augusti 2007

Ni visas månatligt arkiv för augusti 2007.

”Du kommer aldrig mer ha tid att blogga”, hävdade Daniel häromdagen, och syftade på det här men blivande föräldraskap.
Jorå, det kommer jag. Men det lär nog bli väldigt sporadiskt.
Ungefär som den här månaden. En månad som jag nu lite kvickt återger med en rad bilder.

Vi börjar med nu. Vår stolthet, den nybyggda bokhyllan:


Som byggdes av två tappra hjältar helgen 17-19:e:

Den 18:e, i en helt annan del av världen (Mölnbo) var det filmpremiär:



Fyra dagar innan dess var det dags för en helt annan typ av premiär. Petter gav undertecknad sitt livs första körlektion.
Handledaren:

Eleven:

Denna månad har präglats en hel del av en viss mage. Här balanserandes på en pall, med den blivande modern i full färd med att renovera persienner (jo sånt kan man göra helt själv):

Här ligger mage och Frida och pratar med Frida C som besökte oss den 7:e:

Den 3-5 augusti var vi i Småland och träffade magens kusiner. Mest spännande var det att träffa Ylva:

Även om Miriam som vanligt stal mycket av showen:

Och så slutligen en bild knäppt för exakt en månad sedan.

Humla och Bim när de beundrar min charmanta frus fantastiska berättartalang:

Nä nu tror jag ska göra som resten av internetsverige… hänga på ”fejan” ett tag.

Hörde en sån rörande konversation på tunnelbanan häromdagen. Ett alldeles nyförlovat par i 30-årsåldern satt med blänkande ringar och tittade varandra djupt i ögonen. Hon kanske lite mer engagerat än han:

-Men nu när vi är förlovade…vad tänker du kalla mig då?
-Eh, hur då, vad menar du? (han låter lite förvirrad)
-Ja, men som till exempel Niklas, han kallade ju Mia för sin trolovade! ( nervöst skratt och lite nojs på det) Så nu när vi…ja, vad tänker du kalla mig?
- Eh jag kan ju inte kalla dig min trolovade som Niklas, det vore ju att härma honom…
- (triumferande) Men hon är ju hans fru nu, de är ju gifta!

(lång tystnad, jag ser att mannen tänker förbrilt utan att riktigt förstå vad det är hon är ute efter. Samtidigt gissar jag att hon i spänd förväntan hittar en rad alternativ som han borde komma på ”hjärtat” ”gullet” ”sockertoppen” ja, vad vet jag)

- Q1. Säger han nöjt.
- Eh, vadå?
- Jag ska kalla dig Q1!

(fortfarande ingen vidare respons från henne)

- Du vet, polisens högsta chef kallas ju Q1. Som bestämmer och har makt. Det ska jag kalla dig.

Slut på samtalsämnet. Hon ägnar sig åt att intensivt studera vattnet kring Slussen för att samla sina tankar eller dölja sin besvikelse. Han ser nöjd ut, som att han berömmer sig själv för att ha varit så snabbtänkt.

Ja se den sanna kärleken den sanna kärleken…

Min lilla teaser

Har precis fått till min första dvd-produktion. En fantastisk liten film som har premiär helgen som kommer. Sugen på en egen kopia? De första tio som skriver en kommentar på detta inlägg får en egenhändigt, fullständigt lagligt, bränd skiva.

En del saker är helt enkelt för bra för att vara sanna. Ta till exempel nyheten om killen som lät operera om sina fingrar för att bättre kunna använda sin Blackberry samt Apples nya Iphones minimala knappsatser. Enligt nyheten som bland annat spreds vidare av Realtid tyckte killen att operationen var värd mödan och skulle betala sig inom tio till femton år.

-Amerikaner, amerikaner, tänkte jag när jag fick länken skickad till mig av en kompis.

Men tyvärr, inte ens amerikaner har hunnit bli så här prylgalna (men vänta några år…)

I lördags meddelade ”källan” North Denver News att nyheten som alla citerat är ren och skär satir. Och läser man originalet finns det massor av information som kritiska läsare borde reagera på.

Men tyvärr. På stressiga ”nyhetsredaktioner” där journalister är anställda med målet att snabbt som attan pumpa ur sig rewritade nyhetsartiklar finns det inte alltid tid att tänka till, och knappast någon tid alls att kolla källor.

North Denver News dementi >>


Okej, jag var lite nervös.
Okej, autofokus funkade inte.
Okej, jag hade inte med mig min superljusstarka paparazzi-glugg.

Men tro mig:
Killen i den gula pikétröjan (jo det är en pikétröja) är Sveriges statsminister Fredrik ”Jättebebisen” Reinfeldt, som tillsammans med sin fru Filippa och två kompisar sitter och käkar mikromat och plastförpackad macka i bistron på X2000 mellan Malmö och Stockholm.

Det känns förbaskat bra att leva i ett land där statsministern beter sig som vanligt folk. Ja, det känns lite extra nervkittlande att en högavlönad moderat tar tåget istället för planet eller SUV:en… Kanske ett PR-trick? En del i en ny kampanj där Moderaterna ska försöka framstå som ett klimatvänligt parti? Kanske strategin inför nästa val, nu när ingen längre tror på Moderaternas profil/kuliss som arbetarparti?

Ingen i vagnen låtsades om att de kände igen vår statsminister. Ingen frågade honom någonting. Den enda som tilltalade honom var kassörskan som meddelade att det fanns en korg med smör och bröd bredvid brickorna, närmast mikron.

Och i ett hörn stod en schavigt klädd kille från Säpo, med midjeväska och låtsades att han precis kommit hem från en proggkonsert med Träd, gräs och stenar.

Här en lika usel bild på honom, knäppt precis innan jag gömmer min kamera, hukar mig bakom en tidning och tänker:
-Äsch, tabloid. Varför är inga tidningar broadsheet längre?