februari 2007

Ni visas månatligt arkiv för februari 2007.


Det röda strecket representerar vägen från jobbet till Mosaik, den gröna från Mosaik till pendeltågstationen vid Karlberg. Det kan tyckas som att jag var grymt onykter såväl till som från… men det får nog skyllas på gps-inspelarens precision. Kanske var det lite för kallt för att den skulle hänga med i svängarna?

Hur som helst kan jag rekommendera sajten www.gpsvisualizer.com om du råkar ha haft med dig en gps-mottagare som samlar in och lagrar gps-data…

Lite annat gps-skoj… jag har lekt med gps, kamera och flickr och kan bland annat presentera en karta med några bilder från Las Vegas, Älmhult och min arbetsplats på Karlbergsvägen i Stockholm. Föga spännande bilder, men kul teknik.

Se här >>

I skrivande stund rusar ett snöigt Östergötland förbi fönstret. Sitter på X2000 och pustar ut efter en intensiv och spännande dag i Ikealand: Älmhult. Exakt vad jag och Daniel gjorde där låter jag vara en hemlighet.
Men visst hade det något med det här att göra:

Och här bredvid mig sitter Daniel och använder en prototyp av en pinfärsk produkt kallad ”bräda”:

Betyg:
Användarvänlighet 9
Storlek/form 6
Prisvärde 9
Totalbetyg 9

För övrigt vill jag tipsa om: Wikipedias artikel om Ikea >> Mycket intressant info. Bland annat om deras namngivningsprinicper.

Lego bygger Lego

Minns inte vem, när och var, men jag minns att någon de senaste veckorna sagt: ”Det finns till och med en kille som byggt en fabrik i Lego som tillverkar Legobilar”. Minns också något om You Tube. Och så har jag, min vana trogen, återberättat denna historia och fått minst sagt stark respons från diverse folk (mest män märkligt nog).
Och nu, gott folk, har jag letat upp filmen. Lego som bygger Lego. Håll till godo alla Legonördar därute:

Igår landade den här underbara t-shirten i min brevlåda. Designad och uttänkt av kreativa Magnus >>
Beställ en själv vetja!

En annan kreativ vän som jag vill göra lite reklam för är Andrés som med polare dragit igång en skön radiokanal under namnet Wichita Linemen.
Okej, sajtens förstasida är tyvärr inte Firefoxsäker men radioprogrammet är softare än soft.

Lyssna!

När jag får tid ska jag minsann göra en egen t-shirt. Sen ska jag klippa den där filmen. Promise!

Så är det snart dags. Mindre än en vecka kvar till moster Lissa disputerar och släpper sin fantastiskt spännande bok. »Man ska ju vara två« – finns i en bokhandel nära dig från och med Alla hjärtans dag. Hemma slåss vi om den och läser den samtidigt just nu.

Jag citerar Natur och Kultur:

Alla längtar efter kärlek, men vem är kärleken till för? Och vad är ”riktig” kärlek? Varför hamnar vissa utanför samhället och dess normer? För den ensamme norrländska ungkarlen blir allt fel. Han lever ensam, har fel ålder och söker dessutom fel slags kvinna att dela sitt liv med.
Lissa Nordin har pratat länge om romantik och tvåsamhet med dessa kärlekstörstande män. I sin studie behandlar hon bland annat den otidsenliga maskuliniteten och föreställningar om kvinnobrist i norrländsk glesbygd.

”Jaha, så ska man liksom flirta då. Ja hej, jag heter ja det vet dom ju redan. Ja bor det vet dom också. Ja jobbar det vet dom förstås med. Så det brukar sluta med att vi pratar fiske.”

Lissa Nordin doktorerar med denna avhandling i socialantropologi vid Centrum för Genusstudier, Stockholms universitet. Hon är även intendent på Vindelfjällens forskningsstation i Ammarnäs.

Två reflektioner en söndagsmorgon:

”Missbruk beivras”
Stod häromdagen och stirrade på ett nödstoppsvred i tunnelbanan och kunde som vanligt inte låta bli att läsa instruktionerna. Och visst fanns de magiska orden där:
”Missbruk beivras”.
Fascinernade ord. Vackra och för många obegripliga.
Undrar hur många av resenärerna på blå linjen i Stockholms tunnelbana som vet vad ordet beivra innebär?
Visst, missbruk kan ju aldrig vara bra. Men ändå?
Varför inte något rakare typ: Missbruk straffas! Eller varför inte: Drar du i nödbromsen i onödan får du böta 5000 pix.
Beivras. Bara själva ordet gör åtminstone mig en smula sugen på att dra i nödbromsen.

Grön demokratisk fred
Stod på Hötorget i tisdags och väntade på J, A och N som jag skulle luncha med. Blev attackerad av pengaindrivare från Greenpeace.
Hon: -Är du medlem i Greenpeace?
Jag: -Nej, men jag har varit.
Hon: -Varför gick du ur?
Jag: -Greenpeace var alldeles för odemokratiskt.
Hon: -Men det är så många medlemmar, alla kan inte bestämma.

Bra snackat. Tyvärr kom J precis i den stunden och jag orkade inte leverera ett bra svar. Borde nog ha frågat hur mycket hon hade att säga till om i denna organisation. Och vilka är det egentligen som får bestämma? De som har flest hjältepoäng efter att ha klättrat upp för skorstenen i ett kolkraftverk?