liven alldeles själv. Men när man är ute och reser är onekligen burkarna bra. Kanske Semper, Hipp, Nestle och co läser det här och kan ta del av Bakelits önskelista:

  1. Kebabtallrik med ris. Stark sås. (jo en del bebisar älskar stark mat)
  2. Bibimbap. Okej, denna fräscha koreanska snabbrätt kanske inte blir så kul i passerat skick, men det är värt att pröva.
  3. Chorizo och turkisk potatissallad. (Chorizon köper ni här, och salladsrecept hittar ni här)
  4. Fondue (ställ burken ovanpå ett värmeljus och doppa osaltatade smörgåsrån)
  5. Kräftskiva (kan de göra surströmmingskalas på burk funkar nog även kräftis).

27 augusti, 2008 av anders | 6 kommentarer

Rulltrappan – älskad, snart ratad?

26 augusti, 2008 i fundering, politik av anders | 3 kommentarer

Sköna rulltrappor vid Rådhusets tunnelbana (fotat av mig år 2000)

Sköna rulltrappor vid Rådhusets tunnelbana (fotat av mig år 2000)

”Rulltrappa”, visst är det ett fantastiskt ord. En trappa som rullar. En fantastisk uppfinning från slutet av 1800-talet som på många vis markerade början på den moderna eran. Den har också varit en viktig statusmarkör. Ett flådigt varuhus utan rulltrappa, är inte särskilt flådigt. Jag har hört vänner uppvuxna i så kallade ”hålor” som berättat om hur de tog sig till större städer bara för det stora nöjet att få åka i Rulltrappan (med stort ”r”).

Rulltrappan är både älskad och hatad. Hatet, eller kanske snarare oviljan, har växt fram de senaste åren och handlar framförallt om hotet mot folkhälsan. ”Gå upp för trapporna”, verkar vara en av de vanligaste hälsoråden nuförtiden (även om det lär vara ohälsosamt för knäna att gå ned för trapporna när man väl gått upp för dem…). Men argumenten mot rulltrappan är fler. På miljöbloggen Treehugger kan man idag läsa om ”The insanity of escalators”. Det finns en väldigt massa onödiga rulltrappor därute, som slukar väldigt mycket ström, samtidigt som folket som transporteras i dem blir allt fetare. Rulltrappor är inte energieffektiva (många rullar dygnet runt, även när folk inte åker i dem), och de kräver väldigt mycket underhåll eftersom de ofta går sönder. Treehugger har hämtat sina uppgifter från tidningen Next American City som hävdar att USA:s alla rulltrappor förbrukar 2,6 miljarder kilowattimmar per år, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen för 375.000 amerikanska hem.
Ja, det låter faktiskt bisarrt. Nästan lika bisarrt som att folk tar rulltrappan till gymmet:

Och att någon kommer på idén att bygga en rulltrappa med sju ynka steg:

Kan för övrigt avslöja att Sveriges coolaste rulltrappa finns i det nybyggda konserthuset i Uppsala. Enligt obekräftade källor finns det folk som har rest från Stockholm till Uppsala bara för att få åka den…
En liten uppdatering (17 september):
Kan inte låta bli att länka till följande nyhet:
”Kalix får rulltrappa – stans första åkattraktion”

Dagens mest citerade blogg…

25 augusti, 2008 i fundering, internet, politik av anders | 4 kommentarer

Imorse damp de ner i rss-läsaren. Upprörda blogginlägg (bla. Kajen, Emretsson, Åsa Jinder!!) om en debattartikel författad av en författare och en skådis. En text som handlar om en havererad mansroll. Män som inte längre är män, det förljugna äktenskapet, Carl Hamilton, runk på toaletten, ”Bäby-björnar”, försoningsknull… Ja, Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammars artikel innehåller det mesta. Vändningarna är många och det är inte helt lätt att hänga med. En hel del kan upplevas som provocerande. Vad sägs till exempel om det här citatet:

”När vågar vi erkänna att det kan finnas ömhet i ett slag över munnen? Och hur kan vi hjälpa misshandlade kvinnor, om vi hymlar med den magnifika kraften i ett försoningsknull?”

Upptakten till detta citat är i korthet:

  • En drapa om att 30-åriga pappor med baby-björn dominerar stadsbilden (män som enligt författarna dessutom är nybörjare och ständigt skakar ungarna så att de riskerar shaking baby syndrom).
  • Ett påstående om att Carl Hamilton egentligen är dessa mäns förebild och dröm.
  • Ett konstaterande: ”Vi stagnerar och dör i äktenskapen, vi vågar inte ta risker inom det, vi vågar inte vara kvinna och man för vi går så helt in i att vara mor och far och släpper raffigheten, experimenterandet, kärleken dör inom äktenskapen.”

Efter att ha läst artikeln ett par gånger inser jag att en möjlig nyckel till förståelse går att finna i texten under artikeln:

Cecilia Gyllenhammar är författare. Hennes senaste roman var ”En spricka i kristallen”. Jessica Zandén är skådespelerska. I vintras medverkade hon i SVT:s dramatisering av ”En spricka i kristallen”. De är nu på resa i Grekland.

”De är nu på resa i Grekland”. Vågar man gissa att den författades sent en ljummen medelhavsnatt, till ljuset av tända stearinljus och ett par urdruckna flaskor retsina. Kanske med en 15 år yngre älskare (nämnd i artikeln) snarkandes i en säng i rummet bredvid? En 15 år yngre älskare som kanske, om han kände till alternativet, hellre skulle vara en jämställd mjukispappa i Sverige, istället för ett alfahanne-substitut till en besviken frustrerad medelålders dam från överklassen.

Läs den underhållande artikeln här >>

Hurra! Bakelit is back!

25 augusti, 2008 i övrigt av anders | 0 kommentarer

Jo, nu verkar det mesta faktiskt vara på plats. Bakelit-bloggen är igång igen efter segdragen flytt från ett uselt bloggverktyg till ett betydligt fräschare (WordPress). Allt är ännu inte fixat (har funderat på att göra lite designförändringar), men i stort sett.

Och om en vecka påbörjar jag min pappaledighet. Kanske blir det starten på en nya bloggera, med ett blogginlägg per dag. Vi får se om jag pallar!

Underdog 7 år senare

13 augusti, 2008 i litteratur av anders | 3 kommentarer

2001 vann Torbjörn Flygt Augustpriset för sin bok Underdog. Alla läste den. I alla fall de flesta av mina vänner.
Jag vet inte riktigt vad jag gjorde den sommaren.
Jag läste i alla fall inte Underdog.
Ett par år senare läste bokcirkeln Blai-blai Flygts lite äldre roman Män vid kusten, en upplevelse som fick mig att tappa intresset för Underdog helt.

Som tur var hamnade jag i ett bokglapp på besök hos svärföräldrarna i Nordingrå. Och där, i bokhyllan bredvid sängen stod den.

Är det fler därute, som, liksom jag, tvekat – sluta tveka, börja läs. Underdog är en makalöst bra bok, fylld med intelligenta iakttagelser. En skildring av förändrad tidsanda, klasstillhörlighet och konsten att växa upp.

Apropå böcker. Gjorde precis en uppdatering av Blai-blais blogg och kunde då räkna fram följande statistik:

Lästa böcker sorterade efter författarens nationalitet:
Sverige (23)
USA (16)
Norge (3)
Spanien (2)
Storbritannien (2)
Colombia (1)
Frankrike (1)
Italien (1)
Japan (1)
Kanada (1)
Kina (1)
Nya Zeeland (1)
Peru (1)
Polen (1)

Lästa böcker av kvinnliga och manliga författare:
Manlig författare (43)
Kvinnlig författare (13)

Kanske börjar bli dags att könskvotera och jobba lite hårdare på att plocka in författare utanför den västerländska sfären.

En litterär diskussion

9 augusti, 2008 i kul, litteratur av anders | 0 kommentarer

-Kan du gå och hämta den där tjocka Graham Greene?
-Menar du inte Hemingway?
-Jo, just det.
-Äsch, den är inte tillräckligt tjock. Hämta en till. Gärna en annan Nobelpristagare.

Frida går in i vardagsrummet och kommer tillbaka med en pocket. Det är en Oe.

-Men, en pocket funkar ju inte.
-Ja, ja.

Frida går ut och kommer tillbaka med en feting. Krig och fred av Tolstoj.

Vi konstaterar att Tolstoj inte vunnit Nobelpriset och lyckas sedan äntligen få dit garderobsdörren. Helt utan vare sig Hemingway eller Tolstojs hjälp.

Gottsunda – back to da roots

1 augusti, 2008 i film, musik, nostalgi av anders | 1 kommentar

Sitter och jobbar, men så av en slump kom jag över den här… en musikvideo inspelad i min förort. Alltså förorten jag växte upp: Gottsunda, Uppsala.
Har en känsla av att texten är en smula skruvad… så här ghetto kan det inte ha hunnit bli. Roligt hur hårt man jobbat för att hitta Gottsundas ruffaste miljöer. Kulvertgångarna i Gottsunda centrum och höghusen. Hade väl inte blivit så hårt om man filmat radhusområden och grillkvällar på Gottsunda-gipen…
Enjoy:

Jacco – Vår Betong

PS. I de där gula höghusen delade jag ut tidningar. Jävligt läskigt, kanyler överallt, pistolskott, misshandel. Rubbet.
Närå.